Will Smith slår Chris Rock under Oscarsändningen

Ilskans anatomi: Du är hela tiden två sekunder från att explodera

Din kropp är en tickande bomb. Men du lever ovetande om att din hjärna konstant är två sekunder ifrån att låta dig explodera av ilska. Vetenskapen söker sig nu in i din kropp och avslöjar raseriets hemligheter sekund för sekund.

Din kropp är en tickande bomb. Men du lever ovetande om att din hjärna konstant är två sekunder ifrån att låta dig explodera av ilska. Vetenskapen söker sig nu in i din kropp och avslöjar raseriets hemligheter sekund för sekund.

Robert Hanashiro/SIPA/Ritzau Scanpix

I århundraden har vetenskapsmän sökt efter raseriets hemligheter.

Spår har hittats i hela kroppen, men ilskans epicenter ligger i hjärnan. Där utkämpar hjärncentren ett krig för att avgöra om du ska lägga band på dina känslor eller explodera i raseri.

Bara två sekunder skiljer åsynen av en raseriframkallande upplevelse från bärsärkagång, så för att behålla lugnet ska du hålla huvudet kallt och räkna till två.

Här kan du fördjupa dig i ilskans anatomi sekund för sekund:

Noll sekunder

Sinnen släpper loss impulserna

Du ser det redan på hans mimik och hör det på hans ton, som plötsligt blir en aning mer retsam. Du bara vet att han snart börjar berätta för alla andra vid matbordet om ett av ditt livs mest pinsamma ögonblick.

Dina sinnesorgan jobbar för högtryck.

90 miljoner synceller längst bak i ögat skjuter i väg signaler genom hjärnan till bakre delen av hjärnbarken.

Elektriska impulser flyger kors och tvärs genom ditt huvud. Signalerna hamnar bland annat i hippocampus, en uppsättning räkformade samlingar av hjärnceller djupt inne i hjärnan.

Där göms intrycken i minnet, medan gamla minnen som lagras på olika platser i hjärnans kopplas ihop i ett pussel, som hjälper till att bestämma hur du ska reagera.

En halv sekund

Förnuftet tar strid med ilskan

Arrgh! Du står inte ut. Nu pratar han på och underhåller de andra med den där episoden från när ni var yngre – bara för att få dem att skratta på din bekostnad. Kanske hinner du stoppa honom innan han kommer för långt in i historien. Du minns när du senast försökte tala honom till rätta. Det hjälpte inte. Han måste fatta det en gång för alla, men du vill inte heller säga något som kan förstöra er vänskap.

Det har gått mindre än en halv sekund och de elektriska impulserna har nu nått fram till amygdala och prefrontala kortex.

Amygdala är centrum för känslor och där blandas de nya intrycken med en virvelvind av minnen av tidigare känsloexplosioner.

Utan att du är medveten om det piskar amygdala upp en stämning i din hjärna och gör sig redo att skicka vidare det upprörda meddelandet till varenda liten fiber i din kropp.

Fortfarande kan förnuftet hinna avgå med segern. Precis bakom pannan ligger prefrontala kortex, som levererar den omdömesförmåga som ska avgöra om det är klokt att bli arg.

Den analyserar orsakerna till pro- blemet och försöker förutse konsekvenserna av dina handlingar. Om resultatet av för- nuftcentrumets beräkningar visar att en mer dämpad hantering av situationen är den bästa lösningen, skickas elektriska signaler i väg till amygdala.

Signalerna från prefrontala kortex kan hämma den sjudande ilskan i känslornas epicenter.

En sekund

Ilskan sprids i kroppen

Hans obefintliga förståelse för dina känslor har plågat dig i flera månader och nu ska det få ett slut!

De otaliga minnena om tidigare frustrationer kastar bensin på elden i amygdala och utsätter förnuftscentrum för en stormande offensiv.

Vreden får övertaget i hjärnan. Ingenting står i vägen för amygdala som nu skickar i väg ett myller av signaler genom ryggmärgen och vidare ut till alla delar av kroppen.

Bland de viktigaste motta- garna finns ilskans fördelningsstation, binjurarna, som sitter högst upp på båda njurarna.

Deras kärna innehåller celler som aktiveras av amygdalas impulser och snart börjar de pumpa ut adrenalin i blodet.

Arg man
© Shutterstock

Ilska ger dig framgång i livet

Överdriven ilska är skadlig, men forskare har påvisat att du inte alltid bör hålla tillbaka raseriet.

Ilska gör dig til tillfredsställd
I en stor undersökning frågade forskare från Harvard University i USA en grupp personer om hur de hanterade sin ilska och om de kände sig tillfredsställda i sina privat- och arbetsliv. Resultaten visade att de som var bäst på att släppa fram sin ilska också var mest nöjda med sina liv.

Ilska hjälper dig att fatta beslut
Ett antal försökspersoner pressades i ett annat försök att bli arga och fick sedan läsa ett par bra och dåliga argument. De arga personer visade sig vara bättre på att genomskåda de dåliga argumenten.

Ilska vinner över din rädsla
Studier har visar att det hjälper att bli arg om något gör dig rädd. Arga personer är mer villiga att ta risker och de är mer optimistiska kring utfallet av situationen.

En och en halv sekund

Adrenalin gör kroppen redo för strid

Värmen sprids i ditt ansikte och svetten bryter fram i pannan. Du känner hur ditt hjärta slår snabbare och snabbare mot insidan av bröstkorgen, medan lungorna arbetar för högtryck med att dra in luft. Dina tänder gnisslar nästan under pressen från käkarna och du knyter dina nävar tills knogarna vitnar. Pupillerna utvidgas, så att ljuset strömmar in och du bländas av raseri.

En syndaflod av signaler från amygdala förstärkt av adrenalinet i dina ådror forsar in över dina organ.

Svettkörtlarna börjar utsöndra vätska till ytan av huden medan musklerna runt omkring drar ihop sig eller utvidgas för att ändra fördelningen av blod i din kropp.

Det finstämda urverk av elektriska impulser som styr ditt hjärtas rytm utan att du är medveten om det, skruvar upp frekvensen.

Ditt mellangärde råkar ut för samma behandling och börjar dra i din bröstkorg oftare, så att lungorna drar in mer syre i blodet.

Överallt i kroppen får musklerna en signal om att göra sig redo för strid, tills muskelfibrerna spänns till bristningspunkten.

De arga signalerna når även fram till levern. Där aktiverar levercellerna en serie enzymer som börjar skära i leverns sockerlager.

Resultatet är små sockermolekyler som cellerna genast skickar i omlopp med blodet.

Tillsammans med den ökade syreupptagningen från lungorna och en förstärkt blodcirkulation utgör leverns sockerkaskad den perfekta stormen, som ska ge dina muskler tillräckligt mycket energi för att löpa amok.

Två sekunder

Cellmotor driver raseriutbrott

En flodvåg av energi sprids genom din kropp. Du känner dig starkare än någonsin tidigare. Det har bara gått två sekunder sedan historien vid middagsbordet började bombardera dina sinnen och du får en kick av tanken på att släppa loss ilskan och explodera.

Varenda muskelfiber i din kropp suger åt sig syre och socker från blodet. De avlånga cellerna transporterar fram det biologiska bränslet till mitokondrierna som, med hjälp av en rad kemiska reaktioner, omvandlar sockermolekylernas energi till ämnet ATP.

ATP får två sorters proteinsträngar som går längs varje cell att gripa tag i varandra och dra cellens ändar mot varandra. Därmed blir alla celler kortare, vilket betyder att hela muskeln drar ihop sig.