Person i jultröja med mage

"Julen straffar matsmältningen"

Julen är hjärtats tid, men är den också tarmarnas? Fet mat slukas i stora mängder, men hur skadligt är det egentligen för matsmältningen? Vi skärskådar fem myter om julmatens effekt på kroppen.

Julen är hjärtats tid, men är den också tarmarnas? Fet mat slukas i stora mängder, men hur skadligt är det egentligen för matsmältningen? Vi skärskådar fem myter om julmatens effekt på kroppen.

Shutterstock

"Julmat ger dig förstoppning"

Man på toalett

Fet julmat saktar ned vår matsmältning och kan leda till magont, sura uppstötningar eller i värsta fall förstoppning.

© Shutterstock

SANT

Uppblåst mage, sura uppstötningar och förstoppning – julen kan vara tuff för matsmältningen. Medan de allra flesta av oss bara drabbas av lättare obehag efter att ha överätit, upplever många personer svår förstoppning i jultider.

Julens feta mat utgör en utmaning för kroppen och sätter speciellt tarmarna under press.

Fettrika måltider påverkar tarmfunktionen och saktar ned matsmältningen genom att hämma muskelsammandragningar i både magsäcken och tarmarna.

Därför stannar maten i mag- och tarmsystemet under längre tid, vilket skapar både uppblåsthet, magont, sura uppstötningar, halsbränna och förstoppning.

En studie av olika riskfaktorer kom bland annat fram till att risken för förstoppning fördubblas vid intag av måltider med ett högt innehåll av mättat fett, som är det primära fettämnet i julskinka, sylta, revben, prinskorv och i många efterrätter.

Inre organ
© Shutterstock

Kalorihaltig mat plågar dina organ under julen

Julmiddagen är proppfull med fet mat som tvingar kroppen att jobba för högtryck. Den saktar ned dina tarmar, pressar din magsäck och fett lagras i levern.

Magsyra ger uppstötningar

Fet mat stannar längre i magsäcken. Den långsamma tömningen gör att magen blir full, vilket pressar slutmuskeln mellan matstrupen och magsäcken. Därför kan magsyra tränga in i matstrupen och ge sura uppstötningar och halsbränna.

Tarmen blir långsam

Kaloririk mat påverkar tarmarna genom att hämma de så kallade peristaltiska rörelserna, som trycker fram maten med hjälp av koordinerade muskelsammandragningar. Därför stannar maten kvar längre i tarmen och orsaka förstoppning.

Levern lider

Ett överflöd av fett tas upp i tunntarmen skickas därifrån via blodomloppet till levern, där det lagras. I synnerhet julmiddagens mättade fett ökar risken för förstorad lever, även känt som fettlever.

Djurförsök visar att det tar en fet måltid dubbelt så lång tid att passera matsmältningskanalen jämfört med en fettsnål måltid. Förutom tarmens försvagade muskelsammandragningar beror den långsamma genomgången på en reducerad utsöndring av slem i tarmarna.

Bristen på slem förhindrar att maten glider effektivt genom matsmältningskanalen, vilket kan leda till förstoppning.

Förutom den höga nivån av fett har julmaten även ett relativt lågt fiberinnehåll, vilket sänker matsmältningens tempo ytterligare. Kaloririk mat, fylld med fett och fattig på fibrer, odlar dessutom en ohälsosam tarmflora, som kan försvaga matsmältningen och bidra till förstoppning.

Julgirlang
© Shutterstock

"Brun sås är den värsta kaloriboven"

Brun sås från såskanna

Brun sås är långt ifrån den värsta kaloriboven på matbordet.

© Shutterstock

Falskt

Brun sås innehåller vanligtvis smör, grädde och fett från köttet. Den är proppfull med kalorier.

Därför har den feta såsen rykte om sig att vara den största kaloriboven, men även om farmors bruna sås är rena fettbomben så äter vi sällan mer än 100 gram per person – eller motsvarande 85-90 kalorier.

Oavsett om julmiddagen bjuder på lax, revben, köttbullar, prinskorv och julskinka, så har julmenyns största kaloribov inte ens serverats ännu.

Efterrätterna är proppfulla av kalorier precis som knäck och kola, ischoklad och marsipan.

Julgirlang
© Shutterstock

"Sena måltider leder till övervikt övervikt"

Människohjärna med klocka

Många julmiddagar intas sent, men det ställer till det för kroppens inre klocka som inte är inställd på att smälta mat så sent på kvällen.

© Shutterstock

Sant

Julfrosseriet varar ofta till sent på kvällen och det inte ovanligt att efterrätter och sötsaker intas först efter klockan åtta på kvällen. Men det blir inte kroppen särskilt glad för. Hälsan påverkas nämligen inte bara av vad du äter, utan även när du äter.

