Shutterstock

Hur ofta ljuger vi?

Jag märker ofta att mina vänner ljuger – och faktiskt även jag själv. Men hur ofta ljuger vi, och varför?

Vi ljuger flera gånger om dagen för att vi helt enkelt inte kan låta bli.

I en amerikansk enkät från 2021 fick 632 testdeltagare dagligen rapportera sina lögner, vilket ledde till en summa på 116 366 lögner under en period på 91 dagar.

Studien avslöjade att den stora majoriteten ljuger med måtta medan en liten grupp vadar i osanningar.

Cirka 75 procent av testdeltagarna drog mellan noll och två lögner om dagen, medan de största lögnhalsarna slirade på sanningen mer än 15 gånger per dag. Bara en procent av deltagarna ljög praktiskt taget aldrig.

Vita lögner dominerar

Studien visade att anledningarna till att ljuga är många – till exempel för att undvika vissa personer eller för att imponera på människor med hjälp av rövarhistorier.

Nästan 90 procent av osanningarna var små vita lögner där testpersonerna exempelvis låtsades gilla en gåva eller gest som de inte riktigt gillade.

Sanningen om våra lögner

En studie från 2021 avslöjar varför vi ljuger, hur ofta vi ljuger och vem vi ljuger för.

© Shutterstock

1. Vi ljuger för att undvika andra

21 procent av alla lögner berättas för att undvika vissa människor, exempelvis genom att hävda att man är för upptagen för att träffas. 20 procent av lögnerna är ett led av ett skämt medan 13 procent handlar om att imponera på någon.

© Shutterstock

2. Vi ljuger två gånger om dagen

De allra flesta (75 procent) ljuger högst två gånger om dagen. I motsatta änden av skalan finns en grupp på en procent som slirar på sanningen betydligt mer och ljuger 15 gånger om dagen.

© Shutterstock

3. Vi ljuger för våra nära och kära

51 procent av alla lögner berättas för vänner, medan 21 procent av våra osanningar riktas mot familjen. Bara 8,5 procent av lögnerna tas emot av avlägsna bekanta.

Den mest paradoxala orsaken till att ljuga noterades i en israelisk-amerikansk studie från 2020.

Där registrerade forskarna att personer som uppnår extremt positiva resultat – exempelvis en elev med högsta betyg – tenderar att underskatta sin prestation för att framstå som mer trovärdig.

Behovet av att uppfattas som en ärlig människa är alltså viktigare än att faktiskt vara.