Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Kemi skaber din personlighed

Kemi skapar din personlighet

Tre teskedar serotonin och en knivsudd östrogen – receptet på din personlighet är kanske inte mer komplicerat än så. Ny ­forskning visar att dina goda och dåliga ­sidor helt enkelt är ett resultat av kemi.

Shutterstock

Den 25-åriga franska designern Anaïs tror inte sina ögon när hon i december 2012 får se en Youtubevideo med en amerikansk skådespelare som ofattbart lik henne själv.

Anaïs tar kontakt med skådespelaren, Samantha, som själv blir lika chockad när hon ser Anaïs.

När de båda kvinnorna skriver till varandra på sociala medier går det snart upp för dem att de har mycket gemensamt.

De är födda samma dag i Korea och de har adopterats bort, den ena till USA och den andra till Frankrike.

När de en kort tid senare träffas i den digitala världen i form av ett videosamtal kommer de så väl överens att det känns som om de är systrar – vilket de också är, enligt ett dna-test. De är enäggstvillingar.

Kvinnornas personlighetstest stöder en teori som hävdar att vårt öde är beseglat från födseln.

Enäggstvillingar som aldrig har sett eller ens känt till varandra förrän en bra bit upp i vuxen ålder en fantastisk utgångspunkt för forskare när det gäller vetenskapliga studier av arv och miljö, men de är oerhört sällsynta.

Därför blir psykologen Nancy Segal vid amerikanska California State University eld och lågor när hon hör talas om de två koreanska tvillingarna som har levt åtskilda sedan de föddes för 25 år sedan.

Segal, som är expert på evolutionär psykologi och beteendegenetik, ber kvinnorna att göra var sitt intelligens- och personlighetstest.

Resultaten är förvånande. De underbygger en teori om att vårt öde är beseglat från födseln. Tillsammans med en rad andra studier visar Segals tester att vår personlighet bestäms av generna.

Redan i fosterstadiet fastslås det vilken typ av människa vi kommer att bli. Mellanhanden mellan vårt dna och vår personlighet är ett noga orkestrerat fyrverkeri av hormoner och signalsubstanser som formar hjärnan och styr vårt beteende.

VILKET KEMISKT ÄMNE STYR DIN HJÄRNA? LÄS BOXEN NEDAN OCH GÖR TESTET LÄNGRE NED

© Shutterstock

Signalämnen och hormoner delar in oss i fyra typer

Formas din personlighet av dopamin eller testosteron? Forskaren Helen Fisher hävdar att alla kan placeras in i en av fyra personlighetstyper – och att det är kemi som avgör vilken kategori du tillhör.
GÖR FISHERS TEST LÄNGRE NED I ARTIKELN!

  • © Shutterstock

    1. Äventyraren - Dopamin gör dig nyfiken och energisk

    Personer av typen ”äventyraren” har hög aktivitet i hjärnstrukturen substantia nigra, som drivs av signalsubstansen ­dopamin och är en viktig del av hjärnans belöningssystem. Dopamin ger oss njutning när vi ­upplever något nytt, utforskar och gör spännande saker. Dessa personer är kreativa, spontana, positiva och i många fall dumdristiga i jakten på nya upplevelser.

  • © Shutterstock

    2. Byggaren - Serotonin ökar försiktighet och ansvarskänsla

    ”Byggaren”, som drivs av signal­substansen serotonin, har hög aktivitet i pannlobernas ventrolaterala prefrontalcortex (VLPFC). Aktiviteten bidrar till välbefinnande och ger en känsla av tillhörighet. Personer av den här typen tycker om rutiner och att arbeta metodiskt. De är sociala men har svårt att acceptera andras sätt att göra saker och ting.

  • © Shutterstock

    3. Direktören - Testosteron ger en konkret, analytisk hjärna

    Personer av typen ”direktören” har hög aktivitet i hjärnans nack- och hjässlob, som hos båda könen påverkas av könshormonet testosteron under fosterutvecklingen. Dessa personer är analytiska och bra på regelbaserade system som datorer, matematik och musik. De är ärliga och självsäkra men inte alltid bra på att lyssna eller att förstå andras behov.

  • © Shutterstock

    4. Förhandlaren - Östrogen bidrar med omsorg och medkänsla

    ”Förhandlaren” drivs av könshormonet östrogen, som hos fostret påverkar bland annat hjärnans språkcentrum och främre insulära cortex. Den senare strukturen är viktig för känslor och empati, så personer av denna typ är hänsynsfulla och inkännande. De har ett öppet sinne, och med en hög grad av självuppoffring är de bra på att bygga upp goda relationer.

