Deja-vu uppstår på grund av minnesmönster
De flesta anser att déjà-vu beror på spridda likheter mellan en nuvarande och en tidigare hågkommen situation.
Till exempel har den holländske psykiatrikern Herman Sno föreslagit att minnen lagras som hologram. Till skillnad från fotografier innehåller varje del av hologrammet den information som krävs för att skapa hela bilden.
Ju mindre bitar man har desto suddigare blir dock bilden. D
éjà-vu uppkommer i så fall när en detalj i en aktuell upplevelse matchar en liten del av en tidigare, så att en suddig bild av gamla erfarenheter blandas med den nuvarande situationen.
Något som kanske talar för den teorin är att upplevelsen av deja-vu i regel är speciellt stark, om man är okoncentrerad, till exempel i samband med att man är mycket upphetsad, utmattad eller sjuk.
Deja vu är ett symptom på epilepsi
Även om deja-vu är ett vanligt fenomen bland friska personer är det ett välkänt symptom bland dem som lider av temporallobsepilepsi.
Före ett anfall får människor med den speciella formen av epilepsi ofta en känsla av deja-vu, och därför tror forskaren och neurologen Josef Spatt att orsaken till deja-vu går att hitta här.
Enligt hans forskning är deja vu en kortvarig defekt i hjärnans parahippocampala gyrus - ett område i den temporalloben som är särskilt inblandad när det kommer till igenkänning.
Resultatet är en övergående känsla av igenkänning som förstärks ytterligare genom kopplingen till hjärnområden som också ingår i minnet, såsom hjärnans hippocampus.
Vid temporallobsepilepsi kan sjukdomen orsaka defekten, medan det - av ännu okända skäl - uppkommer spontant bland friska människor.