© SHUTTERSTOCK / MIKKEL JUUL JENSEN

Hur läks ett brutet ben?

Ben är de mest robusta strukturerna i kroppen, likväl kan ett otursamt fall kan göra att de bryts. Men hur växer ett brutet ben egentligen ihop igen?

5 november 2018 av Redaktionen

Trots att ben är fyra gånger starkare än betong kommer de flesta människor någon gång att råka ut för en olycka och bryta ett eller flera ben.

När akutmottagningen får in en patient med ett benbrott görs först en röntgenundersökning och läkaren fastställer benändarnas position. 

Därefter gäller det att placera dessa i ett anatomiskt korrekt läge. På så sätt ser man till att minsta möjliga mängd ny benvävnad behöver bildas för att foga samman benändarna samt att frakturen inte läks i fel ställning.

Benändarna hålls på plats 

Sedan måste benändarna hållas på plats tills de vuxit ihop. Det åstadkoms ofta genom att man lägger ett gipsbandage eller en skena – som förutom att ge stöd också verkar smärtlindrande – eftersom benändarna tack vare gipset inte kan röra sig och skada omgivande vävnader, inklusive nerver. 

I komplicerade fall kan det bli nödvändigt att fixera benändarna med exempelvis metalltråd, spik eller skruvar, vilket kräver ett kirurgiskt ingrepp.

En tumregel säger att det tar dubbelt så lång tid att läka för en fraktur i nedre halvan av kroppen (16 veckor) som i övre halvan (åtta veckor). Hos barn går läkningsprocessen dubbelt så fort, medan det hos äldre vanligtvis går långsammare.

Brutna ben blöder

Ett brutet ben innebär ofta veckor eller månader i gips, men därefter är det läkta benbrottet ofta benets starkaste del.

Ben behöver motsånd

Ben bryts ned av sig självt och byggs upp igen när det utsätts för belastning. Redan på 1800-talet kom den tyske anatomen Julius Wolff på att ben blir stabilare ju större belastning det utsätts för. 

Knogler

Till vänster ett vanligt ben och till höger ett poröst ben. 

© MIKKEL JUUL JENSEN

Omvänt urholkas det och blir poröst när det inte belastas – som exempelvis är fallet för astronauter i tyngdlöst tillstånd. 

Så tar du hand om ditt hjärta

Varannan sekund dör en person av hjärt-kärlsjukdomar någonstans i världen. Majoriteten av dödsfallen går dock att undvika. Men då behöver vi bli bättre på att ta hand om vår viktigaste muskel.

Om du börjar prenumerera på Illustrerad Vetenskap nu erbjuder vi dig en genväg till bättre hjärthälsa. Du får:

  • En blodtrycksmätare – så att du kontinuerligt kan kolla om ditt hjärta fungerar som det ska
  • Din geniala kropp – en digital specialutgåva som förklarar hur du ska hålla hjärtat i form och vilka symptom du ska vara uppmärksam på
  • Två nummer av Illustrerad Vetenskap – så är du uppdaterad på den senaste forskningen

Slå till nu och få hela paketet för bara 89:-

TA DEL AV ERBJUDANDET HÄR

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: