Handsprit fungerar genom att förstöra cellmembranen
Handsprit dödar bakterier, virus och många andra mikroorganismer, och desinficerar därför händerna.
Effekten beror på handspritens innehåll av alkohol på minst 60 procent, som förstör mikroorganismernas cellmembran med en närmast explosiv effekt.
Cellmembraner består av fettämnen och proteiner, och alkohol har en skadlig inverkan på båda dessa komponenter.
Alkoholmolekyler kilar sig in mellan fettmolekylerna i cellmembranet så att det kollapsar.
Proteinerna är väldigt långa molekyler som likt en trasslig sladd är veckade på ett särskilt sätt.
Varje enskilt veck är viktigt för att proteinet ska fungera som det ska, men alkohol kilar sig in mellan vecken och rätar ut dem, vilket förstör proteinet.
Alkohol spränger sönder bakterier
Handsprit angriper virus och bakterier på två fronter genom att både punktera cellmembraner och slå ut proteiners funktion.
Alkohol slår hål på cellen
Handspritens små alkoholmolekyler kilar sig in mellan fettmolekylerna i bakteriens cellmembran.
Hål i membran dödar cellen
Alkoholen slår hål hela vägen genom cellens membran så att det inte kan skydda cellens inre. Bakterien punkteras och oskadliggörs.
Sprit slår ut proteinveck
Långa proteinkedjor snor sig in i och ut ur bakteriecellernas membran. Alkoholmolekyler sätter sig i proteinkedjornas veck.
Proteinveck rätas ut
Alkohol slätar ut vecken och proteinet sägs vara denaturerat. Därmed har både dess och bakteriens funktioner till stor del rubbats.
Handsprit mot coronavirus
God handhygien är enligt myndigheterna ett av de bästa försvaren mot det nya coronaviruset. Allra bäst är dock om du kan tvätta händerna med tvål och vatten.
Tvål kan nämligen på ett effektivt sätt lösa upp virusets beskyddande fettmembran och gör det inaktivt.
Om du inte har tillgång till vatten och tvål är handsprit ett bra alternativ.
Handsprit med en lösning av 60-80 procent etanol kan – precis som tvål – lösa upp coronavirusets fettmembran. Det behöver dock vara så pass hög alkoholprocent, lägre etanolprocent fungerar inte lika bra. Alkohol som exempelvis whisky och vodka med 40 procent etanol kommer exempelvis inte lösa upp viruset lika effektivt.
Så gör du din egen handsprit
Observera att inte alla ingredienser i receptet inte är godkända för hudvård och att receptet endast bör användas om det inte finns något alternativ i närheten, exempelvis tvål och vatten eller fabrikstillverkad handsprit.
Receptet är baserat på Världshälsoorganisationens (WHO) guide.
Recept på en liter hemgjord handsprit
Detta behöver du:
- En måttsats
- En 1-litersbehållare
- Eventuellt en tratt
- Eventuellt handskar
- Eventuellt en sked med långt skaft
- Flera mindre behållare där den färdiga handspriten kan förvaras. Behållarna måste kunna hålla tätt och helst ska de ha en pumpfunktion så att handspriten inte förorenas.
Utöver det behöver du följande ingredienser:
- 110 ml sterilt och destillerat vatten. Om du inte har det kan du koka vatten från kranen och därefter kyla ned det.
- 15 ml glycerol 98 %
- 42 ml väteperoxid 3 %
- 833 ml hushållssprit 96 %
Gör så här:
- 833 ml hushållssprit hälls över i en 1-liters behållare.
- Därefter häller du ner 42 ml väteperoxid i behållaren. Använd gärna handskar för att skydda händerna eftersom väteperoxid är ett frätande blekmedel.
- Sedan tillsätter du 15 ml glycerol (som är återfuktande för huden). Observera att glycerol är relativt trögflytande så använd ditt sterila vatten för att lösa upp eventuella rester i måttsatsen. På så sätt får du med hela mängden i din handsprit.
- Tillsätt slutligen resten av ditt sterila vatten. Blanda ingredienserna med en sked eller förslut behållaren och skaka den försiktigt.
- När alla ingredienser är blandade ordentligt behöver du hälla upp handspriten i mindre och tätslutande behållare så fort som möjligt.
- Låt det gå 72 timmar innan du börjar använda handspriten. Då är du nämligen säker på att alkoholen har dödat eventuella bakterier som fanns i de små behållarna sedan tidigare.
Dödar handsprit alla bakterier?
Tillverkarna hävdar ofta att handsprit oskadliggör 99,9 procent av alla bakterier, men i verkligheten är det lite annorlunda.
För det första kan vissa bakterier bilda sporer som är resistenta mot alkohol och senare kan utvecklas till bakterier.
Det gäller exempelvis Clostridium, som ger allvarliga tarminfektioner. För det andra kräver en effektiv inverkan att händerna inte är smutsiga eller feta, eftersom alkoholen då har svårt att komma i kontakt med mikroorganismerna.
För det tredje måste alkoholen få tid att verka. Det uppnår man genom att gnugga händerna tills de känns helt torra.