Shutterstock
Olika blodtyper - man donerar blod

Varför har vi olika blodgrupper?

Människor har olika blodgrupper. Men vad beror det på? Och är någon bättre än de andra?

Olika blodgrupper orsakas av att människor har olika molekyler på ytan av de röda blodkropparna.

Hos människan finns det många blodgruppssystem, men ett av de viktigaste när man skall hitta lämpliga blodgivare är det så kallade AB0-systemet.

Det finns totalt fyra olika blodgrupper i AB0-systemet:

  • Blodgrupp A
  • Blodgrupp B
  • Blodgrupp 0
  • Blodgrupp AB

Sockermolekyler avgör din blodgrupp

Människor med blodgrupp 0 (noll) har på ytan av de röda blodkropparna ett kolhydrat som kallas H-antigen.

Hos dem med blodgrupp A sitter det på H-antigenet en sockermolekyl, som heter N-acetylgalaktosamin.

Hos dem av oss som har blodgrupp B är det sockermolekylen galaktos, som sitter på H-antigenet.

Människor med blodgrupp AB har följaktligen både N-acetylgalaktosamin och galaktos på sitt H-antigen.

Människor med olika blodgrupper har olika gener för de enzymer som fäster sockermolekylen på H-antigenet.

Mutationer ligger bakom de olika blodgrupperna

A-genen kodar för ett enzym som fäster N-acetylgalaktosamin på detta, medan B-genen kodar för ett enzym som hakar på galaktosen.

Det var A-genen som existerade först, och B-genen har någon gång uppstått ur A-genen genom slumpvisa mutationer.

0-genen har också uppkommit ur A-genen på samma sätt, men i det fallet har mutationerna förstört genen, så att det över huvud taget inte bildas något enzym.

DNA-mutationer sker kontinuerligt på grund av UV-strålning, kemisk inverkan eller fel i DNA-kopieringen under celldelningen.

Oftast förs inte mutationerna vidare till nästa generation, eftersom många gener är livsnödvändiga. Därför kan ett befruktat men "muterat" ägg inte utvecklas till ett barn.

De olika blodgrupperna med olika antigener

De olika blodgrupperna kännetecknas genom deras antigener eller brist på dessa.

© Creative Commons

Din blodgrupp ger dig särskilda fördelar

Det finns också vissa gener som inte är direkt livsnödvändiga, men som det kan vara bra att ha.

När det gäller denna typ av gener kan man hitta människor med en defekt version av genen, men de är i regel sällsynta.

Blodgrupp 0, som beror på en defekt gen, är märkligt nog inte sällsynt: 39 procent av det norska folket har faktiskt blodgrupp 0. Det måste alltså finnas en fördel med att ha den defekta genen.

En möjlig förklaring är att antikropparna mot A- och B-formerna av H-antigenet, som finns i blodet hos personer med blodgrupp 0, spelar en roll i kampen mot infektioner med vissa bakterier, och skyddar mot malaria.

Emellertid är människor med blodgrupp 0 känsligare för andra bakterier och kolera. Det finns alltså både för- och nackdelar med de funktionella generna A och B och den defekta genen 0, och det är orsaken till att alla tre generna existerar.

AB0-systemet delas av människor, schimpanser, gorillor, orangutanger och babianer. Det uppstod en gång hos en gemensam stamfader och finns därför hos dessa arter i olika versioner som en följd av mutationer.

Hos människan finns det flera andra blodgruppssystem, medan andra djurarter å sin sida har helt andra blodgruppssystem.

Det viktigaste blodgruppssystemet hos hundar är till exempel DEA-1 – dog erythrocyte antigen.