Normalt andas människan cirka var fjärde sekund, men tränade fridykare kan hålla andan i mer än tio minuter och hoppar därmed över omkring 150 andetag.
Att andetagen uteblir ställer stora krav på kroppen som inte bara måste nöja sig med ytterst små mängder syre men också tvingas uthärda den mjölksyra som musklerna bildar när de arbetar utan syre.
Så klarar kroppen sig utan syre
-
Armar och ben bortprioriteras
Blodkärlen i armar, ben och andra icke livsviktiga kroppsdelar drar sig samman så att de inte förbrukar syre. I stället leds blodet och därmed syre till de viktiga organen i bröstkorgen och bukhålan.
-
Blodreserv tas fram
Mjälten drar ihop sig och pumpar ut sina uppmagasinerade extra röda blodkroppar i cirkulationen så att mer syre kan transporteras runt.
-
Lungorna stabiliseras
Lungornas luftblåsor fylls med blodplasma, så att de stabiliseras och inte faller samman under det starkt förhöjda trycket i vattnet.
-
Blodströmmen bromsas
Hjärtfrekvensen minskas, så att blodet flyter långsammare och cellerna får begränsad tillgång till dyrbart syre.
Psyket utsätts också för svåra prövningar när det ska hantera rädslan för drunkningsdöden, och om inte fridykaren slappnar av helt kommer stresshormoner att få hjärtat att slå fortare, så att syret förbrukas snabbare.
Förutom en allmän mental och fysisk träning tränar fridykare upp förmågan att hålla andan och klara sig nästan utan syre – den så kallade dykarreflexen – med hjälp av en rad speciella andningstekniker.
Reflex sparar syre
Så snart huvudet kommer under vattnet startar en rad fysiologiska processer som kallas dykarreflexen. Processerna förlänger den tid som kroppen kan klara sig utan syre och innebär bland annat att hjärtfrekvensen minskar och att blodkärlen drar sig samman så att syret koncentreras till viktiga organ.
I en av övningarna håller dykaren andan i en minut i stillhet.
Sedan, och fortfarande utan att andas, ska dykaren gå så långt det över huvud taget är möjligt. Därefter gör hen en djup inandning och får andningen under kontroll. Efter ett par minuter upprepas övningen.
Precis före en tävling genomför dykaren en sekvens av övningar som drar ned ämnesomsättning, andning, hjärtfrekvens och mängden koldioxid i blodet. Syftet med andningsövningarna är att avlägsna stora mängder koldioxid ur blodet.
Dykarnas rekordbok
Fridykarna tävlar i en rad discipliner med och utan hjälp olika slags hjälpmedel.
-
Elva minuter och 35 sekunder
Längsta tiden i vila under vatten.
Innehavare: Stéphane Mifsud, Frankrike. -
300 meter
Längsta vågräta distans simmad under vatten med hjäp av simfenor.
Innehavare: Mateusz Malina, Polen. -
130 meter
Djupaste dyk utan vikter, men med simfenor.
Innehavare: Aleksej Moltjanov, Ryssland. -
214 meter
Djupaste dyk med vikter och ballong.
Innehavare: Herbert Nitsch, Österrike.
