Medellivslängden är ett statistiskt uttryck för det antal år som nyfödda barn i genomsnitt kan förväntas leva. Det förutsätter dock att dödlighetsförhållandena i samhället fortsätter att vara desamma som de var det år, då statistiken gjordes – och för det är sannolikheten inte så stor.
I praktiken säger medellivslängden därför inte speciellt mycket om hur länge en enskild person kan förväntas leva. En rad förhållanden inverkar på hur länge vi lever och påverkar därmed medellivslängden. Livsstil, trafiksäkerhet och nya behandlingsmöjligheter är några av dem, och eftersom dessa faktorer förändas, gör medellivslängden det också. Av samma orsak beräknar statistikerna nya värden på medellivslängden varje år, och hittills har den fortsatt att öka. Medellivslängden beräknas utifrån antalet dödsfall i varje enskild årgång.
När forskarna till exempel beräknar dödligheten för 73-åriga män, dividerar de antalet 73-åriga män som dog det aktuella året med det totala antalet 73-åriga män i befolkningen. Med hjälp av alla dessa värden ställer statistikerna upp en så kallad livslängdstabell för hela befolkningen. Det är den som utgör underlaget för beräkningen av medellivslängden. Det kan för övrigt påpekas att det är ett utbrett missförstånd att en stigande medellivslängd betyder att de äldsta i samhället lever längre. Det kan lika gärna vara ett utslag av att det till exempel är färre män som dör av hjärtkärlsjukdomar i 40-50-årsåldern.