Träklossar ger dig bättre visuell intelligens

Med hjälp av hjärnans kraftiga visuella maskineri kan du upptäcka viktiga detaljer i omvärldens virrvarr av likvärdiga intryck, lösa komplicerade uppgifter, hitta rätt väg eller förutse händelser som ännu inte har skett.

Den här förmågan kräver inte att du är bra på varken tal eller språk – forskarna har visat att man kan ha hög visuell intelligens utan att ha högt IQ.

De har också upptäckt att du kan träna dig till ett skarpare sinne för detaljer eller bättre lokalsinne. Forskarnas kunskap om din visuella tankegång går ännu djupare. Forskarna är nära att knäcka koden till att avläsa din fantasi.

Synen sicksackar genom hjärnan

Din hjärna bombarderas i samma ögonblick du öppnar ögonen.

Omkring 125 miljoner celler i näthinnan registrerar ljuset från omvärlden och skickar uppåt 20 miljoner elektriska signaler mot hjärnan varje sekund.

Överföringen sker genom de två synnerverna som var och en – via en miljon nervceller – förbinder ett öga med hjärnan.

Nervcellerna från de två synnerverna möts i den så kallade synnervkorsningen.

Här sorteras intrycken så att signaler från höger sida av synfältet, från både höger och vänster öga, dirigeras om till ett nervknippe i vänster del av hjärnan medan signalerna från vänster del av synfältet hamnar i ett nervknippe i hjärnans högra del.

Nästa stopp på vägen är hjärncentrat talamus, som fungerar som växel för de flesta av våra sinnen – den dirigerar om alla sinnesintryck till de hjärncentrum som ska sköta den egentliga bearbetningen.

I talamus fördelas synintrycken så att information om form och färg hamnar i ett lager av nervceller, och information om djup och rörelse hamnar i ett annat.

Signalen skickas sedan vidare till slutstationen, synbarken, som ligger längst bak i huvudet.

Hjärnans jobb är dock långtifrån klart. Innan vi blir medvetna om det som händer framför våra ögon ska synintrycken kopplas ihop med en uppsjö av information från hjärnans andra regioner.

Hjärnan ändrar verkligheten

Bara 80 procent av den bild du ser är skapad av signalerna från ögonen. Resten är en produkt av dina tidigare erfarenheter.

Särskilt de så kallade associationsområdena spelar en viktig roll för att skapa den verklighet du uppfattar.

De hjälper dig att peka ut de viktigaste elementen i ditt synfält och samlar dem till mönster som kan jämföras med tidigare synintryck.

Den förmågan gör bland annat att du kan känna igen ansikten – även när ansiktets ägare har klippt sig, fått glasögon eller blivit äldre.

Associationsområdenas effektiva tolkning och bearbetning av intrycken blir särskilt tydlig när du luras av en så kallad optisk illusion.

I en av dessa illusioner kastar ett föremål en skugga på ett schack­bräde (se uppgift 2 på föregående sida).

På bilden är ett vitt fält i skuggan egentligen identiskt med ett svart fält i ljuset, men din hjärna berättar sannolikt någonting annat för dig.

Den utnyttjar tidigare erfarenheter av schackbrädans mönster och effekten av ljus och skugga och ger dig i stället intrycket att det vita fältet i skuggan är ljusare än det mörka fältet i ljuset.

Din hjärnas felaktiga slutsats fungerar opraktiskt, men den är en förhållandevis ofarlig biverkning i ett i övrigt extremt fördelaktigt system.

Den exakta samman­kopplingen av nya och gamla intryck gör det bland annat möjligt för dig att upptäcka även små förändringar i mönster som du har sett tidigare – en förmåga som exempelvis gör att läkare kan upptäcka en cancertumör på en skanningsbild.

Forskarna har nu också utvecklat en ny teknik som kan hjälpa dig att stärka just denna förmåga.

I ett försök satte engelska forskare elektroder på försökspersonernas huvud och mätte hjärnans aktivitet.

De fick se sin aktuella hjärnaktivitet på en skärm och ombads sedan att öva sig i att öka aktiviteten i ett visst område i synbarken – det kunde de exempelvis göra genom att föreställa sig vissa bilder i huvudet.

Därefter fick de titta på en rad bilder för att försöka upptäcka skillnader i bildernas kontraster.

Försöket visade att de som tack vare sin träning medvetet kunde öka aktiviteten i synbarken var bäst på att klara uppgiften.

Du kan förutsäga framtiden

En hög visuell intelligens bjuder på mycket mer än förmågan att upptäcka små detaljer.

Den låter dig också se in i framtiden. När du exempelvis tittar på en cykel kan du förutse att om du trampar på pedalerna kommer kugghjulet att dra i kedjan och få hjulet att snurra.

Och när du står på en gata i din hemstad kan du förutse vilka byggnader du kommer att se när du viker runt ett hörn.

Det beror på att du kombinerar synintryck med tidigare erfarenheter och sedan skapar nya bilder i huvudet som simulerar rörelsen för pedalerna och kedjan eller samlas till en tredimensionell modell av din hemstad.

Dina synska förmågor är ett resultat av aktivitet i synbarken, associationsområdena och en rad andra områden i bland annat det limbiska systemet och lillhjärnan.

Du utnyttjar sannolikt inte potentialen i dessa hjärncentrum fullt ut. Ny forskning visar att de inre nätverken av nervförbindelser i centrumen kan byggas ut så att de blir långt mer effektiva.

Det enda du behöver göra är att träna. Träningen behöver inte heller vara varken tråkig eller jobbig. I ett amerikanskt experiment från 2016 kunde exempelvis ett forskarteam förbättra försökspersonernas visuella intelligens genom att låta dem leka med färggranna träklossar.

Forskare hackar din fantasi

När du skapar en bild av en träkloss inne i ditt huvud för att räkna ut hur den passar ihop med en annan kloss använder du i hög grad samma hjärnceller som om du faktiskt såg klossen framför dig.

Det har japanska forskare under 2018 utnyttjat för att avläsa försökspersonernas tankar.

Personerna fick först se tusen bilder samtidigt som deras hjärnor skannades.

Med det som grund skapade forskarna ett program som kunde återskapa den bild som personerna tittade på bara med hjälp av deras hjärnaktivitet.

Datorns bilder var inte perfekta, men gick att känna igen. Sedan ombads personerna att föreställa sig bilder i huvudet.

Pro­gram­met försökte då avläsa den inre bilden med hjälp av hjärnskanningen – och re­sul­taten var hoppingivande.

När personerna tänkte på enkla geometriska figurer kunde datorn skapa en bild som gick att känna igen i 83 procent av fallen.

Forskarna hoppas på att en allt bättre skanningsteknik snart kommer att göra metoden ännu bättre. Om det blir så kan du inom inte allt för lång framtid låta hela världen få en inblick i din topptränade visuella intelligens.