1977 störtade ett flygplan ned i ett hus där sex personer i en amerikansk familj satt och tittade på tv. Hela familjen överlevde, men alla ombord omkom.
Det gjorde även kvinnan som bodde i grannhuset – även om hennes hus inte fick så mycket som en skråma under olyckan. Dödsorsak: Kvinnan dog av skräck.
Historien om grannkvinnan är långt ifrån unik.
Den amerikanske hjärnforskaren doktor Martin Samuels från Brigham and Women’s Hospital I Boston, USA, har hittat hundratals exempel på människor som har dött av skräck – bland annat friska unga personer som dött av hjärtstillestånd under besök i nöjesparker.
Orsaken är det sätt som hjärnan hanterar rädsla på.
Detta händer när du blir rädd
1) Dina ögon och öron omvandlar nya sinnesintryck till signaler som skickas till hjärnområdet talamus.
2) Talamus dirigerar om signalerna till hjärnans syn- och hörselcentrum. Här bearbetas och analyseras intrycken, och efter en tid skickas de vidare till hjärnans så kallade rädslocentrum: Amygdala.
3) När amygdala får besked om en fara konsulterar området pannloberna som bedömer faran. Om situationen inte är livshotande får amygdala lugnande signaler tillbaka.
4) Om amygdala känner av en livshotande situation slår området larm och varnar hypotalamus, hjärnstammen och pannloberna. Reaktionen skapar en intensiv rädsla och förbereder kroppen på kamp eller flykt genom att spänna alla muskler.
Chocken tar en genväg
I extremt farliga situationer använder hjärnan särskilda nervbanor så att du kan reagera blixtsnabbt. Chockscener aktiverar dessa nervbanor och startar reaktioner som sätter förnuftet ur spel.
Normal reaktion
Dina ögon och öron omvandlar nya sinnesintryck till signaler som skickas till hjärnområdet talamus.
Normal reaktion
Talamus dirigerar om signalerna till hjärnans syn- och hörselcentrum. Här bearbetas och analyseras intrycken, och efter en tid skickas de vidare till hjärnans så kallade rädslocentrum: Amygdala (blå fläck).
Normal reaktion
När amygdala får besked om en fara konsulterar området pannloberna som bedömer faran. Om situationen inte är livshotande får amygdala lugnande signaler tillbaka.
Normal reaktion
Om amygdala känner av en livshotande situation slår området larm och varnar hypotalamus, hjärnstammen och pannloberna. Reaktionen skapar en intensiv rädsla och förbereder kroppen på kamp eller flykt genom att spänna alla muskler.
Skräckreaktion
Om skräckfilmens scener är tillräckligt skrämmande skickar talamus signaler direkt till amygdala. Tittaren behöver alltså inte vara medveten om att ha sett eller hört något. Om syn- och ljudeffekterna är extremt skrämmande går amygdala förbi frontalloberna och turboladdar kroppens rädsloreaktioner.
När rädslan tar över
Men om en person upplever något extremt skrämmande kan amygdala gå förbi hjärnans pannlober och istället aktivera kroppens reaktioner för rädsla till max.
Via det sympatiska nervsystemet meddelar hjärnan binjurarna att de ska utsöndra stresshormonerna adrenalin, kortisol och noradrenalin.
Dessa hormoner skickas därefter runt i kroppen via blodet och leder bland annat till att puls och andetag ökar, att matsmältningen stannar av och att stora mängder blod leds ut i musklerna.
Samtidigt bryter ämnesomsättningen ned glukos och fett så att musklerna ska kunna användas till fullo.
Hjärtat är särskilt känsligt för de stora mängderna av adrenalin som utsöndras. Det kan sätta hjärtrytmen ur spel och leda till att hjärtat inte pumpar runt blodet lika effektivt i kroppen längre, vilket gör att du riskerar att dö.