Kroppen bildar snor hela tiden, även när vi inte är sjuka. Snoret förhindrar uttorkning i näsan och är den första länken i försvaret mot mikroorganismer som försöker ta sig in i kroppen via näsborrarna.
Slemhinnorna i näsan och bihålorna producerar cirka en kvarts liter snor dagligen, som kontinuerligt späds ut med saliv och följer med ner i halsen.
Mikroorganismer som fångats i det klibbiga snoret bryts därefter ner i magen.
Sjuka näsor producerar en liter snor per dag
När vi är sjuka utlöser infektionen en inflammatorisk reaktion, vilket ökar vätske- och blodtillförseln till näsan.
Slemhinnorna utsöndrar mer snor än vanligt och kan bilda upp emot en liter om dagen.
Dessutom blir snoret tjockare, färgstarkare och kladdigare.
Tjockt, gult snor är ett typiskt tecken på infektion. Snoret får sin färg från vita blodkroppar som skickas ut till näsan för att bekämpa bakterier eller virus.
Näsrengöring har ingen effekt
När vi snyter näsan tunnar vi ut mängden snor – men bara för en stund. Slemhinnorna fortsätter den intensiva snorproduktionen till dess att infektionen är bekämpad.
Produktionen är oberoende av om vi snyter näsan eller inte. Det finns således ingen risk för att man skulle öka snorproduktionen genom att snyta näsan.
Även om de till synes oändliga mängderna snor är irriterande är de ett tecken på att kroppen bekämpar sjukdomar effektivt och gör sig av med slaggprodukter.