Kämpar ditt språk för sin överlevnad?

Gester blev till ljud

När vi människor började använda språket som kommunikationsmedel är det ingen som vet. De äldsta vittnesbörden om språk är den sumeriska kilskriften, som inte är mer än cirka 5 200 år gammal.

Talspråket uppstod emellertid långt före det skrivna språket. Vissa forskare tror att Homo ergaster, som levde för 1,9–1,4 miljoner år sedan, var den första människoarten som kommunicerade med ljud.

Utifrån rekonstruktioner av hjärnor och talorgan – luftvägarna, munnen och näshålan – har forskarna kommit fram till att språket i nutida mening kan ha uppstått för omkring 50 000 år sedan.

Vad våra avlägsna förfäder sa vet vi av förklarliga skäl inte. Vissa forskare tror att de allra första orden var ljudhärmande, ord som ”attjo”, ”pang” och ”mu”.

Andra experter föreställer sig att våra förfäder tecknade åt varandra med händerna och med tiden började komplettera gesterna med ljud. Enligt den teorin minskade gesterna med tiden i betydelse och ersattes av ljud, som så småningom blev till ord.

Forskarna har två teorier om var någonstans på planeten språkförmågan uppstod. Enligt den ena förde Homo sapiens med sig språket under artens utvandringsvågor från Afrika. Enligt denna teori har alla språk ett gemensamt ursprung och är besläktade, vilket skulle förklara de många likheterna mellan världens språk.

Den andra teorin går ut på att människorna redan hade spridits ut över stora delar av planeten när de första språken uppstod. Enligt den teorin uppstod flera språk ungefär samtidigt, vilket gav upphov till olika språkfamiljer.

Vokaler lever vidare i tropikerna

Liksom djur och andra levande varelser befinner sig planetens språk i ständig förändring. På liknande sätt som världens organismer anpassar sig språket till sina omgivningar, däribland klimatet och landskapet.

I en studie kombinerade lingvister från bland annat University of California i USA data från 633 språk med information om klimatet och den fysiska miljön i regionerna där språken talas.

Här framträder ett tydligt mönster. Språk i varma och skogrika områden, till exempel i tropikerna, tenderar att vara mer klangfulla och lågfrekventa och innehålla färre konsonanter än språk i torra, kalla och mer bergiga regioner.

Hawaiianska, som talas i det tropiska Hawaii, är ett runt och melodiskt språk, där alla ord slutar mjukt på en vokal. Georgiska, som talas i det bergiga Georgien, är däremot fullt av hårda konsonanter, vanligen uppradade i början av orden.

En tänkbar förklaring till att vokalrika språk är vanligare i tropikerna är enligt lingvisterna att språk med många vokalljud kan uppfattas på långt håll, medan språk som domineras av snabba, högfrekventa konsonanter förlorar sin genomslagskraft i fuktiga, tätbevuxna omgivningar.

Kosten påverkar språket

Märkligt nog kan även maten som vi äter påverka språkets utveckling. I en studie från år 2019 kom forskare från bland annat det tyska Max Planck-institutet i Jena fram till att en kostförändring under stenåldern förändrade våra språk i grunden.

När vi levde som jägare och samlare, det vill säga innan jordbruket slog igenom, hade vi människor ett så kallat kant-i-kantbett, där tänderna i överkäken och underkäken gick emot varandra när de bets ihop.

Detta bett gjorde det svårt att uttala tydliga f- och v-ljud. (Testa själv genom att skjuta fram käken.) Men när vi för omkring 5 600 år sedan började odla jorden och förarbeta vår föda förändrades människans bett till det lätta överbett som de flesta av oss har i dag.

Resultatet är att både v- och f-ljuden nu är frekventa i de flesta moderna språk.

Ett språk blir till flera

Språk utvecklas fort. Det märks bland annat när man tittar på filmer från 1960-talet eller läser äldre böcker.

Enligt lingvister förändras språket lite grand för varje ny generation. Under en tidsrymd som ett par hundra år kan forskarna följaktligen konstatera avsevärda skillnader i uttal, grammatik och ordförråd.

