Helt utan hjälpmedel ligger rekorddyket på hela 130 meter. Rekordet sattes av den kubanske dykaren Francisco Ferreras 1996.
En del pärl- och svampdykare dyker rutinmässigt ner till 30 meters djup, men normalt sett tar sig dykare sällan ner till mer än tolv meters djup utan utrustning. Dykare med rätt sorts utrustning och tryckflaskor med en speciell blandning av syre och helium kan emellertid arbeta ända nere på omkring 300 meters djup, något som sker vid bland annat oljeborrningar till havs.
Detta rekord har emellertid också slagits tack vare den så kallade enatmosfärsdräkten, som används av allt fler dykare. Dräkten påminner om en rymddräkt och är utrustad med en motor på ryggen. Inne i dräkten upprätthålls ett tryck på en atmosfär, vilket mot- svarar trycket vid vattenytan. I sådana dräkter kan dykarna arbeta på 300-800 meters djup.
En av de stora fördelarna med dräkten är att dykaren inte riskerar att råka ut för den så farliga dykarsjukan, vilket annars lätt kan hända, när man har befunnit sig på stora djup. Dräkten utvecklas hela tiden, så att dykarna kan arbeta på allt större djup. Vissa dräkter fungerar till och med bäst på stora djup, eftersom dräktens leder då i det närmaste smörjs av det höga trycket.