Facebook skadar din mentala hälsa
Otaliga psykologiska studier visar att sociala medier som Facebook och systermediet Instagram påverkar den psykiska hälsan.
Enbart för Facebook visar en treårig enkätstudie från Harvard University, USA, att exempelvis en procents ökning av statusuppdateringar och likes av andras innehåll resulterar i ett minskning på mellan fem och åtta procent i upplevt psykiskt välbefinnande.
En metaanalys av 50 studier har bland annat visat att förekomsten av depression ökar hos personer som:
- ... tillbringar mycket tid på sociala medier
- ... kollar av sina sociala medier ofta
En av de mest omfattande studierna i sitt slag visar att humöret hos 1 500 amerikaner ökade något efter att de slutat med Facebook under en månad. Effekten var störst bland de yngsta användarna.
Ungefär var tionde valde att fortsatte använda det sociala mediet en månad efter försöket.
VIDEO: Facebook tar glädje från vardagen
En annan studie tyder på att scrollande på Facebook ökar risken för fomo (fear of missing out) – det vill säga rädslan för att missa något – vilket man inte ser hos Snapchatanvändare.
En tredje studie visade att användarnas ångest ökade i takt med den tid de spenderade på sociala medier. Huruvida ångesten beror på de sociala medierna eller om människor med ångest besöker sociala medier oftare kunde studien inte fastställa.
Vissa studier har med hjälp av MR-scanningar påvisat mindre grå substans i accumbenskärnan i hjärnan hos de som är på Facebook ofta. Den grå substansen är den vävnad som bildar hjärnbarken och hjärnans inre och innehåller själva hjärncellerna.
Accumbenskärnan är en del av belöningssystemet som aktiveras under trevliga upplevelser och bland annat skickar runt den lyckospridande signalsubstansen dopamin i hjärnan.
Belöningar frisätter dopamin i hjärnan
Oväntad belöning skapar glädje
Om du upplever en större belöning än förväntat eller om belöningen är helt oväntad – som ett överraskande stort antal gilla-markeringar på Instagram – frigörs stora mängder dopamin.
Förväntningar tar över kontrollen
Med tiden förväntar du dig särskilda belöningar för vissa handlingar och dopaminet utlöses inte längre av själva belöningen utan förväntningen om den, till exempel när du öppnar Facebook.
Brist på belöning ger nedstämdhet
Dopaminproduktionen minskar om vi inte får den belöning vi förväntar oss – om bara ett fåtal gillar vårt inlägg på sociala medier. Det signalerar att vi bör överväga om en vana verkligen är önskvärd.
Enligt teorin leder färre hjärnceller i hjärncentret till att mentala hälsan påverkas.
Psykologerna pekar bland annat på att sociala medier tvingar i synnerhet den yngre delen av befolkningen att jämföra sig med andra, vilket har stor betydelse för självkänslan.
Dessutom visar studier att mycket aktiva sociala medie-användare har svårare att koncentrera sig och har sämre minne.
Facebooks egna studie försöker motbevisa anklagelserna, samtidigt som flera forskare även betonar att sociala medier kan ha många positiva effekter som – om möjligt – är ännu svårare att studera.
Facebook fångar dina hållningar i en ekokammare
När Facebook introducerade dig för den här artikeln är det ganska troligt att algoritmen för det sociala nätverket gjorde bedömningen att du kommer vara intresserad av innehållet.
De sociala medierna är utformade för att leverera mer av vad den enskilda användaren känner till, tycker om och håller med om – det vill säga den så kallade bekräftelsebiasen.
Bekräftelsebias illustreras vanligtvis som ett Venn-diagram, som visar att hjärnan handplockar den kunskap som stämmer överens med befintliga attityder.
MR-skanninger har visat att hjärncentret pMFC i frontalloben – som styr hjärnans beslut och attitydförändringar – aktiveras när människor stöter på en bekräftelse av sina egna erfarenheter. Omvänt minskade signalerna genom centret när motstridiga attityder luftades.
MAGNET MÄTER HJÄRNAKTIVITET
Atomerna i kroppsvätskorna har olika magnetiska poler, som alla har sin egen riktning och rotation.
MR-skannern är utrustad med en kraftig magnet som likriktar alla atomer i kroppsvätskan, så att de ligger som små kompassnålar.
Elektromagnetiska impulser sänds in i området som ska undersökas, vilket får atomerna att rubbas ur sina lägen. När impulserna stängs av återgår atomerna till sina ursprungslägen och avger radiovågor.
En dator registrerar radiovågorna. Ju fler de är, desto högre är aktiviteten. Med signalernas hjälp skapar datorn bilder av hjärnan.
Enligt forskare orsakar bekräftelsebias ekokamrar där likasinnade samlas på ett ställe där deras synpunkter inte utmanas eller ifrågasätts, samtidigt som deras attityder tillåts bli mer extrema.
Studier har visat att:
- Facebook har en polariserande effekt
- Reddit har en försonande effekt
- Twitter har en obetydlig effekt
Ekokammare är farliga eftersom de ofta involverar felaktig information som få eller ingen i grupperingarna faktakollar, samtidigt som valida källor och motsatta åsikter misskrediteras. Enligt forskare är detta exemeplvis vad som händer i forum för klimatförnekare.
Vissa hävdar att ekokamrarna kan ha spelat en roll i Donald Trumps valseger 2016.
Facebook gör dig beroende
Facebookberoende är inte en formell diagnos, men en växande mängd dokumentation tyder på att sociala medier kan utlösa ett beroendeliknande tillstånd.
2015 visade en uppseendeväckande studie att Facebook aktiverar samma delar av hjärnan som narkotika gör.
MR-scanningar visade exempelvis att amygdala och striatum aktiverades när användare fick se bilder från Facebook och Facebook-logotypen. Dessa centra styr hjärnans impulsivitet.
Dopaminets tre vägar
Njutning påverkas av dopamin
Vägen leder till nedre striatum och påverkar bland annat njutning och belöning.
Sinnen samspelar med dopamin
Den här vägen leder till övre striatum och påverkar rörelse och perceptionen.
Dopamin påverkar vår inlärning
Vägen går bland annat till pannloberna och påverkar särskilt motivation och inlärning.
Tidigare studier har visat att de som konsumerar Facebook i stora mängder uppvisar samma symptom som narkomaner gör.
Till skillnad från exempelvis kokainberoende, som också förlamar de delar av hjärnan som håller impulserna i schack, fungerar dessa centra bra hos dem med Facebookberoende.
Föga överraskande har en tidigare toppchef dessutom avslöjat att Facebook till en början lät sig inspireras direkt av tobaksindustrin.