Mamma tröstar sitt barn

5 skäl: Därför är mamma bäst i världen

Genom biologiska bakvägar och krumsprång präglar din mamma dig mer än du anar. Du har exempelvis henne att tacka för din kräsenhet, din förmåga att lyssna samt dina fobier.

Genom biologiska bakvägar och krumsprång präglar din mamma dig mer än du anar. Du har exempelvis henne att tacka för din kräsenhet, din förmåga att lyssna samt dina fobier.

Shutterstock

Alla har en mamma. Oavsett hur din relation till henne ser ut, så har ni nära band.

Med biologiska knep banar mammor nämligen små genvägar som stärker mamma-/barnrelationen och gör avkomman djupt beroende av sitt ursprung på mödernet.

Att mamma är bäst i världen är därför inte så märkligt med vetenskapens ögon sett.

1. Du ärver flest gener från din mamma

När en äggcell befruktas ritas grundplanen till en ny människa när 23 kromosomer från pappan och 23 kromosomer från mamman smälter ihop.

Kromosomerna är den struktur som fraktar generna och de 23 kromosomparen bildar ett grundrecept som flyttar med in i varje cell i fostret.

Men trots att de flesta får lika många kromosomer från pappa som mamma, får ingen lika många gener från båda föräldrarna.

Flickor ärver en X-kromosom från varje förälder, medan pojkar i stället ärver en X-kromosom från sin mamma och en Y-kromosom från sin pappa.

X-kromosomer är mycket större än Y-kromosomer och innehåller cirka 730 fler gener. Det innebär att pojkar ärver 730 fler gener från sin mamma än sin pappa.

Men det finns 13 gener som inte sitter på våra kromosomer utan på cirkelformade dna-fragment i de så kallade mitokondrierna

Både din mamma och din pappa har mitokondrier, men du ärver bara din mammas.

Forskare har undrat hur det går till eftersom pappas spermie förde med sig mitokondrier när den befruktade din mammas äggcell.

Ny forskning visar hur äggcellen bryter ned pappans mitokondrier efter befruktningen.

5 myter om dna
© Shutterstock

Under befruktningen för spermien över sitt innehåll till äggcellen, inklusive samtliga kromosomer och mitokondrier.

5 myter om dna
© Shutterstock

Äggcellen upptäcker pappans mitokondrier och signalerar att enzymer ska bryta ned det innersta membranet i mitokondrierna.

5 myter om dna
© Shutterstock

Enzymet CPS-6, som normalt befinner sig utanför det innersta membranet, förflyttar sig nu inåt och bryter ned mitokondriens dna.

5 myter om dna
© Shutterstock

Så kallade lysosomer omsluter pappans mitokondrier och bryter ned dem tills de har försvunnit.

Oavsett om du är kvinna eller man, så är du mer genetiskt lik din mamma än din pappa.

2. Doftämnen nedärver din mammas rädsla

Mammor lär sina barn att frukta olika faror genom doftämnen.

Amerikanska forskare gav råttor en lindrig elektrisk chock samtidigt som de fick känna doften av pepparmynta. Efter det blev råttorna dräktig och fick ungar.

Råttungar är ur stånd att fånga upp information via dofter – bortsett från när doftämnena kommer från modern, visade försöken.

När mödrarna efter födseln utsattes för pepparmynta skickade de ut doftämnen för att varna andra individer om hotet. Ämnena aktiverade hjärnans rädslocentrum, amygdala. När råttungarna utsattes för pepparmynta utan att deras mödrar var i närheten aktiverades centret igen.

Hjärnavbildningar visade att doftresponsen från modern skapade varaktiga förändringar i hjärnan till skillnad från annan inlärning från spädbarnsstadiet som kräver upprepning för att fastna.

Försöket kan vara en del av förklaringen till varför en del barn ärver exempelvis PTSD eller fobier från sina mammor.

3. Mammas hjärna är fastvuxen med din

En graviditet påminner om att angripas av en parasit. Fostret häktar sig fast vid mammans blodbanor med en moderkaka och suger till sig näring genom navelsträngen.

Men via navelsträngen färdas inte bara näringsämnen. Även dna, små delar av moderkaka och celler kan passera på båda håll, till och från mamman.

