Trots att benvävnaden är fyra gånger starkare än betong, så råkar de flesta människor ut för en olycka som leder till ett eller flera brutna ben under sin livstid.
När en patient med ett benbrott tas emot på en akutmottagning görs en röntgenundersökning så att läkaren kan slå fast brottytornas placering.
Därefter gäller det att placera brottytorna mot varandra på rätt sätt igen.
På så sätt säkerställer läkaren att minst möjlig ny vävnad bildas för att återförena benytorna och att brottet inte växer ihop fel.
Brottytor hålls på plats
Därefter ska brottytorna säkert hållas på plats tills benet har växt ihop. Det sker ofta genom att det läggs ett gipsbandage eller en skena, som förutom att ge stöd även har en smärtlindrande effekt, i och med att benet ligger stilla och inte skadar kringliggande vävnad och nerver.
I komplicerade fall är det nödvändigt att fixera brottytorna med exempelvis metalltråd, spik eller skruvar, vilket kräver ett kirurgiskt ingrepp.
Enligt en tumregel tar det dubbelt så lång tid för ett benbrott på nedre halvan av kroppen att läka (16 veckor) som i på övre halvan (8 veckor). Hos barn läker brott i allmänhet dubbelt så snabbt, medan det vanligtvis går långsammare hos äldre personer.
Brutna ben växer ihop starkare
1. Blodet strömmar till brottytan
När ett ben bryts slits flera blodkärl av i brottytan och bildar en blodansamling mellan bendelarna.
2. Stamceller bildar ny benvävnad
Så kallade osteogena stamceller strömmar till och börjar bilda ny benvävnad. Samtidigt växer blodkärl ihop tvärs över brottet.
3. Blodansamling omvandlas till brosk
De osteogena cellerna bildar en broskliknande vävnad som under loppet av ett par månader tar upp kalksalter och blir allt hårdare.
4. Benet blir helt igen
Efter ett par månader har brottet läkt helt. Under läkningsprocessen hjälper fixeringen den nybildade benvävnaden att bli starkare.