Facebooklogo reflekterad i ett öga

Så här påverkar Facebook din hjärna

Jakten på likes på Facebook anklagas för att orsaka allt från låg självkänsla till beroende. Skanningar avslöjar vad som händer i hjärnan när du scrollar genom plattformen.

Jakten på likes på Facebook anklagas för att orsaka allt från låg självkänsla till beroende. Skanningar avslöjar vad som händer i hjärnan när du scrollar genom plattformen.

Shutterstock

Facebook skadar din mentala hälsa

Otaliga psykologiska studier visar att sociala medier som Facebook och systermediet Instagram påverkar den psykiska hälsan.

Enbart för Facebook visar en treårig enkätstudie från Harvard University, USA, att exempelvis en procents ökning av statusuppdateringar och likes av andras innehåll resulterar i ett minskning på mellan fem och åtta procent i upplevt psykiskt välbefinnande.

En metaanalys av 50 studier har bland annat visat att förekomsten av depression ökar hos personer som:

  • ... tillbringar mycket tid på sociala medier
  • ... kollar av sina sociala medier ofta

En av de mest omfattande studierna i sitt slag visar att humöret hos 1 500 amerikaner ökade något efter att de slutat med Facebook under en månad. Effekten var störst bland de yngsta användarna.

Ungefär var tionde valde att fortsatte använda det sociala mediet en månad efter försöket.

VIDEO: Facebook tar glädje från vardagen

En annan studie tyder på att scrollande på Facebook ökar risken för fomo (fear of missing out) – det vill säga rädslan för att missa något – vilket man inte ser hos Snapchatanvändare.

En tredje studie visade att användarnas ångest ökade i takt med den tid de spenderade på sociala medier. Huruvida ångesten beror på de sociala medierna eller om människor med ångest besöker sociala medier oftare kunde studien inte fastställa.

Vissa studier har med hjälp av MR-scanningar påvisat mindre grå substans i accumbenskärnan i hjärnan hos de som är på Facebook ofta. Den grå substansen är den vävnad som bildar hjärnbarken och hjärnans inre och innehåller själva hjärncellerna.

Accumbenskärnan är en del av belöningssystemet som aktiveras under trevliga upplevelser och bland annat skickar runt den lyckospridande signalsubstansen dopamin i hjärnan.

Utgångspunkt, förväntan och belöningar påverkar frisättningen av dopamin i hjärnan på olika sätt.

© Harvard University & SPL & Claus Lunau & Anders Bothmann

Oväntad belöning skapar glädje

Om du upplever en större belöning än förväntat eller om belöningen är helt oväntad – som ett överraskande stort antal gilla-markeringar på Instagram – frigörs stora mängder dopamin.

© Harvard University & SPL & Claus Lunau & Anders Bothmann

Förväntningar tar över kontrollen

Med tiden förväntar du dig särskilda belöningar för vissa handlingar och dopaminet utlöses inte längre av själva belöningen utan förväntningen om den, till exempel när du öppnar Facebook.

© Harvard University & SPL & Claus Lunau & Anders Bothmann

Brist på belöning ger nedstämdhet

Dopaminproduktionen minskar om vi inte får den belöning vi förväntar oss – om bara ett fåtal gillar vårt inlägg på sociala medier. Det signalerar att vi bör överväga om en vana verkligen är önskvärd.

Enligt teorin leder färre hjärnceller i hjärncentret till att mentala hälsan påverkas.

Psykologerna pekar bland annat på att sociala medier tvingar i synnerhet den yngre delen av befolkningen att jämföra sig med andra, vilket har stor betydelse för självkänslan.

Dessutom visar studier att mycket aktiva sociala medie-användare har svårare att koncentrera sig och har sämre minne.

Facebooks egna studie försöker motbevisa anklagelserna, samtidigt som flera forskare även betonar att sociala medier kan ha många positiva effekter som – om möjligt – är ännu svårare att studera.

Facebook fångar dina hållningar i en ekokammare

När Facebook introducerade dig för den här artikeln är det ganska troligt att algoritmen för det sociala nätverket gjorde bedömningen att du kommer vara intresserad av innehållet.

De sociala medierna är utformade för att leverera mer av vad den enskilda användaren känner till, tycker om och håller med om – det vill säga den så kallade bekräftelsebiasen.

En visualisering av bekräftelsebias

Bekräftelsebias illustreras vanligtvis som ett Venn-diagram, som visar att hjärnan handplockar den kunskap som stämmer överens med befintliga attityder.

© Shutterstock

MR-skanninger har visat att hjärncentret pMFC i frontalloben – som styr hjärnans beslut och attitydförändringar – aktiveras när människor stöter på en bekräftelse av sina egna erfarenheter. Omvänt minskade signalerna genom centret när motstridiga attityder luftades.

En MR-skanner likriktar atomer i ett kraftigt magnetfält. Med hjälp av de radiovågor som atomerna avger skapar skannern exakta bilder av hjärnan.

© VO TRUNG DUNG/LOOK AT SCIENCES/SPL

Atomerna i kroppsvätskorna har olika magnetiska poler, som alla har sin egen riktning och rotation.

© VO TRUNG DUNG/LOOK AT SCIENCES/SPL

MR-skannern är utrustad med en kraftig magnet som likriktar alla atomer i kroppsvätskan, så att de ligger som små kompassnålar.

© VO TRUNG DUNG/LOOK AT SCIENCES/SPL

Elektromagnetiska impulser sänds in i området som ska undersökas, vilket får atomerna att rubbas ur sina lägen. När impulserna stängs av återgår atomerna till sina ursprungslägen och avger radiovågor.

© VO TRUNG DUNG/LOOK AT SCIENCES/SPL

En dator registrerar radiovågorna. Ju fler de är, desto högre är aktiviteten. Med signalernas hjälp skapar datorn bilder av hjärnan.

Enligt forskare orsakar bekräftelsebias ekokamrar där likasinnade samlas på ett ställe där deras synpunkter inte utmanas eller ifrågasätts, samtidigt som deras attityder tillåts bli mer extrema.

Studier har visat att:

  • Facebook har en polariserande effekt
  • Reddit har en försonande effekt
  • Twitter har en obetydlig effekt

Ekokammare är farliga eftersom de ofta involverar felaktig information som få eller ingen i grupperingarna faktakollar, samtidigt som valida källor och motsatta åsikter misskrediteras. Enligt forskare är detta exemeplvis vad som händer i forum för klimatförnekare.
Vissa hävdar att ekokamrarna kan ha spelat en roll i Donald Trumps valseger 2016.

Facebook gör dig beroende

Facebookberoende är inte en formell diagnos, men en växande mängd dokumentation tyder på att sociala medier kan utlösa ett beroendeliknande tillstånd.

2015 visade en uppseendeväckande studie att Facebook aktiverar samma delar av hjärnan som narkotika gör.

MR-scanningar visade exempelvis att amygdala och striatum aktiverades när användare fick se bilder från Facebook och Facebook-logotypen. Dessa centra styr hjärnans impulsivitet.

När vi kollar sociala medier följer vi vanor som våra hjärnor byggt upp. Vanehandlingar får hjärnan att utsöndra tre signalsubstanser.

Noradrenalin fokuserar våra tankar på vanan. Serotonin aktiverar den känsla som vanan ger oss. Dopamin stärker vår association mellan vissa vane-handlingar och det välbehag de ger oss – vår belöning för att utföra vanan.

Efter hand kommer hjärnan att producera mer dopamin vid själva vanehandlingen – alltså innan vi vet om vi får den belöning vi brukar få. Omvänt minskar produktionen av dopamin om en förväntad belöning uteblir.

Forskning från Harvard University, USA, visar att användning av sociala medier och missbruk av droger påverkar samma dopaminkretslopp i hjärnan.

© Harvard University & SPL & Claus Lunau & Anders Bothmann

Njutning påverkas av dopamin

Vägen leder till nedre striatum och påverkar bland annat njutning och belöning.

© Harvard University & SPL & Claus Lunau & Anders Bothmann

Sinnen samspelar med dopamin

Den här vägen leder till övre striatum och påverkar rörelse och perceptionen.

© Harvard University & SPL & Claus Lunau & Anders Bothmann

Dopamin påverkar vår inlärning

Vägen går bland annat till pannloberna och påverkar särskilt motivation och inlärning.

Tidigare studier har visat att de som konsumerar Facebook i stora mängder uppvisar samma symptom som narkomaner gör.

Till skillnad från exempelvis kokainberoende, som också förlamar de delar av hjärnan som håller impulserna i schack, fungerar dessa centra bra hos dem med Facebookberoende.

Föga överraskande har en tidigare toppchef dessutom avslöjat att Facebook till en början lät sig inspireras direkt av tobaksindustrin.