Hur uppstår hemorrojder?

Vad orsakar hemorrojder och vem löper störst risk att drabbas? Finns det några behandlingsmöjligheter och kan hemorrojder förebyggas?

Vad orsakar hemorrojder och vem löper störst risk att drabbas? Finns det några behandlingsmöjligheter och kan hemorrojder förebyggas?

Shutterstock

Hemorrojder är utbuktningar av blodådror, som är placerade precis innanför eller utanför ändtarmsöppningen. Hemorrojderna är ofarliga, men de kan ge mycket obehag och orsaka besvär i form av blödningar, sveda, klåda och smärta.

Utbuktningarna orsakas ofta av för kraftig press vid tarmtömning, men de kan också bero på en allmänt ökad press i bukhålan. Därför befinner sig gravida och överviktiga personer i riskgruppen.

Långvarigt och tungt fysiskt arbete kan också öka risken och i mer sällsynta fall kan skrumplever, förstorad prostata och tumörer i ändtarmen spela in.

Generellt sett ger hemorrojder störst smärta om de sitter utanför ändtarmsöppningen.

Samtliga typer av hemorrojd kan ge upphov till besvärande blödningar, men hur smärtsamma de är beror på var de är placerade.

© Shutterstock

1. Synliga och irriterande

Utvärtes hemorrojder, som har uppstått utanför ändtarmsöppningen känns som små, ömma påsar eller bulor. De kan dessutom göra det svårt att hålla området rent.

© Shutterstock

2. Dolda och smärtfria

Invärtes hemorrojder är åderbråck som uppkommer på blodkärl i den övre delen av ändtarmen. Området har inga smärtreceptorer och därmed gör dessa hemorrojder inte ont.

© Shutterstock

3. Synliga och smärtsamma

Så kallade prolaberande hemorrojder är invärtes hemorrojder, som har vuxit utanför tarmöppningen. När slutmuskeln klämmer till om dem kan det leda till stor smärta.

Behandling av hemorrojder beror på hur stora besvär man har av dem. I svåra fall kan hemorrojderna bortopereras. Alternativt kan läkaren snöra av hemorrojden med ett gummiband, så att den förtvinar och faller av.

I de allra flesta fallen räcker det dock att åtgärda orsaken till hemorrojderna – det vill säga undvika förstoppning, så att det inte längre krävs någon överdriven press under tarmtömning. Det kan exempelvis uppnås genom att man intar rikligt med vätska, mängder av fibrer och dessutom motionerar.