10 myter om sommaren

Sommaren har kommit, vilket innebär att man ­behöver mindre sömn, blir på bättre humör och inte blir sjuk lika ofta. Eller? ­Illustrerad Vetenskap ger dig den vetenskapliga ­sanningen om skrönorna som vi berättar för ­varandra i sommarvärmen.

Ritzau Scanpix

Myt 1: Brännmaneter

Myt: “Du ska kissa på stinget från en brännmanet”

Mötet med brännmanetens meterlånga tentakler under havsytan kan sätta stopp för vilken trevlig badstund som helst och orsaka allt från högröd svullnad
till muskelkramper. Urin är dock inte lösningen.

Brännmaneternas tentakler är täckta av tusentals nässelceller som skjuter in små nålar med förlamande nervgift i huden. Nålarna, som sätter sig fast ordentligt eftersom de har hullingar, kan fortsätta föra in giftet i kroppens celler långt efter själva stinget – och enligt vetenskapen förvärras det bara av urin.

År 2017 undersökte forskare vid University of Hawaii at Mānoa i USA och National University of Ireland Galway i Irland hur havsvatten, ättika och urin påverkar giftets skador på de syretransporterande röda blodkropparna i kroppen – så kallad hemolys.

Det är troligtvis det kvavelhaltiga ämnet urea, som utsöndras i urin, som ligger bakom myten, men koncentrationen är för låg för att det ska ha någon effekt.

© SPL

Studien visade att urin ger sämst resultat av de tre. Jämfört med att inte skölja av såret överhuvudtaget resulterade urin i tre gånger så mycket hemolys

Det ska du göra

  • Skölj stinget med ättika för att få bort taggarna och samtidigt minska den skada som giftet åsamkar de syretransporterande röda blodkropparna.

  • Lägg sedan en cirka 45 grader varm vattenflaska på såret i 40 minuter. Studier har visat att värmebehandlingen lindrar effekten av det förlamande nervgiftet.

Den gula strålen förvärrade med andra ord giftets verkan. I jämförelse ledde havsvattnet till 1,5 gånger så mycket hemolys, medan ättikan minskade hemolysen väsentligt.

MYTEN OM URIN OCH BRÄNNMANETER ÄR: FALSK

Det ska du inte göra

  • Kissa inte på såret. Urinen förvärrar giftets verkan.

  • Klia inte på såret. Det får nässelcellerna att ge ifrån sig mer gift.

  • Skrapa inte över såret med exempelvis ett kreditkort. Då avger nässelcellerna mer gift.

  • Använd inte is. Då ökar blodcirkulationen, vilket gör att giftet sprids snabbare.

Myt 2: Glädje

Myt: ”Solen gör dig gladare”

Vi ser ljusare på saker och ting när solen skiner under sommarmånaderna. Ljuset påverkar nämligen vår inre kemi. De molekyler som är huvudansvariga för den sprudlande sommarglädjen är signalsubstanserna serotonin och melatonin samt D-vitamin, som samtliga regleras av solljus.

Forskarna är fortfarande inte helt på det klara med exakt varför dessa molekyler påverkar humöret. Men enligt en studie som gjorts av forskare vid Georgia State University i USA år 2010 är risken att drabbas av depression högre bland personer med låga halter av D-vitamin.

© Shutterstock

I en annan studie som genomfördes på Union Memorial Hospital i Baltimore i USA konstaterade forskarna att personer med årstidsbunden depression mår bättre när D-vitaminhalten stiger, vilket är en naturlig följd av mer sol. Därför behandlas personer med vinterdepression ofta med så kallad ljus-terapi, där särskilda lampor efterliknar solens strålar.

MYTEN OM SOMMARGLÄDJE ÄR: SANN

Myt 3: Mygg

Mygg använder speciella antenner fyllda med hundratals olika sensorer för att utse de mest attraktiva offren.

© Shutterstock

Myt: “En del personer är myggmagneter”

En svärm myggor som intar terrassen kan förstöra en trevlig sommarkväll. Om du känner att du är lite mer drabbad än andra när det gäller antalet kliande knölar på huden kan det faktiskt ligga någonting i det. De blodtörstiga insekterna väljer nämligen inte ut sina offer helt slumpmässigt.

Fysiologiska parametrar som kroppsvärme, lukt, utandningsluft och blodgrupp kan bidra till att locka till sig de tunnsnablade insekterna.

Storvuxna personer får fler stick

  • Myggan ser bäst på seneftermiddagen, då ljuset inte är så skarpt. Mörka färger som svart, mörkblått och rött sticker ut och uppfattas bättre av myggorna.

  • Innehållet av koldioxid i utandningsluften har en lockande effekt på myggor. En hög ämnesomsättning ökar produktionen av koldioxid.

  • Kroppstemperaturen spelar roll. Ju mer värme kroppen avger, desto mer lockande är den för myggorna.

  • Stora individer får fler myggbett för att de har fler celler och därför bildar mer koldioxid och värme.

  • Myggor lockas av aceton, som de luktar sig till i utandningsluften från framför allt diabetiker, personer som fastar och personer som äter få kolhydrater.