Personligheten kan delas i fem

Ett av Segals tester är den så kallade femfaktormodellen forskarnas favorit vid studier av människors personlighet. Testet delar in personligheten i fem karaktärsdrag och med ett frågeformulär sätter forskarna siffror på hur starkt varje drag kännetecknar testpersonen.

Testets fem karaktärsdrag är neuroticism, extroversion, öppenhet, tillmötesgående och samvetsgrannhet. Kategorierna är breda och benämningarna speglar inte alltid helt deras innebörd.

Öppenhet handlar till exempel inte om huruvida man är sällskaplig (det räknas i stället till extroversion), utan om kreativitet och nyfikenhet.

Tillmötesgående handlar inte enbart om huruvida man är välvillig eller avvisande, utan omfattar även hur tillitsfull och samarbetsinriktad man är.

Du tar poäng för "Jag är alltid väl förberedd" och drar ifrån poängen för "Jag glömmer ofta mina saker".

Frågeformuläret innehåller cirka 50 påståenden som vart och ett huvudsakligen rör ett av de fem personlighetsdragen, och testpersonen ska på en skala från ett till fem poängsätta sig själv för hur väl påståendet stämmer in på henne eller honom.

Poängen läggs antingen ihop eller dras ifrån utifrån en viss formel, som ger ett värde för respektive personlighetsdrag.

En del av poängen för personlighetsdraget samvetsgrannhet räknas exempelvis ut genom att ta poängen för påståendet ”Jag är alltid väl förberedd”, dra ifrån poängen för ”Jag glömmer ofta mina saker” och lägga till poängen för ”Jag har sinne för detaljer”.

Finländare är mest introverta

Forskarna anser att femfaktormodellen ger den mest trovärdiga bilden av personlighet oavsett kultur, kön och ålder. Därför har den ofta använts i större studier.

År 2001 samlade psykologen Paul Costa Jr. in drygt 23 000 svar från 26 länder med hjälp av femfaktormodellen.

Han konstaterade att kvinnor alltid fick högre poäng än män i kategorierna tillmötesgående och neuroticism, men skillnaden mellan könen var betydligt större i amerikanska och europeiska länder än i afrikanska och asiatiska.

Därutöver har åtskilliga studier visat att människor runt om i världen förändrar sin personlighet genom livet och att dessa förändringar i allmänhet följer samma mönster.

I regel blir vi till exempel mindre utåtriktade och mindre oroliga med åren, medan vi sakta men säkert blir mer samvetsgranna och utför uppgifter med större noggrannhet och plikttrogenhet.

Sammantaget är likheterna kulturer sinsemellan mer framträdande än skillnaderna, men olika kulturers särdrag är ändå intressanta.

År 2017 genomförde den svenske psykologen Petri Kajonius vid Högskolan Väst i Trollhättan ett webbaserat test som omfattade 130 000 människor i 22 länder.

Det visade att länderna åtskilde sig inom de fem grundläggande personlighetsdragen, och i vissa fall bekräftades fördomar om de olika nationaliteterna.

Finländarna var till exempel minst utåtriktade, medan fransmännen var mest öppensinnade och kulturintresserade.

Norrmännen kan brösta sig över att vara näst vänligast, endast överträffade av irländarna.

Britterna oroade sig mest, medan rumänerna var studiens minst oroliga och samtidigt mest samvetsgranna nationalitet.

© Shutterstock

Dopamin i hjärnan gör dig kreativ och handlingskraftig

Det får dig att söka njutning, men gör dig samtidigt nyfiken och bra på att lära dig av dina misstag. ­Dopamin är en omistlig budbärare i hjärnan och dopamincentrumens aktivitetsnivå är avgörande för din personlighet.

  • © Shutterstock

    Kemi ger njutningslystnad

    Dopamin driver nervsignaler mellan ventrala tegmentområdet i hjärnstammen och området accumbenskärnan. Dessa två utgör ryggraden i hjärnans belöningssystem och deras signaler får oss att vilja göra saker som vi förknippar med njutning och tillfredsställelse. Dopamin ökar till exempel behovet av sex, rusmedel och nya upplevelser.

