Strålbehandling används till exempel för att slå ut cancerceller hos cancerpatienter, men strålningen skadar dessvärre även friska celler. Samma sak sker, när vi blir röntgade. Strålarna kan skada kroppen på två sätt. För det första kan de ge akuta brännskador vid kraftig bestrålning. För det andra kan det dyka upp långsiktiga skador upp till 20 år efter bestrålningen.
Denna risk löper alla som blir röntgade, men statistiskt sett är risken mycket liten. Till exempel leder en röntgenundersökning av lungor eller höfter till cancer i endast ett fall på 100000. För datortomografi, vid vilken patienten ligger i ett rör med roterande röntgenrör, är siffran en patient på 1000.
Statistiken bygger på undersökningar av dödligheten för personer, som utsattes för bestrålning i samband med atombombningen av de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki 1945. Risken för cancer finns alltså, och därför bör man inte låta sig röntgas utan att det finns goda skäl därtill.
I Sverige finns det emellertid inga regler för hur många gånger en patient får röntgas. Jämfört med andra strålkällor är bestrålningen under en röntgenundersökning nämligen mycket liten. Till exempel utsätts vi för kraftigare bestrålning under en flygresa på grund av den kosmiska strålningen.