Kvinde har søvnproblemer og kan ikke sove

Ny forskning: Hjärnsimulator ger sömnlösa hopp

Många människor har svårt att sova. Men eftersom vi vet så lite om vad som händer i hjärnan när vi sover är det svårt att behandla sömnproblem. Nu har forskare dock skapat en hjärnsimulator som kan bana väg för framtida behandlingar.

Shutterstock

Miljontals människor upplever varje år akut och långvarig sömnbrist.

Och trots att vi under flera decennier känt till hjärnans fyra sömnstadier, däribland REM-sömn, vet vi fortfarande relativt lite om hjärnans aktivitet fram till dess att vi faller i sömn - åtminstone fram till nu.

Från fyra stadier till 19

I en dansk-engelsk studie mellan Århus Universitet och Oxford University har forskare skannat hjärnan hos 57 personer under den tid de somnade och medan de sov.

Resultaten visar att hjärnan faktiskt genomgår hela 19 stadier från vaket tillstånd till djup sömn och att de flesta stadier inträffar under sömnfas N1, då man glider över i sömnen.

Detta ger en betydligt mer detaljerad bild av människans sömncykel och möjliggör för en bättre förståelse av sömn och de problem som kan uppstå i i samband med att man ska somna.

Men inte nog med det.

Forskare kan påverka sömnmönster

Utifrån hjärnskanningarna har forskarna skapat en datorsimulator av hjärnan och dess aktivitet i sömnen och forskarna upptäckte att det går att påverka hjärnans sömnmönster.

Mer specifikt kan forskarna väcka hjärnsimulatorn från djupsömn genom att stimulera specifika platser. Och om den responsen stämmer med den verkliga hjärnans respons öppnar upptäckten för nya behandlingsmetoder för sömnlöshet:

Om forskare kan väcka hjärnan ur djup sömn kan de i teorin även få hjärnan att falla i djup sömn, exempelvis genom att påverka de specifika områdena med en impuls i form av ström.

För att testa hjärnsimulatorns validitet kommer forskarna nu prova upptäckten på apor.

Sömnens stadier - från dvala till drömmar

På 1950-talet upptäckte amerikanska forskare att sömn hade olika stadier som följer varandra i en karakteristisk ordning.

Sömnstadierna påvisades med hjälp av en elektroencefalografi (EEG), som via små elektroder mäter hjärnans elektriska aktivitet i form av hjärnvågor med olika frekvens.

  • Sömnfas N1

    Här börjar musklerna slappna av, ögonens rörelser blir långsammare och den sovande tappar gradvis medvetandet.

    I denna fas kan man uppleva plötsliga muskelsammandragningar och ofta är den sovande inte medveten om att hen sover.

    N1 utgör cirka fem procent av den totala sömnen.

  • Sömnfas N2

    Sömnfas N2 kallas också lätt sömn. Här faller pulsen och kroppstemperaturen, samtidigt som musklerna och ögonen slappnar av helt. Dessutom förlorar den sovande helt medvetandet.

    I N2 uppträder vanligtvis de så kallade 'sömnspindlarna' – fluktationer i hjärnaktivitet som tros vara avsedda att hålla den sovande personen kvar i sömnen.

    Denna fas står för ungefär hälften av den totala sömnen.

  • Sömnfas N3

    Sömnfas N3 kallas även djupsömn. Muskler och ögon är helt i vila och det är svårt att väcka den som sovande.

    Under djupsömnen återhämtar sig kroppen fysiskt och mentalt även om det också är stadiet då sömnbrist kan inträffa.

    N3 står för cirka en fjärdedel av den totala sömnen.

  • REM-sömnen

    Under REM-sömnen är hjärnan aktiv och dess aktivitet har många likheter med N1 eller till och med med vaket tillstånd.

    Ögonen rör sig snabbt, man drömmer ofta och vaknar lätt. Därför upplever många också att man vaknar mitt i en dröm under REM-sömnen.

    REM-sömnen utgör cirka en femtedel av den totala sömnen.

Varför är sömn så viktigt?

Varför vi sover är, liksom andra områden inom sömn, ett omdiskuterad ämne inom vetenskapen. Dock råder det stor enighet om att sömn syftar till att behandla, stärka och återställa funktioner i kroppen, så som minnet.

När vi sover överförs nämligen viktig information från korttidsminnet till långtidsminnet via en process som kallas konsolidering. Sömnen rensar därmed också korttidsminnet och gör den redo för en ny dag med ny kunskap.

Utöver minnet hjälper sömnen oss också med att reparera vävnad och reglera hormoner. Det är exempelvis under sömnen som hormonerna ghrelin och leptin utsöndras och hjälper oss att balansera vår aptit. Därför kan för lite sömn leda till ökad aptit.

Forskare har även upptäckt att sömnen rensar hjärnan på avfallsämnen.

Hjärnan spolas ren under sömnen

1 / 5

undefined

12345
Søvn fjerne affaldsstoffer fra hjernen

När du sover öppnar hjärnan slussarna så att vätska strömmar in i kraniets alla vrår. Vattenledningarna, det så kallade glymfatiska systemet, säkerställer att din hjärna inte drunknar i sitt eget avfall.

Läs också:

Skärmtid: Liten flicka ser på surfplatta
Hjärnan

Forskare: För mycket skärmtid hämmar barns hjärnor

3 minuter
Intelligens

Lättja kan vara tecken på intelligens

2 minuter
Smart hund
Intelligens

Här är de smartaste hundarna – och de dummaste

6 minuter
Mest populära

Logga in

Fel: Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
VisaDölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!