  • © Shutterstock

    Kreativa lösningar uppstår i pannloberna

    Nervbanor som går från ventrala tegmentområdet till pannloberna påverkar vår motivation att utföra handlingar och reagera på känslor. Dopamin aktiverar dessa nervförbindelser, så att du blir nyfiken och utforskande och därmed har lättare att komma fram till kreativa lösningar samt uppnå dina mål.

  • © Shutterstock

    Starka erfarenheter ger handlingskraft

    Nervförbindelser mellan strukturerna strimmiga kroppen och substantia nigra i hjärnan bidrar till att koordinera dina rörelser, men spelar också en viktig roll för din förmåga att dra lärdomar av tidigare erfarenheter. Dopamin stärker dina möjligheter att lära dig vad du behöver göra för att nå dina mål.

  • © Shutterstock

    Signalsubstans förebygger personlighetsstörning

    Dopamin stimulerar strömmen av nervsignaler mellan hjärnans två hormonproducerande körtlar hypofysen och hypotalamus och bidrar därmed bland annat till att reglera mängden av hormonet prolaktin. Det är viktigt, eftersom alltför stora mängder prolaktin kan leda till diagnosen borderline personlighetsstörning.

Gemensamt för alla personlighetsdrag var dock återigen att skillnaderna mellan länderna var marginella.

Norrmännen var bara åtta procent vänligare än sydkoreanerna, som fick lägst poäng, medan finländarna var bara tio procent mindre utåtriktade än mexikanerna, som fick högst poäng.

Psykologen Peter Rentfrow vid University of Cambridge i England gjorde en liknande studie år 2013, i vilken han kartlade personlighetstyperna i USA.

Han visade att delstaterna vid öst- och västkusten i högre grad är bebodda av öppensinnade och obekymrade personer, medan invånarna i landets centrala delar till största delen är vänliga och jordnära.

Skillnaden i personligheter mellan olika länder kan eventuellt förklaras med kulturella olikheter, men det behöver inte vara hela sanningen.

Länderna åtskiljer sig nämligen också på en annan väsentlig punkt: Genpoolen. Varje land har en viss sammansättning av gener och generna spelar en extremt viktig roll för en individs personlighet.

Tvillingar delar personlighet

Enäggstvillingarna Anaïs och Samantha, som åtskildes vid födseln och växte upp på olika kontinenter, gör en rad olika personlighets- och intelligenstester när de slutligen återförenas som 25-åringar – och år 2014 publicerar psykologen Nancy Segal sin analys av resultaten.

Intelligensmässigt presterar amerikanska Samantha i allmänhet bättre än franska Anaïs. De har en intelligenskvot på 129 respektive 112, och IQ-testet visar att tvillingarna har sina starka och svaga sidor.

Nancy Segal tror att skillnaderna till viss del kan förklaras med de olika utmaningar som kvinnorna har ställts inför i sina arbeten som skådespelare respektive modedesigner.

Hon drar slutsatsen att deras individuella uppväxt och inverkan från miljön har påverkat deras intelligens på olika sätt, trots att deras genetiska utgångspunkt praktiskt taget är identisk.

Personlighetstestet visar dock knappt någon skillnad alls mellan tvillingarna.

Segal jämför först de båda systrarna med ett test av 21 olika karaktärsdrag, bland annat energi, kreativitet och öppenhet för förändringar. De två kvinnorna avviker bara nämnvärt från varandra i fyra av dem.

Samantha är lite mer självsäker och entusiastisk och har inte lika lätt för att bli frustrerad, medan Anaïs är bättre på att hantera stress.

Men när det gäller de 17 övriga karaktärsdragen är det knappt någon skillnad alls mellan de två kvinnorna, trots att de aldrig har haft möjlighet att spegla sig i varandra och lära sig av systerns sätt att reagera och bete sig.

Segal utsätter dem också för det klassiska testet femfaktormodellen. I det här fallet får kvinnorna lite olika resultat inom kategorierna neuroticism och extroversion.

Anaïs är mer orolig av sig och mindre utåtriktad. Psykologen tror att skillnaden har miljömässiga förklaringar.

25 procent av alla svenskar är ­personlighetstypen ”Byggaren”, anser forskaren Helen Fisher.
Källa: Helen E. Fisher med flera 2015, Frontiers in Psychology

Samantha har blivit mer utåtriktad för att hon arbetar som skådespelare och servitris, två yrken som förutsätter engagemang i andra människor. Anaïs är mer ängslig för att hon blev retad i skolan.

