Signalsubstansen dopamin

Dopamin – därför är lyckohormonet så viktigt för dig

Dopamin är en signalsubstans i hjärnan. Det har en central roll i hjärnans belöningssystem, håller dig på gott humör och skärper ditt minne – samtidigt som dopaminbrist kan orsaka olika sjukdomar. Lär dig allt om dopamin här.

Dopamin är en signalsubstans i hjärnan. Det har en central roll i hjärnans belöningssystem, håller dig på gott humör och skärper ditt minne – samtidigt som dopaminbrist kan orsaka olika sjukdomar. Lär dig allt om dopamin här.

Shutterstock

Dopamin förknippas ofta med lycka och glädje, men signalsubstansen har en mängd andra viktiga funktioner i kroppen.

I den här artikeln blir du klokare på vad dopamin är, vilken funktion det har i kroppen, hur du påverkas av för hög eller låg mängd dopamin och om du själv kan höja din dopaminnivå.

Läs vidare och få svar på allt du behöver veta om den glädjande signalsubstansen.

Frågor och svar om dopamin

Vad är dopamin?

Dopamin är en signalsubstans, även kallad neurotransmittor, som främst förekommer i hjärnan och mag-/tarmkanalen.

Ämnet ger dig handlingskraft och har särskilt stor betydelse för att reglera våra känslor av välbehag, glädje och lycka.

Dopamin är därför även känt som ett av de fyra lyckohormonerna, som alla har olika funktioner i kroppen.

De fyra lyckohormonerna är:

  • Dopamin
  • Serotonin
  • Endorfiner
  • Oxytocin

Dopamin är kemiskt sett en så kallad monoaminmolekyl precis som de tre andra lyckohormonerna, samt adrenalin, noradrenalin, melatonin och normelatonin.

Det tillhör även gruppen katekolaminer, tillsammans med signalsubstanserna adrenalin och noradrenalin,

Dopamin har stor betydelse för många av kroppens fysiska och psykiska funktioner, bland annat inlärning, motorik, motivation och minne.

Hur bildas dopamin i hjärnan?

Dopamin bildas i flera områden i hjärnan, varav de största är substantia nigra och ventral tegmental i mitthjärnan. Dopamin bildas av aminosyran tyrosin i en tvåstegsprocess.

Tyrosin, dopa och dopamin
© Shutterstock

Först omvandlas aminosyran tyrosin till den kemiska föreningen dihydroxifenylalanin (dopa), som i sin tur omvandlas till dopamin med hjälp av enzymtypen dekarboxylering.

Dopamin kan därefter omvandlas vidare till noradrenalin och adrenalin.

Video: Dopamin förklarat på två minuter

Funktion: Vad gör dopamin med kroppen?

Dopamin är centralt för många av kroppens funktioner.

Som signalsubstans har dopamin betydelse för:

  • Humör
  • Välbehag
  • Minne
  • Motivation
  • Rörelse
  • Inlärning och koncentration
  • Sömn
  • Upphetsning

Dopamin spelar också en viktig roll i våra blodbanor, där det frisätts som hormon. Där har det bland annat betydelse i samband med det som till vardags kallas flykt- och kampresponsen. Det är kroppens reaktion, en adrenalinkick, som aktiveras i stressade situationer eller när du blir rädd.

Hjärnans belöningssystem: Hur gör dopamin dig glad?

Dopamin är framför allt känt för att vara ett lyckohormon. Det ger dig en känsla av välbehag och motiverar dig att fortsätta att göra något, därför att du upplever denna positiva känsla.

Det beror på att dopamin är en viktig del av hjärnans belöningssystem.

Sett ur evolutionär synvinkel har belöningssystemet utvecklats för att belöna oss när vi gör det som krävs för att överleva. Det vill säga när vi äter, dricker, förökar oss eller konkurrerar om att överleva.

Genom ett komplicerat samspel mellan dopamin, oxytocin och endorfiner i hjärnans belöningssystem, upplever du att du belönas med glädje när du gör dessa saker.

Människan strävar efter denna tillfredsställelse och därför väljer vi beteenden som aktiverar och utlöser dopamin i våra belöningssystem.

Och det är därför som skräpmat, socker, euforiserande droger och lajks på sociala medier är vanebildande. Samtliga är nämligen utlösare, som aktiverar och frisätter en stor mängd dopamin i hjärnan. När du känner denna lyckokänsla är det naturligt att försöka uppnå den igen genom att upprepa den handling som har utlöst den.

Symtom: För mycket eller för lite dopamin

En dopaminnivå i obalans kan upplevas olika, beroende på om du har för mycket dopamin i hjärnan eller för lite.

Vilka sjukdomar kan en dopaminnivå i obalans leda till?

Obalans i hjärnans dopaminnivå kan leda till flera olika sorters sjukdomar, som Parkinsons sjukdom, schizofreni och depression, men även till koncentrationssvårigheter, beroende eller missbruk.

Här får du en översikt över vilken betydelse en dopaminnivå i obalans kan ha för olika sjukdomar.