  • Gravida kvinnor får dubbelt så många myggbett som ickegravida. Det kan bero på storleken men också på att gravida bildar mer kroppsvärme och avger särskilda doftämnen.

  • Myggor lockas av vissa blodgrupper. Studier har visat att myggor i genomsnitt landar nästan dubbelt så ofta på personer med blodgrupp O som på personer med blodgrupp A.

  • Myggorna lockas också av mjölksyra, som bildas i musklerna vid träning.

Enligt vissa studier har omkring 20 procent av befolkningen oturen att vara särskilt utsatta och aptitliga för myggorna jämfört med övriga befolkningen. Myggorna använder särskilda antenner som innehåller hundratals sensorer för att utse de mest attraktiva offren. Sensorerna kan registrera dofter och ämnen i utandningsluften, exempelvis koldioxid och aceton, på upp till 50 meters avstånd.

MYTEN OM MYGGMAGNETER ÄR: SANN

Myte 4: Søvn

Det är mängden av hormonet melatonin som ligger bakom att du har svårare att sova på ljusa sommarnätter.

© Shutterstock

MYT: “Du sover mindre på sommeren”

Dygnsrytmen påverkas av solljuset; ju mer solljus, desto mindre sömn. Orsaken står att finna i hormonet melatonin, som bildas i hjärnan och ögats näthinna under dygnets mörka timmar och som förbereder kroppen inför sömnen.

En studie från år 2012 vid Universitetet i Tromsø i Norge visade att norrmännen i allmänhet sover 20 minuter längre under vintermånaderna. I jämförelse var det knappt någon skillnad i sömnmönstret hos försökspersoner från Ghana, där det nästan inte heller är någon skillnad mellan antalet ljusa timmar under året.

MYTEN OM SÖMN ÄR: SANN

Myt 5: Sjukdomar

MYT 5: “Du blir mindre sjuk på sommaren”

Trots att mängden pollen ökar kraftigt på sommaren och ger upphov till rinnande näsor över hela Europa är snor och snuva ändå vanligast under vintermånaderna. Anledningen till det är att förkylnings- och influensavirus trivs bättre i kall och torr vinterluft än i värme och fukt.

Kylan ökar inte bara virusets livslängd, utan även chansen att det ska överföras. En av anledningarna till det är att vi tillbringar mer tid inomhus, där vi andas samma luft och vidrör samma ytor. En annan orsak är att våra slemhinnor i munnen och näsan blir kalla.

Då försämras blodgenomströmningen, vilket innebär att det finns färre immunceller och antikroppar som kan döda virusen. Årstidsväxlingarna syns till och med i våra gener.

På vintern är de gener som ansvarar för att bilda inflammationer som en del av vårt immunförsvar mer aktiva.

MYTEN OM SJUKDOMAR ÄR: SANN

Myt 6: Solkräm

Nio av tio fall av malignt melanom, den mest aggressiva formen av hudcancer, beror på solens UV-strålar.

© Shutterstock

MYT 6: “Solkräm är lika skadligt som solen”

Varje år drabbas mellan två och tre miljoner människor i världen av hudcancer. Så mycket som nio av tio fall av malignt melanom, den mest aggressiva formen av hudcancer, orsakas av solens ultravioletta strålning, UV-strålning. Strålningen tränger igenom hudens olika lager och ger upphov till mutationer eller skadar hudcellernas dna.

Kroppen är i allmänhet väl rustad att reparera dessa skador, men när de inte repareras i tid riskerar man att cancerceller bildas. Strålningen dämpas av solkräm, och den består av en cocktail av kemikalier som antingen absorberar eller reflekterar strålningen.

Solkräm minskar risken för solbränna och hudcancer, men kan medföra andra problem. Ämnet bensofenon-3, som finns i de allra flesta solkrämer, kan ha en hormonstörande inverkan.

Solkräm reflekterar eller absorberar

Solkräm skyddar mot solens strålning på två helt olika sätt.

Mineraliskt solskydd

fungerar genom att partiklar i krämen, exempelvis titanoxid och zinkoxid, bildar en fysisk sköld som reflekterar UV-strålningen från huden.

Kemisk solkräm

fungerar genom att organiska molekyler, bland annat oxybenson, absorberar UV-strålningen och avger den som värme innan den når huden.

I en studie år 2013 matades råttor dagligen med över 1 500 milligram bensofenon-3 per kilo kroppsvikt, vilket resulterade i markant förhöjda halter av könshormonet östrogen som i sin tur kan öka risken för cancer.

Doserna i försöket var emellertid orealistiskt höga. Forskare har räknat ut att det krävs 277 års förbrukning av solkräm för att nå upp till motsvarande halter hos människor. I sällsynta fall kan ämnet ge upphov till allergiska reaktioner. Endast en procent av 24 000 personer testade i ett försök positivt på allergi mot solkräm. bensofenon-3 låg bakom 70 procent av fallen.

MYTEN OM SOLKRÄM ÄR: FALSK

Myt 7: Barnafödslar

Myt: “Fler barn kommer till världen på sommaren”

Enligt statistikerna har förlossningsavdelningarna extra mycket att göra under sommarmånaderna. I Skandinavien föds över 35 procent av årets barn mellan maj och augusti. Födslarna är som flest i juli medan det i december föds minst antal barn. Samma tendens ser man i andra delar av världen.

Breddgraderna är dock avgörande för födelsemönstret; ju längre bort från ekvatorn, desto tidigare når födelsetalet sin höjdpunkt, medan det i områden nära ekvatorn ofta föds fler på hösten. Exempelvis når Finland sin topp redan i april och Jamaica först i november.

MYTEN OM BARNFÖDSLAR ÄR: SANN

SOMMAREN ÄR HÖGSÄSONG FÖR FÖDSLAR

Shutterstock

Antalet födslar ökar på våren.

Shutterstock

Det föds flest barn under sommarmånaderna.

Shutterstock/Oliver Larsen

Födelsetalet är som lägst i december

Shutterstock/Oliver Larsen

Myt 8: Varma drycker

Myt: “Undvik varma drycker på sommaren”

Även om kalla drycker kanske lockar mest i värmen mår kroppen faktiskt bättre av en kopp te. Det konstaterade en forskargrupp vid University of Ottawa i Kanada i en studie år 2016. Anledningen till det är att varma drycker höjer kroppstemperaturen, vilket registreras i hypotalamus – mellanhjärnans nedersta del.

Detta område (som styr allt från de inre organen till kroppstemperaturen) skickar signaler till blodkärl och svettporer i huden, som vidgas och öppnas. Det gör att kroppen kan frige värme från huden och lufta ut den som ånga. Luftfuktigheten får dock inte vara alltför hög om kroppen ska kunna bli av med svettångan.

MYTEN OM VARMa DRYCKER ÄR: FALSK

Myt 9: Bistick

Myt: “Det är viktigt att suga ut giftet ur ett bistick”

Hullingar gör det möjligt för bin att lämna både giftsäck och gadd i huden på sina offer.

© Shutterstock

”Skynda dig att suga ut giftet.” Så lyder rådet ofta efter ett smärtsamt bistick. De flesta experter avråder dock från entusiastiska försök att avlägsna giftet. Det finns nämligen inga studier som visar att det lindrar smärtan. I värsta fall förvärrar det bara situationen genom att infektera såret.

Däremot är det viktigt att få ut gadden snabbt, eftersom gadden från ett bi fortfarande hänger ihop med giftsäcken efter sticket. Getingar lämnar inte efter sig sin gadd i huden och sprutar därför in mindre gift i offret. I gengäld kan de sticka flera gånger.

MYTEN OM BISTICK ÄR: FALSK

Myt 10: Hårväxt

MYT: “Ditt hår växer snabbare på sommaren”

Mägden aktiva hårsäckar har avgörande betydelse för varför ditt hår växer snabbare när solen steker.

© Shutterstock

Man hör ofta folk säga att sommarvädret sätter fart på hårväxten. Det är faktiskt inte bara en myt. Värmen och solens strålar skapar gynnsamma förutsättningar för att håret ska kunna växa lite snabbare på sommaren än under grå och kalla vinterdagar.

I en kinesisk studie från år 2014 kom forskarna fram till att håret växer i genomsnitt 0,4 millimeter om dagen på sommaren, medan tillväxten på vintern är nere på 0,375 millimeter. En av anledningarna till hårets ökade tillväxt står att finna i antalet hårstrån.

I mars är omkring 90 procent av alla hårsäckar i hårbotten aktiva, medan andelen minskar gradvis fram till september.

Färre hårstrån och ökad blodcirkulation ger mer näring till hårsäckarna

En kombination av färre hårstrån, värme och näring ger idealiska förutsättningar för proteinet keratin, som utgör majoriteten av våra hår.

Värme och sol ökar blodtillförseln till huden och huvudet eftersom blodkärlen vidgas för att avge värmen.

Det extra blodet och det mindre antalet hårstrån ger mer syre och näring till de återstående hårsäckarna i form av bland annat mineraler, aminosyror och socker.

Mer syre och näring gör att hårsäckens keratinproducerande celler växer och delar sig snabbare och pressas upp genom huden som nya hårstrån.

Det beror på att vi, i likhet med många pälsdjur, börjar fälla när solen får temperaturen att stiga. Förlusten av hårstrån är som störst i augusti och september, då vi i genomsnitt tappar 60 stycken om dagen, vilket är mer än dubbelt så många som på vintern.

Det minskade antalet hårstrån gör att det finns mer näring över i form av exempelvis socker, mineraler och aminosyror till de återstående hårstråna, vilket får dem att växa snabbare.

Och det gäller inte bara håret på huvudet. Mäns skägg kan enligt en studie växa upp till 60 procent snabbare på sommaren.

MYTEN OM HÅRVÄXT ÄR: SANN

Läs också:

Kroppen

Vad händer med kroppen efter begravningen?

2 minuter
Gravity
Kroppen

Tyngdlöshet är gift för våra celler

3 minuter
white and brown fat cells
Kroppen

Kyla aktiverar de bruna fettcellerna

0 minuter

Logga in

Fel: Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
VisaDölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!