En tjutande ton i örat efter en makalöst hög festivalkonsert kan vara tecken på att örat har tagit skada. Och hörselskador blir allt vanligare.
2017 hade 12,7 procent av danska befolkningen – motsvarande mer än 500 000 personer – sjukdomen tinnitus. Det visade en stor nationell studie.
Det är en ökning på 1,6 procent från 2010. De allra flesta fallen rapporterades hos äldre män.
I Sverige är siffrorna ännu högre. Här lever 20 procent med tinnitus enligt föreningen Hörselskadades Riksförbund. Det motsvarar 1,8 miljoner personer.
Liknande tendenser finns i Storbritannien och i flera EU-länder.
Allvarliga konsekvenser
Den tjutande tonen bör tas på allvar. För det är inte "bara" det plötsligt pipande ljudet som är problemet. Det stora problemet ligger i följdverkningarna i form av nedsatt hörsel och tinnitus.
Bara en tredjedel av dem som har tinnitus lever nämligen med hörselskadan utan nämnvärda men.
Resten upplever följdsymptom som depression, ångest, koncentrations- och sömnbesvär, ljudkänslighet och käkspänningar. Den slutsatsen drar en stor brittisk metastudie som genomfördes av University of Nottingham 2016.
Läs om varför du får tinnitus medanför bilden.
Så uppfattar ditt öra ljud
Ytterörat leder in ljudet
De ljudvågar som ett band eller en sångare frambringar träffar ditt ytteröra. Där leds vågorna genom öronkanalen och vidare in till trumhinnan i mellanörat.
Ljud sätter fart på mellanörats trumhinna
Ljudvägorna brakar in i trumhinnan, som börjar att vibrera. Precis som ett trumskinn. Rörelsen aktiverar tre mikroskopiska ben – hammaren, städet och stigbygeln – som förstärker ljudet och sänder det genom en membran till innerörat.
Innerörat förvandlar ljud till signaler
Innerörat är fyllt med vätska som sätts i rörelse när ljudvågorna anländer. Rörelserna knuffar till tusentals mikroskopiska, känsliga hårceller, som skapar elektriska signaler. Hjärnan känner, tack vare den akustiska nerven, igen signalerna som ljud.
Därför får du tinnitus
Hörselsnäckan är uppbyggd som ett spiralvridet rör – som ett snäckskal. Inuti hörselsnäckan finns det tusentals hårceller i en tjockflytande vätska. Eftersom snäckan smalnar av mot mitten kommer olika hårceller att stimuleras, beroende på ljudets frekvens.
Rörelserna i hårcellerna omvandlas till sist till elektriska impulser, som via hörselnerven skickas vidare till hjärnan.
Efter höga musikkonserter är många av hårcellerna så överstimulerade att de fortsätter att skicka signaler till hjärnan – även efter att musiken har slutat.
Det är dessa signaler som uppfattas som en tjutande ton i örat. Normalt försvinner tonen efter ett tag. Men om man upprepade gånger utsätter sig själv för hög musik eller buller, löper man risk för att den tjutande tonen blir permanent. Det är detta mycket obehagliga tillstånd som kallas tinnitus.