Depression

Precis som många andra psykiska sjukdomar, kan depression uppkomma till följd av flera olika faktorer. Experter är dock eniga om att halten av signalsubstanserna dopamin och serotonin har betydelse för utvecklingen av depression.

En del av de primära symtomen vid depression är: bristande motivation, en känsla av hjälplöshet och förlorat intresse för sådant som tidigare har engagerat dig.

Experter tror att dessa symtom kan bero på att dopaminprocesserna inte fungerar som de ska, samt att de bland annat kan ha utlösts av långvarig smärta, stress eller trauman.

Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom är en av de mest omfattande, komplexa och kroniska sjukdomar som kan angripa nervsystemet.

Sjukdomen orsakar problem med rörelseförmågan som förvärras med tiden.

En av huvudorsakerna till Parkinsons sjukdom är att nervcellerna i hjärndelen substantia nigra, förstörs successivt och därmed utsöndrar allt mindre dopamin.

Bristen på dopamin är förklaringen till de motoriska symtomen i samband med Parkinsons sjukdom. Eftersom dopamin är en viktig signalsubstans, som överför nervsignaler mellan hjärnceller, blir det därför svårare att kontrollerar sina rörelser i takt med att dopaminnivån sjunker.

Primära motoriska symtomen vid Parkinsons sjukdom är:

  • Händer, käke och ben skakar
  • Stelhet
  • Svårigheter med koordination och snabba rörelser
  • Oavsiktliga och okontrollerbara rörelser
  • Försämrad balans

Det kan även förekomma icke-motoriska symtom i samband med Parkinsons sjukdom, eftersom det även förekommer en minskad produktion av signalsubstanserna serotonin, noradrenalin, acetylkolin samt andra viktiga nervceller.

De icke-motoriska symtomen varierar mycket från person till person, men kan ta sig uttryck som minnessvårigheter, depression, sömnproblem, trötthet och andra mentala förändringar, som i sin tur påverkar känslor, humör och tankar.

Man vet inte med säkerhet varför nervcellerna bryts ned i samband med Parkinsons sjukdom.

Adhd

Adhd är en medfödd utvecklingsrubbning som börjar under barndomen och kan fortsätta upp i vuxen ålder. Symtomen i samband med adhd är hyperaktivitet, impulsivitet och koncentrationssvårigheter.

Adhd uppstår på grund av en låg dopaminnivå som leder till en försämrad förmåga att transportera runt dopamin och noradrenalin i hjärnan. Det beror alltså på en biologisk störning.

Schizofreni

Schizofreni beror på en kombination av flera olika faktorer – både biologiska, psykologiska och sociala.

Man räknar med att dopamin spelar in i utvecklingen av sjukdomen. Hypotesen är att schizofreni beror på överkänslighet eller en för hög nivå dopamin den främre delen av hjärnans frontallob, prefrontala hjärnbarken. Det antipsykotiska läkemedel man kan använda för att behandla schizofreni fungerar bland annat genom att blockera en stor del av dopaminaktiviteten i hjärnan.

Hur kan mäter man dopaminnivån?

Det finns ingen metod för att mäta mängden dopamin i hjärnan med hög precision.

Däremot går det att mäta nivån av signalsubstanser och därmed dopamin i blodet, men det visar inte dopaminnivån i själva nervsystemet.

En grupp forskare har emellertid kommit fram till att man kan mäta tätheten hos den så kallade dopamintransportören (DAT), ett protein som står i positiv korrelation med nervceller som använder dopamin. Det vill alltså säga att ökad täthet hos DAT förutsäger en ökning av mängden dopamin.

Mätningen görs med hjälp av en injektion av ett radioaktivt material som binder sig till DAT, och som forskarna sedan kan mäta med en kamera. Metoden används dock ännu inte utanför försökslokalen.

Dopamin frisätts i synapsen i en nervcell

De flesta nervceller är uppbyggda på samma sätt. Nervcellens axon är den del som påverkar andra celler med signaler, och dendrit är den del av nervcellen som tar emot dopamin eller andra impulser. Dopamin transporteras i vesikler, från vilka dopamin töms och frisätts i synapsklyftan. När dopamin frisätts i synapsen, binder det sig antingen till receptorer eller ”dammsugs” bort ur DAT

© Shutterstock / Marie Wium

Vad är DAT?

DAT, dopamintransportör, transporterar signalsubstanser och avlägsnar signalämnen i synapsen efter att de har använts.

När dopamin frisätts mellan nervcellerna, när vi exempelvis gör något som gör oss glada, är det viktigt att dopamin "dammsugs" bort från synapsen igen.

Synapsen är det lilla mellanrummet mellan två nervceller, neuroner, där nerverna utväxlar information med varandra. DAT:s roll är att avlägsna dopamin från synapsklyftan, så att signalsubstansen kan cirkuleras tillbaka till nerven och användas igen.

Om DAT inte fungerar kan det leda till dopaminbrist, som exempelvis kan göra att man inte upplever samma känsla av glädje igen.

DAT kan även blockeras, vilket bland annat sker vid intag av den euforiserande drogen kokain. I det fallet leder blockeringen till att mängden dopamin ökar i synapsen.