I gengäld är tvillingarna i princip likadana när det gäller tillmötesgående, samvetsgrannhet och öppenhet, och totalt visar personlighetstesterna på överraskande likheter. Kvinnornas identiska gener tycks ha gett dem i princip identiska personligheter.

Segals studie visar att vår personlighet i hög grad bestäms av vårt dna långt före födseln – och en annan forskare, antropologen och beteendeforskaren Helen Fisher, har eventuellt identifierat kopplingen mellan generna och personligheten.

Kemi väcker din nyfikenhet

Dopamin, serotonin, östrogen och testosteron – Helen Fisher menar att dessa fyra kemiska ämnen är nyckeln till en förståelse av personligheten.

Enligt Fisher kan personligheten delas upp i fyra så kallade temperament, som vart och ett styrs av något av de kemiska ämnena.

Mängden av ämnena påverkas av generna, och därmed förklarar Fishers teori varför generna påverkar vår personlighet.

Personer med stora mängder dopamin i hjärnan får en personlighet som domineras av temperamentet nyfiken/energisk, medan personer med hög serotoninnivå i stället präglas av temperamentet försiktig/ansvarsfull.

Båda dessa ämnen är signalsubstanser, som vidarebefordrar meddelanden från en nervcell till en annan i särskilda delar av hjärnan, och som bidrar till att forma vår personlighet.

Fishers två övriga temperament styrs av könshormoner, som cirkulerar i blodbanan. Hormonernas inverkan på hjärnan sker huvudsakligen under fosterutvecklingen, men effekten är bestående.

Testosteron ökar storleken på hjärncentrum som reglerar temperamentet analytisk/konkret, medan östrogen ökar tillväxten av områden som underbygger temperamentet hjälpsam/inkännande.

Alla människor påverkas av samtliga fyra kemiska ämnen och har en viss grad av alla temperamenten, men Fisher tror att den enskilda individens personlighet vanligen domineras av ett av ämnena.

Varje person kan därför placeras i en av fyra personlighetstyper, som Fisher har namngett. Dopamin dominerar hos ”äventyraren”, serotonin hos ”byggaren”, testosteron hos ”direktören” och östrogen hos ”förhandlaren”.

40 procent av männen i Sverige tillhör personlighets­typen ”direktören”.
Källa: Helen E. Fisher med flera 2015, Frontiers in Psychology

Fishers teori är omdiskuterad, eftersom den inte är baserad på direkta bevis. Hon har till exempel inte mätt testosteronnivån hos ett foster och senare följt upp med ett personlighetstest.

I stället underbyggs den av en lång rad indirekta bevis för ämnenas inverkan på hjärnan.

Ett av dem lade hon själv fram år 2013, då hon via hjärnskanningar visade att personer av typen ”äventyraren” hade hög aktivitet i hjärnans dopamincentrum, medan personer av typen ”förhandlaren” hade stor aktivitet i de delar av hjärnan vars tillväxt tycks stimuleras av östrogen under fosterutvecklingen.

Pubertet förändrar personlighet

Generna och kroppens kemiska ämnen sätter ramarna för din personlighet redan när du ligger i din mammas mage, men de påverkar dig genom hela livet.

Mängden av könshormonerna testosteron och östrogen ökar exempelvis kraftigt i puberteten och minskar gradvis efter 50-årsåldern.

Hormonsvängningar påverkar nervcellernas tillväxt i olika delar av hjärnan och får dem att upprätta nya nervförbindelser.

Trots att forskarna inte har någon fullständig överblick över hormonernas inverkan på hjärnan är de övertygade om att förändringarna av kroppens hormoner bidrar till de personlighetsförändringar som vi upplever genom livet.

© Kilde: Brent W. Roberts et al. 2006, Psychological Bulletin

Detsamma gäller de delar av personligheten som påverkas av signalsubstanserna serotonin och dopamin.

Inte bara deras mängd i hjärnan utan även hjärnans känslighet för dem och den hastighet med vilken de bryts ner förändras. Det innebär att ämnenas inverkan på hjärnan varierar genom livet.

Ditt yttre följer ditt inre

Tvillingarna Anaïs och Samantha har mer gemensamt än bara sina personligheter. Det som från första början förde dem samman var deras närmast identiska utseende.

Precis som med personligheten spelar generna och kroppens kemiska ämnen en viktig roll i utvecklingen av våra fysiska drag, bland annat i ansiktet. Därför liknar vi ofta våra närmaste släktingar.

