Olika blodgrupper orsakas av att människor har olika molekyler på ytan av de röda blodkropparna.
Hos människan finns det många blodgruppssystem, men ett av de viktigaste när man skall hitta lämpliga blodgivare är det så kallade AB0-systemet.
Det finns totalt fyra olika blodgrupper i AB0-systemet:
- Blodgrupp A
- Blodgrupp B
- Blodgrupp 0
- Blodgrupp AB
Sockermolekyler avgör din blodgrupp
Människor med blodgrupp 0 (noll) har på ytan av de röda blodkropparna ett kolhydrat som kallas H-antigen.
Hos dem med blodgrupp A sitter det på H-antigenet en sockermolekyl, som heter N-acetylgalaktosamin.
Hos dem av oss som har blodgrupp B är det sockermolekylen galaktos, som sitter på H-antigenet.
Människor med blodgrupp AB har följaktligen både N-acetylgalaktosamin och galaktos på sitt H-antigen.
Människor med olika blodgrupper har olika gener för de enzymer som fäster sockermolekylen på H-antigenet.
Mutationer ligger bakom de olika blodgrupperna
A-genen kodar för ett enzym som fäster N-acetylgalaktosamin på detta, medan B-genen kodar för ett enzym som hakar på galaktosen.
Det var A-genen som existerade först, och B-genen har någon gång uppstått ur A-genen genom slumpvisa mutationer.
0-genen har också uppkommit ur A-genen på samma sätt, men i det fallet har mutationerna förstört genen, så att det över huvud taget inte bildas något enzym.
DNA-mutationer sker kontinuerligt på grund av UV-strålning, kemisk inverkan eller fel i DNA-kopieringen under celldelningen.
Oftast förs inte mutationerna vidare till nästa generation, eftersom många gener är livsnödvändiga. Därför kan ett befruktat men "muterat" ägg inte utvecklas till ett barn.