Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Kroppen lever vidare efter döden

Hjärnan avger elektriska signaler, kroppens celler jobbar för högtryck och armarna rör sig i flera månader. Nya försök påvisar en explosion av liv ­minuterna, dagarna och ­månaderna efter döden.

Getty Images

En månad och fyra veckor efter det att Cody Smith och hans halvsyster India försvunnit från sitt hem i den amerikanska delstaten Ohio den 9 juli 1997 hittades de båda barnens kvarlevor i det höga gräset vid en kyrkogård nära deras hem.

De två barnen, som var fyra respektive elva år gamla, hade naturligtvis inte själva lagt sig i gräset för att dö en naturlig död – polisen befarade ett dubbelmord.

Utredarna kunde emellertid inte fastställa tidpunkten för dödens inträde, så barnen kunde ha dödats i princip när som helst efter försvinnandet.

Forskaren Neal Haskell fastslog den för utredningen av morden på India och Cody Smith helt avgörande tidpunkten för dödens inträde.

© Joe Burbank/AP/Ritzau Scanpix & NHM/SPL

En stark misstanke riktades mot barnens styvfar Kevin Neal, som var känd av polisen sedan tidigare. Hans kriminella bakgrund gav honom emellertid alibi under större delen av perioden.

19 dagar efter halvsyskonens försvinnande fängslades nämligen Neal för ett annat våldsbrott, så från den dagen och 40 dagar fram till det makabra fyndet av liken hade Neal vattentätt alibi.

Om han skulle kunna dömas för dubbelmordet var polisen därför tvungna att visa att barnen dött före den 28 juli, då Neal fängslades.

Polisen tog hjälp av biologen Neal Haskell, som inte huvudsakligen fokuserade på offrens död utan på livet i deras kroppar efter döden.

Hans arbete blev helt avgörande för ärendet, vilket har inspirerat forskare att dyka djupare ner i detta makabra forskningsområde.

På senare år har ett antal olika försök visat att döda kroppar myllrar av liv och att de kan uppvisa allt från hjärnaktivitet till aktiva gener och sprittande lemmar.

Våg går genom hjärnan

Under loppet av några årtionden har rättsmedicinen genomgått en revolution.

Forskarna har fått nya verktyg för att analysera videor från övervakningskameror, återföra skelett till livet via 3D-modeller i datorn, undersöka kemiska ämnen och sekvensera till och med minimala spår av dna.

Resultatet är att rättsmedicinarna nu kan ge polisen betydligt mer – och mer exakt – information om brottet, offret och brottslingen än någonsin förr.

20 timmar efter dödens ­inträde dyker de första larverna upp på liket.

Ett av de mest aktiva forskningsområdena inom rättsmedicin just nu är inriktat på vad som händer i kroppen efter döden.

Vid en första anblick kan det kanske framstå som enkelt. Kroppen slutar fungera och bryts långsamt ner. En lång rad forskningsresultat har dock visat att processen är betydligt mer komplicerad än så.

De första minuterna

När hjärtat slutar slå tillförs cellerna inte längre något syre och kan då inte producera energi, en situation som är särskilt kritisk för hjärnans nervceller.

De dör dock inte utan kamp; deras sista utbrott av elektrisk aktivitet kommer flera minuter senare.

År 2018 undersökte den tyske neuro­logen Jens Dreier för första gången fenomenet hos människor.

I sitt försök mätte Dreier hjärnaktiviteten hos nio patienter, som hade drabbat svåra hjärnskador och där antingen de själva eller deras närstående hade bestämt att de inte skulle återupplivas om de gick bort.

Patienterna inväntade med andra ord bara döden, så Dreier fick tillstånd att operera in elektroder i hjärnan för att kunna mäta hur nervcellernas elektriska signaler utvecklades under och efter dödsögonblicket.

Hjärnan gnistrar efter döden

Elektroder i hjärnan på döende patienter har visat att det går en våg av elektrisk aktivitet genom hjärnan minuterna efter det att hjärtat har slutat slå.

Resultaten visade att nervcellerna i hjärnan efter ett par minuter utan tillräcklig syre­sättning reagerar genom att stänga av all nervaktivitet och gå in i ett slags standbyläge.