Vilken roll spelar dopamin i samband med euforiserande droger?

De euforiserande drogerna kokain, ecstasy och amfetamin verkar genom att aktivera och utlösa dopamin i hjärnan.

Drogerna är kraftigt beroendeframkallande, eftersom de skapar stora svängningar i känslor och humör. Efter att ha intagit drogerna hamnar man i ett tillstånd av glädje och eufori, varpå man drabbas av en djup nedtur, när drogerna går ur kroppen. Drogernas effekt är kortvarig och ger utlöser ofta ett behov att göra det igen.

Många droger som kokain, amfetamin, morfin, heroin, nikotin och alkohol är beroendeframkallande eftersom de påverkar hjärnans nivå av dopamin antingen direkt eller indirekt.

Vid intag av droger rubbas hjärnans biologi, dopaminsystemet och mekanismer för glädje och belöning kraftigt. Det innebär att känslan av eufori, glädje och själva belöningseffekten avtar med tiden – alltmer ju längre ett missbruk pågår.

Därför blir det nödvändigt att inta en allt större mängd droger för att uppnå samma effekt, och till slut kommer drogerna bara att intas för att motverka abstinensbesvären.

En studie från 2017 påvisade återigen hur drogmissbruk kan påverka dopaminnivån. Man konstaterade att regelbunden användning av stimulanser som euforiserande droger påverkar aktiveringen av dopamin samt signalsubstansens förmåga. I studien såg man en tydlig minskning av dopaminreceptorer och därmed frisättningen av dopamin hos drogmissbrukare. Minskningen medför bland annat att det blir svårare att uppleva de positiva effekterna av dopamin och att det därför blir nödvändigt att inta större mängder droger för att uppleva ruset.

Kan man öka dopaminnivån på naturlig väg?

Du kan faktiskt öka din dopaminnivå på naturlig väg. Dopamin är viktigt för humör, rörelser, minne och motivation – och vi är duktiga på att själva balansera dopaminnivån.

Men om du vill göra mer för att balansera eller boosta dopaminmängden i din hjärna kan du åstadkomma det helt naturligt med några få förändringar i kost och livsstil.

Mat med hög halt av tyrosin
© Shutterstock

1. Ät mat med tyrosin

Aminosyran tyrosin är förstadiet och en viktig byggsten för signalsubstansen dopamin. Tyrosin kan intas genom kosten och därmed även potentiellt öka mängden dopamin i hjärnan .

Studier har visat att kost som är rik på tyrosin kan förbättra minnet och den mentala prestationsförmågan.

Livsmedel med en hög halt av tyrosin:

  • Kyckling och andra fåglar
  • Mejeriprodukter (ost, ägg, mjölk)
  • Avokado
  • Pumpakärnor och sesamfrön
  • Soja och baljväxter

En annan studie har även visat att en kost utan tyrosin leder till att mängden dopamin minskar.

Motion höjer dopaminnivån
© Shutterstock

2. Motionera ofta

Vi har alla hört att motion kan öka nivån av endorfiner och dopamin – och därmed få dig på bättre humör.

Det behövs faktiskt inte mer än 10 minuters träning för att se ett förbättrat humör, men för att uppleva en hög effekt krävs det minst 20 minuters träning.

Effekterna beror sannolikt inte bara på förändringar i dopaminnivå. En studie gjord på råttor har dock understrukit att motion kan öka frisättningen at dopamin och öka mängden dopaminreceptorer i hjärnans belöningscentrum.

Flera studier har dessutom visat att träning flera gånger i veckan kan förbättra rörelserna och den motoriska kontrollen hos personer med Parkinsons sjukdom, vilket också tyder på att träning har en gynnsam effekt på mängden dopamin.

Musik ökar mängden dopamin
© Shutterstock

3. Lyssna på musik

Kommer du också på bättre humör när du sätter på din favoritlåt? Det har sina anledningar.

Flera studier av hjärnan har visat att musik kan öka aktiviteten i hjärnans belöningscentrum, där det också finns rikligt med dopamin.

Annan forskning har dessutom visat att musik kan hjälpa till att förbättra den finmotoriska kontrollen hos personer med Parkinsons sjukdom.

Tillräckligt med sömn balanserar dopaminnivån
© Shutterstock

4. Se till att få tillräckligt mycket sömn

När dopamin frisätts i hjärnan får man känslan av att vara vaken och pigg. Därför är det också naturligt att det frisätts större mängder dopamin på morgonen när vi ska vakna, än på kvällen när det är dags att sova.

Men om du inte får tillräckligt mycket sömn rubbas den naturliga processen.

Har du haft en natt utan sömn känner du säkert igen den konstiga känslan du får i kropp och huvud. Du känner dig förstås trött, men har också svårt att koncentrera sig och koordinera dina rörelser.

Och det av goda skäl. Sömnbristen bidrar till att reducera tillgången till dopaminreceptorer och därmed frisättningen av dopamin, markant.

Om du vill uppnå en balanserad dopaminnivå, hög koncentrationsförmåga samt kontroll över dina rörelser, ska du alltså se till att all sömn du behöver.