Det går inte att bokstavligt talat svälja tungan. Det är bara möjligt om tungan har blivit så svårt skadad att den har slitits loss och inte längre sitter fast ordentligt i munnen.
Så länge tungans vävnad och muskelfästena i underkäken, tungbenet och kanten av kraniet är intakta blir tungan kvar i munhålan.
Tungan kan dock orsaka problem med andningen.
Den kan blockera luftvägarna när en person förlorar medvetandet, till exempel vid en kollaps som fotbollsspelaren Christian Eriksens i EM-matchen mellan Danmark och Finland.
Tungan kan också täppa till luftvägarna för en epileptiker som drabbas av ett anfall.
När en person förlorar medvetandet blir nämligen alla muskler helt avslappnade, samtidigt som många av kroppens vanliga reflexer försvinner.
Om den medvetslösa personen ligger på rygg kan tungan på grund av bristande muskeltonus falla bakåt i munhålan, lägga sig mot gommen längst bak i munnen och blockera luftvägarna.
Det är troligen på grund av denna typ av situationer som uttrycket ”svälja tungan” har uppstått, trots att det under normala omständigheter inte är fysiskt möjligt.
För att hindra tungan från att blockera luftvägarna används så kallat stabilt sidoläge.
I stabilt sidoläge ligger personen så att tungan bara kan falla åt ena sidan och framåt i munnen.
När den danske fotbollsspelaren Christian Eriksen förlorade medvetandet under en match i EM fanns det en risk att hans tunga skulle falla bakåt i munnen och blockera luftvägarna.
Stabilt sidoläge motverkar också en annan risk vid medvetslöshet, att personen kräks.
Sidoläget innebär nämligen att maginnehållet då inte skulle stanna kvar i halsen och kväva den medvetslösa personen för att den normala sväljreflexen har satts ur spel.
