Vad är ett immunförsvar?
Immunförsvaret är kroppens viktigaste skydd mot infektioner av främmande mikroorganismer som exempelvis bakterier, virus, parasiter och svamp.
Immunförsvaret består av ett flertal komplexa försvarsmekanismer, som samtliga har till uppgift att hitta, döda, bryta ned och inte minst lagra information om de objudna gästerna. På så sätt lär sig kroppen hur den effektivt ska övervinna specifika virus eller bakterier nästa gång den träffar på dem.
Immunförsvaret arbetar för högtryck varje dag, men oftast känner vi bara av det när en infektion lyckas göra intrång i vår kropp. Då kan vi exempelvis känna symtom som feber vid sjukdom eller smärta och rodnad vid ett infekterat sår.
Några av de viktigaste soldaterna i striden mot infektion är de vita blodkropparna, som skapas i benmärgen och som utgör grunden för olika immunceller i det som kallas det medfödda immunförsvaret och det adaptiva immunförsvaret.
Vad är det medfödda immunförsvaret?
Det medfödda immunförsvaret – även kallat det ospecifika immunförsvaret – är förprogrammerat att känna igen allmänna drag hos exempelvis virus eller bakterier och angripa dem, så snart de tränger in i kroppen.
Det medfödda immunförsvaret består av olika celltyper, plasmaproteiner i blodet samt fysiska och kemiska barriärer som exempelvis hud, hår, svett, slemhinnor, tårar och enzymer i mag-tarmkanalen.
Cellerna i det medfödda immunförsvaret delas in i granulocyter, makrofager, naturliga mördarceller och dendritceller.
Granulocyter är först ut på plan
Granulocyter är små immunceller, som kan fånga upp de kemiska ämnen som bakterier och virus frisätter.
Granulocyter anses vara immunförsvarets första försvarslinje, eftersom de snabbt kan krypa ut ur blodomloppet och angripa de inträngande mikroorganismerna. När granulocyterna kommer fram till bakterier eller virus utsöndrar de ett antal ämnen, som både utplånar mikroorganismerna och immuncellerna själva.
De döda mikroorganismerna och granulocyterna syns exempelvis i ett sår i form av var. Granulocyter lever bara i kort tid och därför producerar kroppen miljarder av dem.
Makrofager är immunförsvarets matvrak
Makrofager – även kallade monocyter – är relativt stora immunceller, som via receptorer kan känna igen och bryta ned bakterier, virus, döda celler och allt annat, som inte ser ut som friska kroppsceller. Makrofager lever – till skillnad från granulocyterna – i flera månader, och spelar även en viktig roll i det adaptiva immunsystemet.
Makrofagerna introducerar nämligen delar av virus eller bakterier, så kallade antigener, för kroppens B-celler och T-celler, så att de kan bilda antikroppar och reagera snabbt vid nästa möte med den aktuella mikroorganismen.
Naturliga mördarceller tvingar sjuka celler till självmord
Naturliga mördarceller är en dödlig celltyp, som angriper infekterade kroppsceller genom att antingen gnaga hål på deras yta eller tvinga dem till ett sorts cellsjälvmord, kallat apoptos. De naturliga mördarcellerna kan nämligen frisätta ett speciellt protein, som kan interagera med proteiner på den sjuka cellens membran och få cellen att döda sig själv inifrån.
Till skillnad från T-mördarcellerna i det adaptiva immunförsvaret måste de naturliga mördarcellerna inte aktiveras, så de patrullerar alltså konstant för att upptäckta infekterade celler. Det gör dem till ett viktigt vapen i kampen mot de främmande mikroorganismerna.
Dendritiska celler avslöjar fienden
Dendritiska celler kännetecknas av sina fångstarmar, och de finns i huden och på ytan av exempelvis lungor, näsa och mage.
Dendritcellerna fångar bakterier och virus, och precis som makrofagerna är de ett viktigt led mellan det medfödda och det adaptiva immunförsvaret. De dendritiska cellerna introducerar nämligen också antigener för T-celler och B-celler, så att de är förberedda på en liknande infektion i framtiden.
Vad är det adaptiva immunförsvaret?
Det adaptiva immunförsvaret – även kallat det specifika immunförsvaret – reagerar inte första gången kroppen angrips av en mikroorganism.
Efter ett angrepp kommer det däremot ihåg fienden och har ett effektivt och skräddarsytt försvar redo inför nästa möte. Vaccin fungerar bland annat genom att aktivera den delen av immunförsvaret och på så sätt göra oss immuna mot sjukdomarna.
Cellerna i det adaptiva immunförsvaret består av så kallade lymfocyter kallade T-lymfocyter och B-lymfocyter.
T-celler är skräddarsydda mördarmaskiner
T-lymfocyter – även kallade T-celler – är en grupp celler i det adaptiva immunförsvaret, som aktiveras en efter en.
De första T-cellerna som aktiveras är T-hjälparcellerna. T-hjälparcellerna väcks när de via receptorer på sina cellmembran fångar upp antigener från exempelvis makrofagerna eller dendritcellerna. Därifrån börjar de att snabbt klonas, och några av klonerna kommer ihåg den antigen som har introducerats för dem.
De resterande T-hjälparcellerna tillkallar makrofager, aktiverar T-mördarceller och stimulerar B-lymfocyterna, även kallade B-celler, att bilda antikroppar.
