gåshud vatten

Vad är gåshud?

Både kyla, rädsla och njutning kan provocera fram de små, hårda knottrorna på kroppen. Men varför får vi gåshud och vad är det bra för?

Både kyla, rädsla och njutning kan provocera fram de små, hårda knottrorna på kroppen. Men varför får vi gåshud och vad är det bra för?

Shutterstock

Gåshud är de små, hårda knottror som dyker upp på armarna, benen och ibland även på andra delar av kroppen. Namnet kommer från att huden påminner om en gås vars fjädrar har plockats av.

Gåshuden uppstår när muskler runt hårsäckarna drar i hårstråna och i huden runt hårstråna, så att varje hårsäck går från att ligga delvis parallellt med huden till att stå nästan vinkelrätt mot den. Då ställer sig hårstråna på ända.

Gåshud är en reflex som styrs av nerver utom vår medvetna kontroll, det vill säga av autonoma nervsystemet.

Det samma gäller till exempel andningen, blodtrycket och matsmältningssystemet. Motsatsen är somatiska nervsystemet, som bland annat vidarebefordrar signaler från våra sinnen och kontrollerar medvetna handlingar.

Hårsäcken är förbunden med huden via en muskel, som dras ihop när vi till exempel fryser. Då uppstår gåshud.

gåshud, håren ligger platt
© Shutterstock & Lotte Fredslund

1: Hårstråna ligger platt

Hos människor och andra däggdjur sitter hårstråna snett, så att håret och pälsen för det mesta ligger relativt platt mot huden. Då skyddas huden, och hos vissa arter blir pälsen vattentät.

gåshud, muskel drar
© Shutterstock & Lotte Fredslund

2: Muskler dras ihop

Vid kyla, rädsla eller aggression – och, hos oss människor, starka känslor – sker sammandragningar i små muskler med namnet arrector pili. Dessa muskler förbinder huden med varje enskild hårsäck.

gåshud, upprättstående hårstrån
© Shutterstock & Lotte Fredslund

3: Hårstråna ställer sig på ända

När muskeln drar ihop sig, drar den i hårsäckens botten. Hårsäcken dras då vinkelrätt mot huden, vilket får hårstrået att följa med och resa sig – du får gåshud.

Vi får gåshud i olika situationer, till exempel när det är kallt, när vi upplever starka känslor och när vi blir rädda.

I en amerikansk studie bad forskarna 93 personer att föra gåshudsdagbok i fyra veckor. Resultatet blev 1 015 fall av gåshud, av vilka hela 60 procent var kopplade till kyla.

Just när det är kallt har däggdjur, bland annat hundar och katter, nytta av gåshuden. När hårstråna i pälsen reser sig bildas nämligen ett varmt lager av luft mellan hårstråna, som gör att luften inte cirkuleras ut ur pälsen lika lätt.

På så vis skapar gåshud isolering. Hos oss pälslösa människor bidrar emellertid gåshuden inte längre till någon temperaturreglering.

Gåshud uppstår också när vi blir rädda eller upplever andra starka känslor. Historiskt sett har nämligen utstående hårstrån på kroppen fått oss att se större och därmed även mer skrämmande ut. Detta fenomen förekommer hos många djur, bland annat hundar, som reser ragg när de känner sig hotade.