Eftersom kroppens kemi påverkar både vårt utseende och vår personlighet tror vissa forskare att en del fysiska drag är kopplade till vissa personlighetsdrag.

Den här teorin testade den ryske it-ingenjören Alexander Kachur år 2020 när han utvecklade ett neuralt nätverk som med hjälp av artificiell intelligens försökte bestämma människors personlighet efter att bara ha sett en bild av dem.

Datorn lärde sig konsten på egen hand genom att en efter en granska 30 000 bilder av personer som redan hade fått sin personlighetstyp fastslagen

38 procent av alla svenska kvinnor har en personlighet av typen ”förhandlaren”.
Källa: Helen E. Fisher med flera 2015, Frontiers in Psychology

Den artificiella intelligensen, som använde sig av trial and error-­metoden, gissade vilken personlighet som gömde sig bakom porträttet innan den kontrollerade om det stämde.

Efter hand blev den allt bättre på att gissa rätt och till slut kunde den fastslå personligheten i 79–88 procent av fallen.

Ditt ansikte speglar med andra ord din personlighet, eftersom de båda två formas av kemi.

Liksom du för länge sedan har insett att du har ärvt din sneda näsa eller utstickande haka från dina föräldrar kan du nu också lägga skulden på dem för din inåtvändhet eller pessimism.

HÄR SLUTAR TESTET!

Du har gjort alla fyra delar av Fishers personlighetstest och det är dags för det slutliga resultatet.

Titta bara på vilken del av testet du fick flest poäng i.

  • Flest poäng i del 1: Du tillhör Äventyraren, som styrs av signalsubstansen dopamin
  • Flest poäng i del 2: Du tillhör typen Byggaren, som styrs av signalsubstansen serotonin
  • Flest poäng i del 3: Du tillhör typen Direktören, som styrs av hormonet testosteron
  • Flest poängi del 4: Du tillhör typen Förhandlaren, som styrs av hormonet östrogen

Om du har lika många poäng i två av delarna av testet måste du svara på en av frågorna nedan för att få det slutgiltiga beskedet.

Helen Fisher har tidigare fått drygt 12 000 svenskar att genomföra testet och så här såg resultaten ut:

  • Äventyraren: 21 procent av männen och 20 procent av kvinnorna tillhörde denna typ
  • Byggaren: 26 procent av männen och 25 procent av kvinnorna tillhörde denna typ
  • Direktören: 40 procent av männen och 15 procent av kvinnorna tillhörde denna typ
  • Förhandlaren: 16 procent av männen och 38 procent av kvinnorna tillhörde denna typ
  • Lika många poäng i Äventyrare och Byggare

    Letar du ständigt efter nya äventyr? Eller föredrar du att göra saker som är bekanta?

    Om du svarar ja på det första är du en Äventyrare, men om du svarar ja på det andra är du en Byggare.

  • Lika många poäng i Äventyrare och Direktör

    Är du intresserad av alla slags människor? Eller är du bara intresserad av de som delar dina största intressen?

    Om du svarar ja på det första är du Äventyrare, men om du svarar ja på det andra är du Direktör.

  • Lika många poäng i Äventyrare och Förhandlare

    Föredrar du att titta ut och inte i dig själv? Eller är du intresserad av att förstå dig själv och andra ordentligt?

    Om du svarar ja på det första är du en Äventyrare, men om du svarar ja på det andra är du en Förhandlare.

  • Lika många poäng i Byggare och Direktör

    Är du i allmänhet försiktig i ditt arbete och tänkande? Eller är du mer vågad?

    Om du svarar ja på det första är du Byggare, men om du svarar ja på det andra är du Direktör.

  • Lika många poäng i Byggare och Förhandlare

    Tänker du konkret och förlitar dig enbart på fakta? Eller är du mer fantasifull och lyssnar på din intuition?

    Om du svarar ja på det första är du Byggare, men om du svarar ja på det andra är du en Förhandlare.

  • Lika många poäng i Direktör och Förhandlare

    Har du en stark vilja? Eller är du av en mildare och känsligare natur?

    Om du svarar ja på det första är du Direktör, men om du svarar ja på det andra är du en Förhandlare.

Läs också:

Du litar inte på fula ansikten
Människan

Du litar inte på fula människor

13 minuter
Hjärnan

Forskare avslöjar tio gener som gör dig schizofren

4 minuter
Naturkatastrofer

Nordens Atlantis överlevde tsunami under stenåldern

3 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj