Systemet som delar in blodgrupperna i fyra huvudblodgrupper kallas "AB0". Det bygger på att vissa röda blodcellers yta är täckt av olika antigener (sockerämnen) som kallas A eller B, medan andra inte har några antigener (0).
Ett annat blodgruppssystem, Rhesus, delar grovt sagt in blodtyperna i grupper som innehåller antigenen D (Rh-positiv), och de som inte gör det (Rh-negativ). Därför talar man vanligtvis om åtta blodgrupper: A, B, AB och 0 som antingen är Rh-positiv eller Rh-negativ.
Allt du behöver veta om blodgrupper
Innehållsöversikt
Blodgrupper i Sverige
AB0- och Rh-systemen ger denna blodgruppsfördelning i Sverige:
Den mest sällsynta och den vanligaste blodgruppen
Den mest sällsynta blodgruppen är AB RhD negativ, som bara 1 av 100 svenskar har. Bara 15 procent av befolkningen är Rh-negativ.
Mer än var tredje svensk är A RhD positiv, vilket innebär att det är den vanligaste blodgruppen i Sverige.
Det är ett vanligt missförstånd att det finns mindre behov av vanliga blodgrupper som A RhD positiv. För eftersom om det är den vanligaste blodgruppen, så finns det ett stort behov av just den typen till många blodtransfusioner.
0 RhD negativ är den enda blodgruppen som ges till alla patienter och eftersom en så liten del av den svenska befolkningen har denna blodgrupp, kan den i samband med donationer ses som den mest sällsynta.
Blodgrupp 0 är kungen av blodgrupper
Om ditt blid tillhör blodgrupp 0 kan du statistiskt sett se fram emot ett liv utan cancer, minnesförlust och hjärtsjukdomar.
En undersökning har nämligen visat att människor med blodgrupp A, B och AB har 15 procents större risk för att dö i hjärt- och kärlsjukdomar än de som har blodgrupp 0. Dessutom verkar det som att blodgrupp 0 skyddar kroppen mot cancer.
Forskarna tror att förklaringen är att blodgrupper som A, B och AB får immunförsvaret att arbeta hårt så att kroppen långsamt löper risk att utveckla cancer, medan blodgrupp 0 är mildare.
Studie: Blodgrupp 0 minskar risken för coronasmitta
Personer med blodgrupp 0 löper mindre risk att smittas av coronavirus jämfört med blodgrupperna A, B och AB. Det visar ett stor danskt forskningsprojekt från Aarhus Universitet och Syddansk Universitet.
Forskarna har utgått från 473 654 danskar som testats för coronaviruset och jämfört dem med en kontrollgrupp på drygt 2,2 miljoner människor.
Bland de 7 422 personer som fick ett positivt testsvar var det färre med blodgrupp 0 och fler med blodgrupp A, B eller AB.
Det innebär konkret att risken för att få coronavirus är 13 procent mindre med blodgrupp 0 – och det oavsett om man är RhD-positiv eller RhD-negativ.
Blodgrupp 0 är dock ingen garanti mot smitta, och forskarna uppmanar dock alla att följa myndigheternas förhållningsregler oavsett vilken blodgrupp man har.
Varför blodgrupp 0 har betydelse för coronasmittan är ännu ovist och därför behövs ytterligare forskning. Forskarna bakom projektet hoppas att den nya kunskapen ska lära oss mer om hur vi kan behandla och förebygga coronavirus.
Blodgrupp A och AB kan leda till allvarliga coronaförlopp
Samtidigt som blodgrupp 0 kan ge ett visst skydd mot coronavirus tyder det på att de med blodgrupp A och AB löper en ökad risk inte bara att smittas utan även att ett eventuellt sjukdomsförlopp med covid-19 blir mer allvarligt. Det är slutsatsen i en kanadensisk studie där man har undersökt 95 allvarligt sjuka coronapatienter.
Enligt forskarna hade patienter med blodgrupp A eller blodgrupp AB oftare behov av respirator, vilket kan vara en indikation på att de i högre grad fick skador på lungvävnaden till följd av infektionen.
Patienter med blodgrupp A eller blodgrupp AB hade även mer njursvikt, och generellt befann de sig längre tid på intensivvårdsavdelningar än patienter med blodgrupp 0 eller blodgrupp B.
AB kan medföra minnesproblem
En annan anmärkningsvärd studie visar att människor med blodgrupp AB har hela 82 procents större risk för att få problem med minnet än andra blodgrupper.
Forskarnas förklaring är att din blodgrupp bestämmer hur lätt blodet stelnar, och att vissa blodgrupper stelnar lättare så att man får små blodproppar och på så sätt svårare att minnas.
Myt: Finns det en blodgrupp 0-personlighet?
I Japan är man förtjusta i teorin att det finns ett samband mellan olika blodgrupper och personlighet. Man använder gärna blodgruppen som riktmärke vid anställningar, val av partner och mycket annat.
Om du har en blodgrupp 0-personlighet är du enligt teorin ambitiös, praktiskt lagd och ansvarsfull. Men (tyvärr) har inga vetenskapliga studier någonsin kunnat underbygga teorin.
Man ärver sin blodgrupp från sina föräldrar
Föräldrar ger gener till sina barn, som bestämmer både blodgruppens placering i AB0-systemet och barnens Rh-grupp.
A och B kommer alltid att dominera 0, så om mamman har blodgruppen 0 och pappan blodgruppen A, får barnet A. Ärver man däremot B från mamma och A från pappa, så får man blodgruppen AB. Den enda chansen att få blodgrupp 0 är om båda föräldrarna har den.
Eftersom man ärver sin blodgrupp från sina föräldrar, så är Rh-indelningen också ärftlig. Skillnaden mellan Rh-positiv och -negativ handlar om huruvida man har antigener på ytan av sina röda blodkroppar eller inte.
Det är viktigt att känna till sin Rhesus-status eftersom blandning av de två blodgrupperna kan medföra allvarliga komplikationer för Rh-negativa.
Så här är de fyra huvudsakliga blodgrupperna fördelade över världen. Men det finns även regionala variationer, och i Latinamerika har många exempelvis blodgrupp 0, medan det finns flest skandinaver med blodgrupp A
Blodgrupp, graviditet och Rh-immunisering
När en kvinna blir gravid är det viktigt för henne att veta om hon är Rh-negativ. Kvinnor som är Rh-negativa kan nämligen bilda antikroppar mot barnets blod om barnet är Rh-positivt.
Det händer om något av barnets blod passerar över i kvinnan i samband med födseln. Det kan leda till att mamman utvecklar Rh-antikroppar efter födseln. Det kan inte utgöra någon risk under den första graviditeten.
Under nästa graviditet med ett Rh-positivt barn, kan antikropparna i värsta fall passera över till barnet, angripa dess röda blodkroppar, skapa blodbrist och andra allvarliga sjukdomar.
För att undvika detta vaccineras Rh-negativa kvinnor med ämnet Anti-D efter varje förlossning.
Man bör vara mest uppmärksam om man som kvinna är Rh-negativ medan pappan är Rh-positiv – eftersom Rh-positiv är dominerande.
Två Rh-negativa föräldrar kan dock i sällsynta fall faktiskt få ett Rh-positivt barn. Därför testar man i regel alla Rh-negativa mammor.
Läs mer om Rh-immunisering
Myt: Ät efter din blodgrupp
Anhängare av blodgruppsdieten har i många år påstått att man bör äta en kost som tillrättaläggs efter vilken blodgrupp man har. Teorin kommer från Peter J. D’adamo, läkare i neuropati, som gav ut boken ”Ät rätt för din blodgrupp: blodgruppsdieten”.
Liksom myten om att blodgruppen kan avgöra vår personlighet finns det inga vetenskapliga belägg som kan verifiera blodgruppsdieten.
Blodgruppsdieten handlar i grova drag om att äta hälsosamt och varierat, vilket innebär att det aldrig kan vara direkt skadligt att följa denna diet.
Att välja kost efter vilken blodgrupp man har, kan därmed mycket väl ha gynnsamma effekter som viktnedgång, men det har ingenting med blodgruppen att göra.
Vem kan ge blod till vem?
I samband med bloddonation är det självfallet viktigt att donatorer och mottagares blod är kompatibelt. Här får du en översikt över vem som kan ge blod till vem:
Rh-negativt kan ges till både Rh-negativa och Rh-positiva personer. Det gäller inte i den omvända situationen.
- A-blod kan användas till andra A- och AB-mottagare.
- B-blod kan ges till B- och AB- mottagare.
- 0-blod kan ges till alla.
Normalt bestämmer man förstås blodgrupp och matchar den, men om det är ont om tid och ett allvarligt nödfall kräver omedelbar blodtransfusion, ger man patienter en dos 0 RhD negativ.
Blodgrupp 0 Rhd negativ kallas nämligen även universalblod eller akutblod, eftersom ingen mottagare bildar antikroppar mot det. Därför är 0 RhD negativ den mest sällsynta blodgruppen sett ur perspektivet utbud och efterfrågan.
