Shutterstock

Ny forskning: Din partner ger dig bättre sömn

Har du tröttnat på att din partner stjäl täcket eller fjärtar i sängen? Det kanske inte gör så mycket, om du ser till helheten.

Även om din käresta kanske utsätter dig för snarkningar och täckstöld, så kan de positiva effekterna av att dela dubbelsängen uppväga nackdelarna.

En internationell forskargrupp har kommit fram till, att personer i parförhållanden i stort sett följs åt genom samma sömnstadier och tillbringar längre tid i den viktiga REM-sömnen, även kallad drömsömnen.

Enligt studier gynnar en god natts REM-sömn inlärning, minne, känsloliv och sociala kompetenser, och en fast sängkamrat kan därigenom motverka psykiska åkommor.

REM-sömnen låter hjärnan tänka helt fritt

PET-skanningar visar att hjärnan använder mycket mer energi i drömsömn än under djup sömn – faktiskt lika mycket energi som i vaket tillstånd. I våra drömmar kombinerar vi minnen och information på nya sätt, som inte passas in efter några logiska regler.

© Science Photo Library

REM-sömn (drömsömn)

© Science Photo Library

Vaket tiltstånd

© Science Photo Library

NREM-sömn (djup sömn)

Sängpartner synkroniserade sömnmönster

Tolv par övernattade i ett sömnlaboratorium, och varje natt gjordes det en så kallad EEG-undersökning, som registrerar den elektriska aktiviteten i hjärnan.

Utöver det övervakade forskarna bland annat också deras ögonrörelser, muskelaktivitet, andning, syrehalt i blodet och hjärtrytm.

Totalt sett sov varje par fyra gånger i laboratoriet, varav hälften av nätterna åtskilda.

Sömnstudien visade bland annat att båda parterna befann sig tio procent längre i REM-sömnstadiet när de sov tillsammans. Stadierna var också mer långvariga och sammanhängande.

Sömnen får din hjärna att jobba på högvarv

Medan kroppen slappnar av och återhämtar sig, så jobbar hjärnan natt. Hjärnvågor uppfångade med EEG visar att den sovande hjärnan genomgår flera faser under en nattsömn, då den löser olika uppgifter.

© Oliver Larsen

Den yrvakna hjärnan

Om du läser en god bok innan du somnar eller gör något annat som kräver uppmärksamhet, så är din hjärna präglad av så kallade betavågor. Så snart du somnar förändras de till deltavågor.

© Oliver Larsen

Hjärnan i djup sömn

Den så kallade NREM-sömnen finns i flera grader beroende på hur djup den är. I NREM-sömnen lagrar din hjärna information i långtidsminnet.

© Oliver Larsen

Hjärnan i drömmarnas land

I den så kallade REM-sömnen övar hjärnan sig på nya färdigheter som du precis har lärt dig. Det är också då du drömmer – kanske för att hjärnan kombinerar information på nya kreativa sätt.

Exakt hur hjärnornas aktivitet synkroniseras är oklart, men ett stort antal områden i hjärnan är aktiva under nattens lopp.

Hjärnan är exempelvis stundtals uppmärksam på eventuell fara. En liknande funktion kan kanske omedvetet registrera närvaro och medverka till synkroniseringen.

Drömsömn lyfter tunga tankar

Under drömsömnen är hjärncentrum i exempelvis pannloben, där känslor behandlas, mer aktiva. Processen har visat sig lätta negativa känslor och till och med symtom på depression.

Både parförhållanden och REM-sömn påverkar, enligt studier, den mentala hälsan och kognition i positiv riktning. Forskare har exempelvis visat att friska förhållanden ofta går hand i hand med bättre mental hälsa hos båda parterna i relationen.

Andra försök har visat att både människors och djurs inlärningsförmåga förbättras när de får sin REM-sömn.

I studien kunde forskarna se att de par som uppgav sig de närmaste banden sinsemellan också hade de mest synkroniserade sömnmönstren.