Många av cellerna dödas av immunförsvaret, men de av mammans celler som överlever i fostret finjusterar immunförsvaret. Processen odlar en sorts reglerande T-celler, kallade tregceller, som lär sig att angripa rätt främmande kroppar och låta andra vara. Inlärningen spelar en central roll för att undvika så kallade autoimmuna sjukdomar som diabetes, psoriasis och MS.

Hos mamman borrar sig några av fostercellerna in i exempelvis hjärtat och stärker musklerna eller läker kejsarsnitt genom att bilda mjuk ärrvävnad. Cellerna kan till och med korsa blod-hjärn-barriären och trånga in i hjärnan.

Där blir cellerna en del av hjärnvävnaden, trots att mamman och barnet inte har identiskt dna, och kan på så sätt att förbli i mamman för evigt.

Chimaira av lejon, get och orm

Celler som lever i någon annans kropp kallas mikrochimärism, uppkallade efter grekiska fabeldjur, chimaira, som var sammansatt av flera arter.

© sailko / Wikimedia Commons

Fostercellerna kan hjälpa till att skydda mot cancer och hjärt-kärlsjukdomar på lång sikt, enligt teorier.

Annan forskning har visat att mödrars hjärnceller avfyrar signaler i samma mönster som sina barn, om barnet är i nöd eller fara.

På det hela taget undergår mödrars hjärnor en enorm förändring under en graviditet.

Områden med så kallad vit substans, som förstärker hjärnans förmåga att skicka signaler, växer exempelvis. Det optimerar troligen mödrarnas förmåga att knyta an till sin avkomma och uppskatta barnets behov. I gengäld krymper områden med grå substans, som påverkar minnet och medför fenomenet amningshjärna.

Hjärnan krymper under graviditet

© Shutterstock

Gravidas hjärnor förändras på fem platser:

Sociala förmågor som igenkänning av röster ligger i övre temporalfåran. Forskare tror att området anpassas så att mamman knyter an mer till barnet.

Området precuneus är en del av minnet och förändringar där kan enligt forskare förklara varför gravida har sämre minne, det vill säga får “amningshjärna”.

Flera språkområden ligger kring nedre temporalfåran. Förändringar där kan troligtvis förbättra mammans förmåga att kommunicera med barnet.

Igenkänning av ord och ansikten styrs av den spolformade vindlingen. Förändringar där kan göra det lättare för mamman att avläsa barnets språk.

Området sulcus frontalis medius hjälper till att kontrollera vår fokusering. Enligt forskare gör förändringar där att mödrar blir mer uppmärksamma på sina barn.

4. Mamma bestämmer din favoriträtt

Mammas matvanor avgör om du blir allätare eller kräsen långt innan du föds.

När en gravid kvinna dricker ett glas juice till frukost känner fostret i hennes livmoder smaken på fruktsaften tio minuter senare.

Under graviditeten ser moderkakan till att gynnsamma ämnen som syre och näring transporteras vidare till fostret utan att skadliga bakterier och virus får tillgång till det ofödda barnet.

Kvinnans måltider bryts ned i tarmarna där blodet tar upp näringsämnen. När blodet når livmodern passerar smakämnena vidare till fostervattnet eller barnets blod. Efter fyra månader har ett foster receptorer på tungan och kan därför smaka på vattnet runt sig.

Studier visar att gravida kvinnor som dricker morotsjuice får barn som tycker om morötter. Forskare tror att barnet vänjer sig vid smaken i fosterstadiet.

5. Din mammas röst stimulerar din hjärna

En del mammor skulle nog säga att det kan vara svårt att få en syl i luften när deras barn är i rummet, men mammans röst ligger faktiskt djup förankrad i barnens hjärnor.

Hjärnavbildningar av barn i åldrarna sju till tolv har visat att områden som styr känslor, belöningssystemet, social kompetens, relevansvärdering och ansiktsigenkänning lyser upp när mamma talar.

Barnen reagerar inte likadant när de hör andra kvinnors bebisprat.

Mammas röst kan till och med hjälpa till att utveckla hjärncentrum hos spädbarn.

I ett försök med 20 för tidigt födda barn som låg i kuvös, spelade läkare upp ljudet av deras mammors röster och hjärtrytm i tre timmar om dagen i 30 dagar.

Bebisarna utvecklade större hörselcentrum i tinningloben jämfört med en kontrollgrupp som inte hade fått höra sina mammors röst på samma sätt.

Kort sagt är vetenskapens budskap: Lyssna på din mamma.