Hallååå - hör du mig? Om du har en tonåring där hemma som det kan vara svårt att nå fram till, så finns det kanske en riktigt bra förklaring.
Den selektiva hörseln är nämligen inte nödvändigtvis något tonåringen själv kan hjälpa.
Det visar en ny studie, som samtidigt avslöjar att mammas röst får extra svårt att tränga igenom barriären efter att puberteten har gjort intåg i kroppen – och det är faktiskt enbart av godo.
Hjärnan är programmerad att söka sig bort
I 13 årsåldern börjar hjärnans så kallade belöningscentrum att reagera långt mindre på mammas röst och mycket mer på nya, okända röster.
Det ingår i en välorkestrerad biologisk process som enligt forskare ska driva de unga människorna längre och längre bort från föräldrarnas trygga famn:
"Precis som när spädbarn vet att de ska lyssna på mammas röst, så vet tonåringar att de ska lyssna på nya röster", säger en av författarna bakom studien, psykiatern Daniel Abrams i ett pressmeddelande.
Mammor pratade rappakalja
I den nya studien utförde Abrams och resten av gruppen hjärnavbildningar med magnetkamera av personer i åldrarna mellan 13 och 16,5 år, för att utreda exakt vad som händer i den unga hjärnan som simmar i hormoner.
Innan avbildningarna inleddes spelade forskarna in tonåringarnas mammor när de sade tre meningslösa ord, som varade mindre än en sekund. På så sätt säkrade de att deltagarna varken förhöll sig till ordens betydelse eller känslomässiga innehåll.
Därefter spelade forskarna in exakt samma ord uttalade av två främmande kvinnor.
Varje deltagare lyssnade upprepade gånger på inspelningarna av sin mammas röst och de främmande kvinnorna i slumpmässig ordningsföljd. Tonåringarna utsattes för olika hushållsljud, som exempelvis en diskmaskin, så att forskarna kunde följa med i hur hjärnan reagerade på ljud i förhållande till röster.
Okända röster satte fart på hjärnan
På hjärnavbildningarna kunde forskarna följa med i hur alla röster utlöste aktivitet i långt fler hjärnområden hos tonåringarna än hos barn under tolv år.
Gruppen kunde bland annat se hur de intalade rösterna satte fart på ett område kallat "superior temporal sulcus", som filtrerar vilka ljud som är viktiga för oss. Men även i ett område kallat "gördelvindlingen", som är inblandat i vår sociala intelligens.
Hjärnaktiviteten ökade gradvis i takt med deltagarnas ålder. Så mycket att forskarna till sist kunde gissa deltagarnas ålder – enbart utifrån hjärnavbildningarna.
Forskare: "Det här är BRA"
Men forskarna observerade också hur en speciell del av hjärnans så kallade belöningscentrum kallat accumbenskärnan var mycket mer aktiv när tonåringarna hörde okända röster än när de hörde sin mammas.
Detsamma gällde ett speciellt område i det så kallade prefrontala cortex, som bland annat behandlar social information.
Och det finns ett mycket bra skäl till hjärnans plötsliga attraktion till det nya och okända. Enligt forskarna bakom studien är det nämligen en del av en hälsosam mognadsprocess:
"Förr eller senare blir ett barn oberoende och det måste stödas av en biologisk förändring", säger huvudförfattaren bakom studien, Vinod Menon, som är professor i psykiatri och beteendevetenskap vid Stanford University.
"Det är det vi har avslöjat här: En förändring som hjälper tonåringar att engagera sig i omvärlden och skapa relationer som gör dem socialt skickliga utanför familjen", säger han.