Dopamin – därför är lyckohormonet så viktigt för dig

Dopamin är en signalsubstans, även kallad neurotransmittor, som främst förekommer i hjärnan och mag-/tarmkanalen.

Ämnet ger dig handlingskraft och har särskilt stor betydelse för att reglera våra känslor av välbehag, glädje och lycka.

Dopamin är därför även känt som ett av de fyra lyckohormonerna, som alla har olika funktioner i kroppen.

De fyra lyckohormonerna är:

• Dopamin
• Serotonin
• Endorfiner
• Oxytocin

Dopamin är kemiskt sett en så kallad monoaminmolekyl precis som de tre andra lyckohormonerna, samt adrenalin, noradrenalin, melatonin och normelatonin.

Det tillhör även gruppen katekolaminer, tillsammans med signalsubstanserna adrenalin och noradrenalin,

Dopamin har stor betydelse för många av kroppens fysiska och psykiska funktioner, bland annat inlärning, motorik, motivation och minne.

Dopamin bildas i flera områden i hjärnan, varav de största är substantia nigra och ventral tegmental i mitthjärnan. Dopamin bildas av aminosyran tyrosin i en tvåstegsprocess.

Dopamin är centralt för många av kroppens funktioner.

Som signalsubstans har dopamin betydelse för:

• Humör
• Välbehag
• Minne
• Motivation
• Rörelse
• Inlärning och koncentration
• Sömn
• Upphetsning

Dopamin spelar också en viktig roll i våra blodbanor, där det frisätts som hormon. Där har det bland annat betydelse i samband med det som till vardags kallas flykt- och kampresponsen. Det är kroppens reaktion, en adrenalinkick, som aktiveras i stressade situationer eller när du blir rädd.

Dopamin är framför allt känt för att vara ett lyckohormon. Det ger dig en känsla av välbehag och motiverar dig att fortsätta att göra något, därför att du upplever denna positiva känsla.

Det beror på att dopamin är en viktig del av hjärnans belöningssystem.

Sett ur evolutionär synvinkel har belöningssystemet utvecklats för att belöna oss när vi gör det som krävs för att överleva. Det vill säga när vi äter, dricker, förökar oss eller konkurrerar om att överleva.

Genom ett komplicerat samspel mellan dopamin, oxytocin och endorfiner i hjärnans belöningssystem, upplever du att du belönas med glädje när du gör dessa saker.

Människan strävar efter denna tillfredsställelse och därför väljer vi beteenden som aktiverar och utlöser dopamin i våra belöningssystem.

Och det är därför som skräpmat, socker, euforiserande droger och lajks på sociala medier är vanebildande. Samtliga är nämligen utlösare, som aktiverar och frisätter en stor mängd dopamin i hjärnan. När du känner denna lyckokänsla är det naturligt att försöka uppnå den igen genom att upprepa den handling som har utlöst den.

Obalans i hjärnans dopaminnivå kan leda till flera olika sorters sjukdomar, som Parkinsons sjukdom, schizofreni och depression, men även till koncentrationssvårigheter, beroende eller missbruk.

Här får du en översikt över vilken betydelse en dopaminnivå i obalans kan ha för olika sjukdomar.

Det finns ingen metod för att mäta mängden dopamin i hjärnan med hög precision.

Däremot går det att mäta nivån av signalsubstanser och därmed dopamin i blodet, men det visar inte dopaminnivån i själva nervsystemet.

En grupp forskare har emellertid kommit fram till att man kan mäta tätheten hos den så kallade dopamintransportören (DAT), ett protein som står i positiv korrelation med nervceller som använder dopamin. Det vill alltså säga att ökad täthet hos DAT förutsäger en ökning av mängden dopamin.

Mätningen görs med hjälp av en injektion av ett radioaktivt material som binder sig till DAT, och som forskarna sedan kan mäta med en kamera. Metoden används dock ännu inte utanför försökslokalen.

De euforiserande drogerna kokain, ecstasy och amfetamin verkar genom att aktivera och utlösa dopamin i hjärnan.

Drogerna är kraftigt beroendeframkallande, eftersom de skapar stora svängningar i känslor och humör. Efter att ha intagit drogerna hamnar man i ett tillstånd av glädje och eufori, varpå man drabbas av en djup nedtur, när drogerna går ur kroppen. Drogernas effekt är kortvarig och ger utlöser ofta ett behov att göra det igen.

Många droger som kokain, amfetamin, morfin, heroin, nikotin och alkohol är beroendeframkallande eftersom de påverkar hjärnans nivå av dopamin antingen direkt eller indirekt.

Vid intag av droger rubbas hjärnans biologi, dopaminsystemet och mekanismer för glädje och belöning kraftigt. Det innebär att känslan av eufori, glädje och själva belöningseffekten avtar med tiden – alltmer ju längre ett missbruk pågår.

Därför blir det nödvändigt att inta en allt större mängd droger för att uppnå samma effekt, och till slut kommer drogerna bara att intas för att motverka abstinensbesvären.

En studie från 2017 påvisade återigen hur drogmissbruk kan påverka dopaminnivån. Man konstaterade att regelbunden användning av stimulanser som euforiserande droger påverkar aktiveringen av dopamin samt signalsubstansens förmåga. I studien såg man en tydlig minskning av dopaminreceptorer och därmed frisättningen av dopamin hos drogmissbrukare. Minskningen medför bland annat att det blir svårare att uppleva de positiva effekterna av dopamin och att det därför blir nödvändigt att inta större mängder droger för att uppleva ruset.