T-mördarcellerna går rakt på infekterade celler i vår kropp. De kan känna igen mikroorganismens antigen på de infekterade cellerna och på så sätt skilja dem från friska celler. Med hjälp av kemiska ämnen genomborrar T-mördarcellen de infekterade cellernas membran och dödar dem effektivt.
När de infekterade cellerna är döda kommer makrofagerna och äter upp dem.
Brässen godkänner T-celler
Godkänt: T-cell angriper främmande mikroorganism
T-cellen (blått) känner igen och angriper proteiner (gult), som finns på virus och bakterier. Brässen låter T-cellen överleva och skickar ut den i kroppen som en del av immunförsvaret.
Underkänt: T-cell känner inte igen främmande mikroorganism
T-cellen (blått) identifierar inte proteiner (gult) från bakterier och virus, som kan skada kroppen. Brässen bedömer att T-cellen är oanvändbar för kroppens immunförsvar och kasserar därför cellen.
Underkänt: T-cell angriper kroppens egna celler
T-cellen (blått) angriper proteiner (grått) från kroppens egna celler. Brässen bedömer att T-cellen är för farlig att skicka ut i kroppen, där den kommer att angripa friska celler.
B-celler bildar antikroppar
B-lymfocyter – eller B-celler – har primärt till uppgift att producera antikroppar, som gör det lättare att bryta ned mikroorganismer innan de infekterar kroppens celler.
När B-cellen exempelvis möter en bakterie kommer den att jämföra sin antikropp med bakteriens antigen. Om de matchar utsöndrar B-cellen antigenen på sin yta, så att en T-minnescell nu kan stimulera och aktivera B-cellen genom att utsöndra hormonet cytokin.
Det får B-cellen att klona sig själv – vissa kloner blir till plasmaceller, som är specialdesignade att skapa antikroppar, medan andra blir B-minnesceller, som snabbt kan känna igen antigenen i framtiden.
Antikroppar består av proteiner och kallas också för immunoglobuliner. Antikroppar har en karaktäristisk Y-form och finns i fem grundstrukturer – IgG, IgA, IgM, IgE och IgD – som alla har olika funktioner. IgA spelar exempelvis en viktig roll i försvaret av slemhinnor i bland annat näsa och mage.
Varje sorts antikropp har också en variabel del, som gör att det finns oändligt många varianter av antikroppar.
När antikroppar frisätts i kroppen, går de på jakt efter den bakterie eller det virus, som de är skräddarsydda att känna igen. När antikroppar hittar sitt mål binder den sig till den aktuella mikroorganismen och gör den ur stånd att delas och ta sig in i våra celler.
Vad är ett nedsatt immunförsvar?
Trots att immunförsvaret är en välsmord maskin, så fungerar det inte alltid optimalt.
Immunförsvaret kan exempelvis försvagas av immundämpande läkemedel som kan ha satts in för att behandla exempelvis ledinflammation och astma. Dessa sjukdomar får de vita blodkropparna att felaktigt gå till angrepp mot kroppen eller att missuppfatta ofarliga stimuli som farliga. Då finns det behov av läkemedlet för att hålla immunförsvaret under kontroll.
Därför ska man inte heller sluta ta sin immundämpande medicin i ett försök att förstärka sitt immunförsvar. Gör man det kommer den underliggande sjukdomen att blossa upp och skapa inflammation, vilket sätter immunförsvaret under ökad press.
Immunförsvaret blir också naturligt nedsatt med åldern.
Upp till omkring 60-årsåldern fungerar immunförsvaret bra hos de flesta och kan hantera normala infektioner. Därefter försvagas det vanligtvis.
Men ditt immunförsvar har inte nödvändigtvis samma ålder som du. En del 60-åringar har ett immunförsvar som om de var 20 år yngre. Andra har ett immunförsvar som en 80-åring. Ett starkt immunförsvar kan alltså vara genetiskt bestämt, men den största skillnaden ansvarar vi själva för.
Enligt forskare påverkas immunförsvar nämligen även av klassiska livsstilsfaktorer, som du lyckligtvis kan justera.
Så här kan du förstärka ditt immunförsvar
Ditt immunförsvar åldras med dig, men inte nödvändigtvis med samma hastighet. Här får du forskarnas råd för ett ungt immunförsvar:
- Minimera långvarig stress: Även om forskning visar att kortvariga perioder med stress kan stärka vårt immunförsvar, finns det också tecken på att långa perioder med psykisk eller fysisk stress kan försvaga immunförsvaret. Forskare tror att det bland annat beror på en ansamling av stresshormonet kortisol. Kortisol kan ha en antiinflammatorisk inverkan, men kan samtidigt i stora mängder och under längre perioder ha motsatt effekt.
- Sluta röka: Tobaksrökning påverkar i stort sett alla immunceller och kan därmed försvaga både det medfödda och det adaptiva immunförsvaret.
- Undvik övervikt: Forskning visar att övervikt och ökad inflammation påverkar immunförsvarets reaktionsförmåga.
- Få tillräckligt mycket sömn: Flera studier pekar på att en god natts sömn kan göra underverk för immunförsvaret. Enligt en tysk studie kan sömn öka T-cellernas effektivitet, och flera försök har konstaterat att personer som får tillräckligt mycket sömn efter en vaccination upplever ett bättre immunförsvar än dem som inte sover.