Vissa ord uttalas helt annorlunda än förr i tiden, medan andra har förflyttat sig till utkanterna av vårt ordförråd och åter andra helt har slutat användas och därför försvunnit.

Samtidigt tillkommer hela tiden nya ord. ”Sms”, ”selfie” och ”flygskam” är exempel på ord som nyligen har flyttat in i språket. För bara några årtionden sedan existerade de inte.

I synnerhet kulturell inverkan eller ”smitta” från andra språk spelar en viktig roll för utvecklingen. Engelskan tar sig till exempel in i många av världens språk. Faktum är att ett språk kan utvecklas så mycket att det blir ett eller flera helt nya språk.

Det mest kända exemplet på detta är latin. Moderna europeiska språk som franska, spanska och italienska är allihop dialekter av det latin som romarna talade för omkring 2 000 år sedan.

Superspråk utmanar små språk

Medan nya språk kan frodas kan andra försvinna, på samma sätt som hotade djurarter. Det sker när de sista människorna som behärskar språket dör.

År 2100 kan så många som 1 500 språk ha dött ut, detta enligt en australisk studie från år 2021. Anledningarna till att språk dör är många. En av de mer oväntade orsakerna är enligt forskarna bakom studien antalet vägar.

”Vi fann att ju fler vägar som förbinder landsbygd med städer och byar med storstäder, desto större är risken att ett språk försvinner”, berättar professor Lindell Bromham.

Vägarna tycks göra det enklare för dominerande språk att inkräkta på mindre språk och krossa dem, utvecklar Bromham.

Det överlägset största hotet mot små språk är det kulturella och det ekonomiska trycket från språk som uppfattas som mer prestigefulla och användbara. Stora språk ger nämligen bättre tillgång till utbildning och arbete.

Superspråk som engelska, spanska och ryska hotar och utplånar stamspråk och minoritetsspråk, men det är inte bara de riktigt stora språken som orsakar språkdöd. I Afrika konkurrerar språk som maa, somaliska och framför allt swahili ut ännu mindre språk.

Även krig eller kolonisering kan bidra till att utplåna ett språk. Det vittnar en tragedi från Centralamerika om. Vid en massaker i El Salvador år 1932 dödade regeringsarmén omkring 25 000 personer av ett upproriskt urfolk. Blodbadet slutade med en total utplåning av språken cacaopera och salvadoransk lenca.

Språk återuppstår från de döda

Forskarna skiljer mellan döda och utdöda språk. Ett språk anses vara dött om vi förstår det, men bara inte talar det. Latin är ett exempel på ett dött språk. Ett utdött språk är ett språk som ingen längre vare sig skriver eller talar.

Alla språk som dör är en förlust för mänskligheten. Med språkets död försvinner nämligen även en del av vårt kulturarv och ett unikt sätt att förhålla sig till världen. Den goda nyheten är att även om ett språk är dött, så kan det faktiskt stiga upp ur graven.

Ett exempel på det är hebreiska, ett nästan 3 000 år gammalt semitiskt språk. Som vardagsspråk, det vill säga talat språk, försvann hebreiskan kring Kristi födelse, men språket levde vidare i religiösa texter. År 1948 gjorde Israel hebreiska till landets officiella språk, och nu är det modersmål för omkring sex miljoner människor.

Historien om hebreiskan är emellertid ett undantag. De allra flesta döda eller döende språk försvinner för alltid. Det gäller bland annat de över 600 språk i Europa som för närvarande riskerar att dö ut eller som är allvarligt hotade.

Om du oroar dig för svenskan kan du dock slappna av. Alla hotade språk är mycket små, till exempel det keltiska manx, som talas på ön Isle of Man i Irländska sjön.

Officiella språk som används av regeringen, i utbildningssystemet och inom armén och som dominerar landets informationsflöden står alltid starka. Trots att Sverige är ett litet land är vårt språk faktiskt inte så litet.

De flesta språk talas av färre än 6 000 personer. Faktum är att svenskan är större än 90 procent av världens övriga språk.