De dör inte utan tycks försöka spara på resurserna så att de är beredda om blod­försörjningen återupprättas. Det har läkarna känt till i många år.

Det är anledningen till att de i händelse av hjärtstillestånd sätter in alla krafter på att få i gång hjärtat igen.

Dreiers mätningar visade emellertid att en våg av elektriskt kaos går genom hjärnan cirka tre minuter efter ett hjärtstillestånd.

I vågens framkant strömmar elektriskt laddade joner in i nervcellerna i en process som påminner om den som vanligen gör så att nervcellerna kan kommunicera med varandra.

Flera minuter efter döden går en elektrisk våg genom hjärnan.

© Claus Lunau

Normalt laddar nervcellerna snabbt upp sig själva igen så att de är beredda att sända nya signaler, men det sker inte i det här fallet. När vågen efter 10–30 minuter har tagit sig igenom hjärnan är situationen kritisk för nervcellerna.

De kan nu inte längre sätta i gång de elektriska signaler som vi är beroende av.

När vågen väl har passerat är chansen till återupplivning ytterst liten, men ytterligare forskning om fenomenet kan kanske hjälpa läkarna att bromsa vågen och på så sätt köpa sig tid att återuppliva patienter som har drabbats av hjärtstillestånd.

De första timmarna

Gener är aktiva i dagar

En halvtimme efter döden är hjärnan definitivt död, och då lider hela kroppen av syrebrist. Alla kroppens celler har dock inte gett upp.

Därför uppstår den paradoxala situationen att människan kan dödförklaras som organism trots att de flesta celler i kroppen fortfarande lever.

De hårt utsatta cellerna gör emellertid vad de kan för att rädda sig själva. År 2016 lyckades den amerikanske läkaren och molekylärbiologen Peter Noble ta reda på vad det är som händer i cellerna efter döden.

Noble gjorde sina experiment på möss, som han avlivade och med regelbundna tidsintervall tog vävnadsprover från.

© Shutterstock & Claus Lunau

Gener återgår till ­fosterstadiet

Kroppens celler lever vidare långt efter dödens inträde. Nya försök har visat att de stressade cellerna aktiverar över tusen gener i ett desperat försök att rädda sig själva och kroppen. I förvirringen nollställs de och aktiverar gener som i normala fall bara är aktiva i fosterstadiet.

  • Efter 1 timme: Cellerna försöker skapa lugn och ordning

    Under de första timmarna efter dödens inträde aktiverar cellerna gener som styr immunförsvaret och transporter av molekyler in i och ut ur cellen. Syftet med det är ­troligen att reparera skador i cellerna. Samtidigt tycks syrebristen få cellerna att nollställas och aktivera gener som annars bara är aktiva under fosterstadiet.

  • Efter 12 timmar: Cellerna skyddar sig mot kaos

    Under de tolv följande timmarna ökar cellerna aktiviteten i de gener som styr bland annat immunförsvaret, och aktiverar även gener som
    reglerar stressreaktioner. Det sker troligen för att skydda cellens proteiner, cellmembran med mera, så att de inte lider skada i den kaotiska situationen.

  • Efter 48 timmar: Cellerna ger upp och begår självmord

    Efter två dygn är de flesta geners aktivitet på väg ner, men en viss grupp gener är fortfarande aktiva – nämligen de som kan sätta i gång ett slags kontrollerat cellsjälvmord. I den levande kroppen händer det att skadliga celler tar sitt eget liv för majoritetens bästa. Denna process sker nu i stor omfattning i den döda kroppen.

Ur vävnadsproverna tog han rna-molekyler, som bildas av aktiva gener. Med hjälp av ett dna-chips kunde han avgöra vilka gener som är aktiva timmarna efter dödens inträde.

Resultaten visade att kroppens celler under den första timmen efter dödsögonblicket aktiverar gener som antingen kan reparera skador på vävnaden eller upprätthålla cellens biokemiska miljö.

Till Nobles förvåning aktiverar cellerna även gener som normalt bara är aktiva i fosterstadiet.

Enligt Noble framstår det emellertid som biologiskt rimligt. I fostret har cellerna ännu inte tilldelats någon specifik uppgift, som att exempelvis vara en ljuskänslig cell i ögats näthinna eller en insulinproducerande cell i bukspottkörteln.

I den döda kroppens kaos har cellernas funktioner blivit oväsentliga. Cellerna återgår därför till fosterstadiet, utan någon specifik funktion.

120 minuter eller mer kan cellerna i en tand överleva utan tillförsel av syre.

Under de första tolv timmarna efter dödens inträde ökar aktiviteten i dessa gener. I ett försök att skydda cellernas proteiner och fettmembran följer andra gener efter.

Till slut ger dock cellerna upp och aktiverar självmordsgener, som gör slut på cellernas lidande. Efter två dygn är i princip enbart dessa gener aktiva.

Studien visade ett kronologiskt mönster av genaktivitet efter döden, något som i en mordutredning kan bli ett viktigt redskap när rättsmedicinare behöver fastslå tidpunkten för dödens inträde.

De första dagarna

Bakterierna blomstrar

Eftersom barnen dog långt innan liken hittades hade Peter Nobles genaktivitetsmönster inte hjälpt utredarna vid utredningen av Cody och India Smiths död.

Livet i kroppen fortsätter emellertid i mer än bara några dagar. Efter det att kroppens egna celler har slutat fungera tar andra celler över.

Under livet är människokroppen hemvist för omkring 40 biljoner bakterier, och när kroppens celler förstör sig själva sprids bakterierna från sitt ursprungliga hem i exempelvis tarmarna till andra organ – däribland levern, hjärtat och hjärnan.

År 2016 undersökte mikrobiologen Gulnaz Javan hur 27 döda människor invaderades av bakterier.

De döda kropparna var mellan 3,5 timmar och tio dagar gamla, och det var tydligt att olika bakteriearter avlöste varandra i ett fast mönster över tid.

Arter av släktet Lactobacillus trivs bäst när det finns syre att tillgå. De förekommer i stor mängd under de första dygnen.

I takt med att antalet bakterier ökar och syret förbrukas tar i stället arter av Clostridium, som trivs vid syrebrist, över.

Tarmbakterier intar hjärtat

1 / 3

När människans celler slutligen ger upp blir deras insida en festmåltid för kroppens bakterier. Mikroberna sprids från sitt ursprungliga hem och intar organ som tidigare helt saknat bakterier.

© Claus Lunau

Javan och hennes kollegor, som kartlade förekomsten av 30 olika bakterier i en lång rad organ, konstaterade bland annat att varje organ intas av en unik sammansättning av bakterier, samt att lik av män och kvinnor av okänd anledning invaderas av olika arter av bakterier.

Släktena Pseudomonas och Clostridiales föredrar kvinnor, medan Clostridium och Streptococcus huvudsakligen frodas i män.

Mönstret i bakteriernas sammansättning över tid var mycket komplext, men med hjälp av statistiska metoder lyckades Javan och hennes kollegor skapa en matematisk modell som kan hjälpa polisen att tidsbestämma dödsögonblicket för ett lik som har legat i flera dagar.

Insekter löser mordgåta

Mordet på India och Cody löstes inte med hjälp av bakterier. I stället använde sig utredarna av en annan grupp organismer som skapar liv i kroppen efter döden: Insekter.

Liksom generna och bakterierna följer insekterna ett fast mönster efter döden. Det mönstret hade biologen Neal Haskell ingående kunskaper om.

När polisen tog kontakt med honom inledde han genast sina undersökningar. Han tittade först på spyflugor.

Det är en av de första insekterna som kommer till ett lik. Redan några minuter efter döden börjar de lägga ägg i kroppsöppningar eller sår.

2000 ägg kan en spyfluga lägga under sitt två veckor långa liv som fullvuxen individ.

Under sitt cirka fyra veckor långa liv genomgår spyflugor sex utvecklingsstadier och forskarna vet exakt hur långt varje stadium är.

Tiden påverkas emellertid av temperaturen, så Haskell behövde information om vädret i området från en lokal väderstation.

Spyflugans ägg kläcks till larver som genomgår tre stadier innan de förpuppas och slutligen tar sig ut ur puppan som fullvuxna flugor.

Haskell hittade närmare 50 tomma puppor men varken ägg, larver, levande puppor eller fullvuxna individer.

Flugorna hade redan gått igenom minst en livscykel och lämnat de vid det här laget kraftigt förruttnade liken.

Efter spyflugorna kommer ostflugan Piophila foveolata, som trivs på förruttnade lik. Haskell hittade hundratals sådana flugor i vävnadsprover från liken och de hade redan nått till sitt tredje stadium som larver.

Det innebar att ostflugorna måste ha kommit dit minst 45 dagar innan liken hittades, det vill säga senast den 23 juli.

Eftersom ostflugorna slår sig ner i lik som har legat i minst nio dagar kunde Haskell dra slutsatsen att de två barnen måste ha dödats före den 14 juli.

Den slutsatsen bekräftades av ännu en fluga, tvåvingen Cochliomyia macellaria – eller rättare sagt av dess frånvaro.

Denna fluga övervintrar inte i det kyliga Ohio, där barnens lik hittades, utan kommer till området från varmare områden i mitten av juli.

Eftersom tvåvingen enbart lägger sina ägg i färska lik måste liken redan ha legat några dagar i gräset vid flugans ankomst i mitten av juli.

Styvpappans alibi smulades sönder.

I rätten förklarade Neal Haskell sina fynd och konstaterade att barnen dödades någon gång mellan den 9 juli, dagen då de försvann, och den 14 juli.

Morden hade alltså begåtts minst två veckor innan barnens styvfar Kevin Neal fängslades. Därmed höll inte hans alibi. Alla bevis pekade nu på Kevin Neal.

Domaren avgjorde saken genom att döma honom till livstids fängelse för morden på sina två styvbarn.

De första månaderna

Lik rör sig efter döden

Utredningar som den av morden på India och Cody Smith driver forskarna till att fortsätta studera kroppens liv efter döden.

Ett av deras senaste genombrott avslöjar en tidigare okänd process som kan få lik att röra sig i över ett år.

Rättsmedicinaren Alyson Wilson, som ligger bakom upptäckten, utför sina experiment på en så kallad body farm belägen på en hemlig plats utanför den australiska storstaden Sydney.

Många av liken på den australiska likfarmen AFTER skyddas mot asätare.

© Anna Zhu/University of Technology Sydney & Shutterstock

Anläggningen består av ett stycke orörd natur med träd och buskar där det finns 70 lik, som helt ostört ligger och ruttnar.

Ett av liken, som kommer från en vuxen man, har stått under ständig övervakning av Wilson sedan det lades ut i skogen några timmar efter mannens död.

Med en utplacerad kamera har rättsmedicinaren under 17 månader tagit en bild av liket varje halvtimme och satt ihop de många bilderna till en video som gör det möjligt för henne att detaljerat följa nedbrytningsprocessen.

Döda kroppar ­lyfter på armarna

Lik ligger inte stilla efter döden. Dagarna, veckorna och månaderna efter det sista hjärtslaget får gaser, insekter och låg luftfuktighet kvarlevorna att röra sig.

Till hennes förvåning visade det sig att liket inte låg stilla utan rörde på sig under hela förloppet.

Armarna rör sig bort från kroppen på samma sätt som när man gör en snöängel och handen flyttar sig fram och tillbaka i en rörelse som påminner om en smekning.

Anledningen till likets gestikulerande är troligen att torr hud och uttorkade senor drar ihop sig och utvidgas beroende på hur temperaturen varierar.

Det är en upptäckt som kan få stor betydelse för polisens utredningar. Ett självmord kan till exempel se ut som ett mord om liket flyttar handen bort från pistolen.

Wilsons arbete visar att vi fortfarande har mycket att lära – och nya upptäckter kommer att öka chansen för att misstänkta personer får en rättvis dom.

VIDEO: Följ med till Australiens likfarm

Läs också:

Hjärnan

Fisk förhindrar att hjärnan krymper

2 minuter
Kroppen

Därför flyter ett lik

0 minuter
Hälsa

Därför får du inte dricka saltvatten

2 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj