Tonåringar tänker som om de var hjärnskadade
Tonåringars hjärnor genomgår en så genomgripande ombyggnad att en del områden inte fungerar överhuvudtaget. Resultatet är ofta ett oförutsägbart, våldsamt eller tanklöst beteende – men den kaotiska hjärnan har också en del annorlunda förmågor.
Smöret står halvsmält på köksbordet bredvid en tom mjölkkartong och vasken är full av smutsiga tallrikar, glas och bestick. Tonåringen sitter helt lugnt och tittar på sin telefon i stället för att röja upp efter sig – men i samma ögonblick som en förälder påpekar röran, bryter den unga människan ihop i gråt.
Den våldsamma – och i den vuxnes ögon orimliga – reaktionen är resultatet av en massiv ommöblering i hjärnan. Tonåringens organ högst upp bryts ned, ommöbleras och byggs om på en och samma gång. Hjärnan är faktiskt så kaotisk att tonåringarna inte bara är en påfrestning för sina omgivningar, utan dessutom kan vara en fara för sig själva.
Trots detta visar ny forskning också att tonåringens kaotiska hjärna har en del mycket speciella, och mycket fördelaktiga, förmågor.
Hjärnan begår självmord
Hjärnan når i stort sett sin fulla storlek redan vid sex års ålder och forskarna trodde länge att den därmed var färdigutvecklad. Men så är inte fallet. Under de efterföljande 15 åren sker det nämligen en omfattande nedbrytning och omstrukturering av hjärnan.
Efter det sjätte levnadsåret bildar hjärnan i stort sett inte fler nervceller, för den har redan bildat fler än den behöver. Därför börjar en del av nervcellerna att systematiskt begå självmord och i vissa delar av hjärnan dör mer än hälften av alla nervceller under barndomen och tonåren. Dessutom börjar många av de kopplingar som nervcellerna har gjort med varandra – så kallade synapser – att degenereras.
MORGON
Dålig rytm ger en dålig start på dagen
De har svårt att komma ur sängen och fokusera i skolan. Förklaringen ligger i deras kaotiska hjärnor.
Klockan 7.00: Ljus förvandlar tonåringar till nattugglor och morgonzombier
I tonåren ställs ungdomarnas inre klocka fram cirka två timmar, så att de upplever att klockan är fem på morgonen när den i själva verket är sju. Forskning visar också att tonåringar sover ytligare och sämre än andra till följd av den massiva ombyggnaden i hjärnan.
Hjärnforskaren Eva Telzer undersökte 2015 sambandet mellan varierande sömnmönster och hjärnans uppbyggnad. Resultaten visade att en nattsömn som varierar mycket i längd från natt till natt har en negativ inverkan på etableringen av nervkopplingar mellan hjärnans olika centrum.
Nattsömnens längd var inte avgörande för att bilda rätt kopplingar – enbart de stora svängningarna.
Tonåringar är också mycket påverkade av ljus före sängdags. Ljus från exempelvis en skärm eller lampa dämpar produktionen av sömnhormonet melatonin – i synnerhet under de tidiga tonåren.
Därför går det snett: Dygnsrytmkärnan tappar kontrollen, så att den inre klockan snurrar helt fel.
Klockan 11.00: Ofärdig hjärna ger oro och dålig koncentration
När tonåringen efter fem minuter tappar koncentrationen i skolan, så beror det på att hjärnan aktiverar för många centrum samtidigt. Risken att förlora fokus mitt i ett matematikproblem blir därför stor. Till skillnad från tonåringar använder vuxna bara nödvändiga hjärncentrum när de ska lösa en given uppgift.
En studie från 2014 tyder dessutom på att ungdomarnas användande av mobiltelefoner kan gå ut över koncentrationsförmågan. Bland mer än 7 000 skolbarn kom kinesiska forskare fram till att ju längre de använde mobiltelefonen, desto svårare hade de att koncentrera sig i skolan. Koncentrationssvårigheterna var störst hos dem som konstant hade mobilen till hands.
Därför går det snett: Koncentrationen kontrolleras av pannloberna, som blir färdigutvecklade först i 25-årsåldern.
Tonåringars hjärnor lägger mycket mer energi på att koncentrera sig än andra åldersgrupper. Stapeldiagrammet nedan visar hjärnaktiviteten till höger (gul) och vänster (röd) pannlob under en uppgift som kräver stor koncentration. Tonåringarna (staplarna i mitten) har större aktivitet än mindre barn (vänster) och vuxna (höger).
Hjärnan rensar framför allt ut de nervceller och kopplingar som bara används lite eller inte alls. Processen kan jämföras med en skulptör, som noggrant knackar bort all överflödig sten, tills bara den slutliga formen finns kvar.
Det är en omfattande utrensning, men flera försök visar att den är nödvändig för att stärka de kvarvarande nerverna.
Ombyggnad påverkar intelligenskvoten
I en amerikansk studie följde forskarna hjärnans utveckling samt de mentala färdigheterna hos en grupp barn under ett antal år. Resultaten visade att ju fler nervceller som rensas ut i den översta delen av pannloberna, desto bättre blev barnen på att minnas ord.
En liknande studie visade dessutom att en utrensning av nervceller i den bakre delen av pannloberna förbättrade barnens finmotorik.
Samtidigt som gamla kopplingar bryts ned bildar hjärnan också nya kopplingar mellan befintliga nervceller. Och samspelet mellan nedrivning och uppbyggnad har en kaotisk effekt på tonåringarnas intellektuella förmågor.
Neurologen Cathy Price vid University College London mätte en grupp tonåringars IQ under fyra år mellan 14 och 18 års ålder. Hos en del av dem minskade intelligenskvoten med upp till 20 poäng, medan den hos andra ökade med upp till 23 poäng. Och hos en och samma person kunde den språkliga intelligensen öka markant, medan förmågor relaterade med exempelvis problemlösning och rumslig medvetenhet försvagades.
Förändringarna stämde exakt överens med hur olika hjärncentrum antingen stärktes eller raserades.
Tonåringen är sårbar
De stora förändringarna i tonåringens hjärna följer ett visst mönster, där hjärnans bakre centrum mognar först, medan pannloberna längst fram i hjärnan får vänta till i början av 20-årsåldern på att bli fullt funktionsdugliga. Och den ordningsföljden kan förklara tonåringars bristande impulskontroll.
En amerikansk studie från 2018 utsatte tonåringar för ett test, i vilket de antingen kunde välja att få en liten summa pengar här och nu eller vänta i upp till ett halvår på att få ett större belopp. Ju yngre tonåringarna var, desto sämre var deras tålamod. Och hjärnavbildningar avslöjade att de minst tålmodiga ännu inte hade bildat starka nervförbindelser mellan pannloberna och hjärnans belöningscentrum.
Pannloberna, som är hemvist för vårt förnuft, klarar alltså inte att dämpa impulserna från belöningscentrum än. En liknande brist på impulskontroll återfinns bland annat hos personer med hjärnskador som medför skadade pannlober.
EFTERMIDDAG
Behov av belöning går ut över skolan
Ett hungrigt belöningscentrum och omogna pannlober ger tonåringar sämre överblick och benägenhet att skolka.
Klockan 15.00: Behov av belöning får tonåringar att skolka
Många tonåringar har skolkat någon gång och orsaken är bland annat att deras hjärnor i högre grad än vuxnas söker stimulans av belöningscentrum. Läxor ger ingen omedelbar belöning, men det gör exempelvis datorspel och poker.
I försök där tonåringar kan vinna pengar väljer de därför ofta en strategi som kan ge höga vinster även om den är så riskabel att det slutar med att de förlorar. Vuxna kan däremot tolerera mindre omedelbara vinster om strategin i slutändan är säkrare.
Därför går det snett: Tonåringar har ett sug efter att stimulera hjärnans belöningscentrum.
Klockan 17.00: Omogna hjärnor gör tonåringar totalförvirrade
De glömmer avtalade tider och kommer alltid för sent. Den bristande överblicken beror på att tonåringens pannlober inte är färdigutvecklade. Det visade forskaren Dustin Albert 2011.
Albert gav unga försökspersoner i uppgift att spela spelet Tower of London, som går ut på att flytta runt klossar i olika storlekar. Spelet ställer stora krav på strategisk planering, vilket kontrolleras av just pannloberna. Resultaten visade att ungdomarna med åldern klarade sig allt bättre i takt med att pannloberna utvecklades.
Därför går det snett: Pannloberna som hanterar logik och självkontroll är inte färdigutvecklade.
Pannloberna hos tonåringar är inte heller färdiga med att bygga upp kopplingarna till hjärnområden som amygdala och sgACC, som båda spelar en central roll för känslor som glädje och rädsla. Därför har tonåringar också svårt att kontrollera sina känslor – och det krävs inte mycket för att de antingen ska bli rasande arga eller bryta ihop i gråt.
Det tar sig bland annat uttryck när ungdomarna befinner sig på sociala medier. För att studera detta fenomen gjorde psykologen Jennifer Silk vid University of Pittsburgh i USA sin egen version av ett socialt medium, i vilket tonåringar kan välja eller avvisa varandra samtidigt som deras hjärnor avbildas.
I ett försök från 2022 visade Silk att ett avvisande utlöste hög aktivitet i hjärnområdet sgACC. Fenomenet syns i mindre grad hos vuxna – ett tecken på att aktiviteten är ett resultat av tonåringarnas omogna hjärnor.
När Silk följde upp tonåringarnas situation ett år senare upptäckte hon att de som hade haft speciellt hög aktivitet i sgACC under försöket var mer benägna att utveckla symtom på depression. Den omogna hjärnan är med andra ord sårbar och kanske är det just därför tonåringar löper hög risk att utveckla psykiska sjukdomar.
En brasiliansk studie från 2020 visade exempelvis att minst en fjärdedel av världens tonåringar har en psykiatrisk sjukdom, medan andra analyser har visat att problemet ökar för varje år. Vad som ligger bakom ökningen är oklart, men forskare har föreslagit allt från sociala medier till sömnbrist.
Kaos i hjärnan ger kreativitet
Tonåringar är också sårbara på andra punkter. Deras ofärdiga hjärna gör dem mer riskvilliga, trotsiga och oförsiktiga. Risken att dö i en olycka är exempelvis sex gånger större för 15-19-åringar än för 10-14-åringar. De unga människorna är dessutom benägna att hamna i kriminalitet eller drogmissbruk.
KVÄLL
Känsligt hjärncentrum gör tonåringar huvudlösa
Tonåringar beter sig som obetänksamma psykopater tack vare frånvaron av förbindelser och känsliga hjärncentrum.
Klockan 20.00: Bristande kontakt gör tonåringar psykopatiska
Hjärnområdet amygdala hanterar känslor som glädje, sorg och rädsla. Amygdala är fullt utvecklad vid födseln, men centrumets förbindelse med pannloberna färdigutvecklas först efter tonåren. Därmed har tonåringarnas pannlober svårt att dämpa känslorna och ge känslorna ett större perspektiv.
De båda områdena är också dåligt förbundna hos psykopater, vilket tros vara orsaken till att psykopater inte känner skam, dåligt samvete och inte känner medkänsla med andra.
Därför går det snett: Dålig kontakt mellan amygdala och pannlober ger psykopatiska drag.
Klockan 22.00: Vänner försätter tonåringar i fara
Forskare vid Temple University i Philadelphia, USA, har visat att tonåringar som ensamma spelar ett bilspel på datorn kör lika försiktigt som vuxna. Men om vännerna är med och tittar på, så kör de mer vårdslöst, medan vuxna fortfarande kör försiktigt.
Enligt forskarna är orsaken inte att tonåringarna har svårt att bedöma risker när de är tillsammans med vännerna. I stället är förklaringen att de prioriterar potentiella vinster – i det här fallet att vinna ett lopp – före riskerna.
Hjärnavbildningar visade att suget efter vinster beror på att hjärnans belöningscentrum blir känsligare när vännerna är i närheten. Belöningen blir därmed större och mer lockande.
Därför går det snett: Känsligt belöningscentrum gör huvudlöst beteende mer lockande.
I bilspelet skulle försökspersonerna på bråkdelen av en sekund bestämma om de skulle stanna vid gult ljus eller inte. Stapeldiagrammet nedan visar att tonåringar mellan 13 och 16 år (gult), ungdomar mellan 18 och 20 år (orange) och vuxna (rött) alla tog lika stora chanser när de var ensamma (staplarna till vänster). Men tonåringarna blev tydligt mest riskvilliga när de visste att andra tittade på (staplarna till höger).
Tonåringarnas riskabla och impulsiva beteende är dock inte alltid en nackdel. Ett försök utfört av nederländska forskare tyder på att tonåringens kaotiska hjärna är mer kreativ och bättre på att tänka utanför lådan än den fullt utvecklade hjärnan hos vuxna.
När tonåringarna i försöket lärde sig något nytt var de bättre än de vuxna på att utnyttja sin nya kunskap och kombinera den med befintliga kunskaper, så att de kunde komma fram till helt nya och originella lösningar på ett problem. De nederländska forskarna tror att den stora ombyggnadsprocessen i tonåringarnas hjärnor gör den mer flexibel, så att ungdomarna har lättare att anpassa sig efter nya situationer och utmaningar.
Tonåringens kaotiska hjärna är mer kreativ och bättre på att tänka utanför lådan.
Oavsett vad som händer, så kommer ommöbleringen av tonårshjärnan till slut att färdigställas. Utrensningen av överflödiga hjärnceller avtar och de nya kopplingarna mellan hjärnområden som pannloberna och belöningscentrumet blir färdigbyggda.
Därmed är det slut med tonåringarnas kreativa tankegångar, men i gengäld kommer ungdomarna nu att vara kapabla att fatta med genomtänkta och förnuftiga beslut – med mindre risk för våldsamma, känsloladdade attacker på sina oförstående föräldrar.