De senaste årtiondena har forskare på allvar fått upp ögonen för hur stor roll kroppens inre klocka spelar för vår förmåga att hantera måltider.

Många forskare tror nu att viktminskningsprogram bör ta med mattiderna i beräkningen.

Den inre klockan följer dygnets cykel och koordinerar otaliga processer i kroppen, inklusive matsmältning, ämnesomsättning och reglering av blodsockerhalten, med tidpunkten på dygnet.

Under miljontals år har kroppen anpassat sig efter att få mat under de ljusa timmarna och att fasta under de mörka, och därför är den betydligt sämre inställd på att omsätta mat sent på kvällen.

Exempelvis är insulinproduktionen långsammare under de sena kvälls- och nattimmarna och därför förblir blodsockret förhöjt under en längre period efter en sen måltid.

Kroniskt förhöjda blodsockernivåer kan leda till inflammation och extra hull på kroppen. Och forskare har upptäckt att det är mer sannolikt att kalorier som intas sent på dagen sätter sig på kroppen.

Under ett tolv veckor långt viktminskningsförlopp gick testpersoner som åt större delen av sitt totala kaloriintag på morgonen ned mer i vikt än dem som intog flest kalorier vid middagen, trots att de sammanlagt intog samma mängd kalorier.

Julgirlang
© Shutterstock

"Du ska springa tio kilometer för att förbränna en julmåltid"

Man som springer

Julmiddagen kräver en löptur på minst två mil för att du ska förbränna hela menyn.

© Shutterstock

Falskt

En löprunda på tio kilometer 10-kilometer för att förbränna en enda måltid låter kanske extremt, men det räcker faktiskt inte ens. En gedigen julmåltid kommer ofta upp i omkring 800 kalorier.

Därtill kommer efterrätt, småkakor, öl och snaps. Totalt sett kan komma upp i 2000 kalorier på julafton.

Ett överslag ger att en person förbränner 65 kalorier per kilometer och måste därför springa så mycket som 30 kilometer för att förbränna 2000 kalorier.

En person på 62 kilo ska dansa runt granen i 13,5 timmar för att förbränna julmiddagen.

Förbränningen beror dock på en rad faktorer. Tyngre personer förbränner fler kalorier och hastighet, terräng och väder är avgörande.

Springer du i motvind krävs det mer energi än i medvind. Springer du i uppförsbacke förbränner du mer energi än på en plan väg. Så en person som väger 100 kilo, springer för full fart i motvind och i uppförsbacke kan förbränna 80-90 kalorier per kilometer. I så fall skulle en löptur på cirka 20 kilometer förbränna hela julmiddagen.

Alternativt kan en person på 62 kilo förbränna julmiddagens alla 2000 kalorier genom att gå runt granen i 13,5 timmar i tre km/h.

Julgirlang
© Shutterstock

"Rödvin förbättrar matsmältningen av fet mat"

Människor skålar i rödvin

Polyfenoler i rödvin kan hjälpa matsmältningen på väg, men nyckeln till gynnsam effekt är måttliga mängder.

© Shutterstock

Delvis sant

Rödvin är inte bara gott tillsammans med julmatens smaker – det hjälper också matsmältningen. Rödvin innehåller polyfenoler från vindruvornas skinn som gynnar matsmältningen och motverkar många av de negativa konsekvenserna av fet mat och överätning.

Antioxidanterna skyddar celler i magsäckens och tunntarmens väggar och motverkar oxidering i mag- och tarmsystemet. Oxiderade fettsyror kan i värsta fall leda till tumörer och åderförkalkning.

Dessutom ser polyfenoler till att mer kväveoxid bildas i magsäcken, så att musklerna i magsäckens vägg slappnar av. Det förbättrar matsmältningen.

De här naturliga antioxidanterna i rödvin är också förknippade med lägre kolesterolnivåer, bättre blodcirkulation och lägre risk för fetma, diabetes, cancer, neurologiska sjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar.

Rödvin hälls upp i glas
© Shutterstock

Rödvin kan gynna din hälsa

Rödvinets alkohol irriterar våra system om vi dricker för många glas, men håller vi oss till ett par glas under middagen har de röda druvorna en gynnsam effekt.

Sköljer du ned maten med ett eller två glas rödvin kan det gynna matsmältningssystemet, men om vi dricker för mycket kan det få rakt motsatt effekt. Större mängder alkohol kan leda till illamående, kräkningar och magsår, därför att alkoholen irriterar tarmvävnaden och förstör magäckens slemhinna.

En slimhinde under press gör magsäcken sårbar för den sura och frätande matsmältningvätskan, vilket i värsta fall kan leda till magsår.