Brutet ben

Hur läks ett brutet ben?

Ben är de mest robusta strukturerna i kroppen, likväl kan ett otursamt fall kan göra att de bryts. Men hur växer ett brutet ben egentligen ihop igen?

Ben är de mest robusta strukturerna i kroppen, likväl kan ett otursamt fall kan göra att de bryts. Men hur växer ett brutet ben egentligen ihop igen?

SHUTTERSTOCK / MIKKEL JUUL JENSEN

Trots att ben är fyra gånger starkare än betong kommer de flesta människor någon gång att råka ut för en olycka och bryta ett eller flera ben.

När akutmottagningen får in en patient med ett benbrott görs först en röntgenundersökning och läkaren fastställer benändarnas position.

Därefter gäller det att placera dessa i ett anatomiskt korrekt läge. På så sätt ser man till att minsta möjliga mängd ny benvävnad behöver bildas för att foga samman benändarna samt att frakturen inte läks i fel ställning.

Benändarna hålls på plats

Sedan måste benändarna hållas på plats tills de vuxit ihop. Det åstadkoms ofta genom att man lägger ett gipsbandage eller en skena – som förutom att ge stöd också verkar smärtlindrande – eftersom benändarna tack vare gipset inte kan röra sig och skada omgivande vävnader, inklusive nerver.

I komplicerade fall kan det bli nödvändigt att fixera benändarna med exempelvis metalltråd, spik eller skruvar, vilket kräver ett kirurgiskt ingrepp.

En tumregel säger att det tar dubbelt så lång tid att läka för en fraktur i nedre halvan av kroppen (16 veckor) som i övre halvan (åtta veckor). Hos barn går läkningsprocessen dubbelt så fort, medan det hos äldre vanligtvis går långsammare.

Ett brutet ben innebär ofta veckor eller månader i gips, men därefter är det läkta benbrottet ofta benets starkaste del. Lär dig hur kroppen återuppbygger brutna ben i galleriet här nedanför.

© Mikkel Juul Jensen

1. Blodet strömmar till brottstället

När en person bryter ett ben slits flera blodkärl av i brottstället och det bildas en blodansamling mellan de båda benändarna.

© Mikkel Juul Jensen

2. Stamceller bildar ny benvävnad

Så kallade osteogena stamceller strömmar till och bildar ny benvävnad. Samtidigt växer blodkärl ihop tvärs över brottstället.

© Mikkel Juul Jensen

3. Blodansamling ombildas till brosk

De osteogena bildar en broskliknande vävnad som under loppet av några månader tar upp kalksalter och blir allt hårdare.

© Mikkel Juul Jensen

4. Benet blir helt igen

Efter flera månader är frakturen läkt. Under läkningen har den skadade kroppsdelen fått vara ostörd, vilket har gjort allt utom den nybildade benvävnaden svagare.

Ben behöver motsånd

Ben bryts ned av sig självt och byggs upp igen när det utsätts för belastning. Redan på 1800-talet kom den tyske anatomen Julius Wolff på att ben blir stabilare ju större belastning det utsätts för.

Knogler

Till vänster ett vanligt ben och till höger ett poröst ben.

© MIKKEL JUUL JENSEN

Omvänt urholkas det och blir poröst när det inte belastas – som exempelvis är fallet för astronauter i tyngdlöst tillstånd.