Snyltare: Hårsäckskvalster krälar i ditt ansikte.
Våra hårsäckar är hem för små kvalster som lever av talg och döda hudceller. Hårsäckskvalster är vanligast i ansiktet, som här runt ögonfransarna, men eftersom de inte är större än cirka 0,3 millimeter är de svåra att få syn på.
Artificiell hud: Celler bildar ny hud i laboratoriet.
Hudens förmåga att återskapa sig själv kan användas för att odla konstgjord hud. Med hjälp av några av de celler som förnyar hudens yttersta skick samt lite näring tar det bara tre veckor att odla en kvadratmeter hud som kan täcka en brännskada.
Blodkärl: Värmen i huden identifierar dig.
Kroppen avger värme när den skickar blod genom de ytliga blodkärlen i huden. Varje person har sitt eget mönster av blodkärl och en bild av hudens värmefrisättning – ett termogram – är därför lika unikt som ett fingeravtryck.
Svettporer: Kroppssvett bekämpar skadliga bakterier.
Huden är täckt av mellan två och fyra miljoner svettporer. Svetten har en hög surhetsgrad vilket dödar flera typer av sjukdomsframkallande bakterier. På så sätt förhindrar svetten att rispor och sår infekteras av bakterierna på huden.
Hårsäckar: Håret växer fram i fördjupningar i huden.
Hårsäckarna, som syns i genomskärning här på bilden, är fördjupningar i huden (mörkblå). I dess bildar hudcellerna det fibrösa proteinet keratin (lila), som hårstrån främst består av. Vissa hårstrån, vanligtvis tjockare
varianter, har som här ett hålrum i mitten.
Injektion: Huden avger medicinen långsamt.
Vaccin och smärtstillande mediciner som ska tas upp långsamt i kroppen injiceras oftast i hudens nedersta
lager, underhuden. Om medicinen behöver verka snabbare sticker läkaren eller sköterskan nålen direkt i en muskel eller en ven.
Hudlager: Huden är både död och levande.
Även om huden ser slät ut avslöjar en titt i ett mikroskop att den är täckt av fjäll i form av döda hudceller. Skiktet därunder, läderhuden, innehåller hårsäckar, nervceller och körtlar. Längst ned finns underhudens fettlager som absorberar stötar.
