Barn som astronaut

Nu kan vi kickstarta fantasin

Efter flera årtiondens studier av hjärnan har forskarna slutligen en klar bild av varifrån fantasin kommer – och hur vi kan bli ännu mer kreativa.

Efter flera årtiondens studier av hjärnan har forskarna slutligen en klar bild av varifrån fantasin kommer – och hur vi kan bli ännu mer kreativa.

Shutterstock & Lotte Fredslund

Datorspelet går dig på nerverna.

Dörren till nästa bana är låst med en kod där du ska kombinera fem färger. Det är emellertid alldeles för många färger att välja mellan, och på din väg genom banan har du inte hittat minsta lilla deltråd.

Irriterad kastar du dig på sängen medan spelets musik fortsätter strömma ut ur högtalarna.

”Bobby, Bobby, Bobby”, småpratar sångaren.

”Vem är Bobby?” tänker du. Inga av karaktärerna i spelet heter så. Medan du ligger och dåsar dansar bokstäverna B, O, B, B, och Y för din inre syn. Du letar efter en association.

Färgerna, för tusan!

Med ett snabbt skutt är du tillbaka framför bildskärmen. Du väljer blått (Blue) och orange (Orange), sedan dubbelt blått och slutligen gult (Yellow).

Dörren öppnas med ett klick.

Uppgifter som vid en första anblick verkar omöjliga att lösa är något som förekommer både i många datorspel och i verkliga livet. I sådana situationer är fantasins förmåga att kombinera detaljer på nya sätt vägen framåt.

Fantasiuppgift
© Shutterstock & Lotte Fredslund

TESTA DIG SJÄLV: Har du den fantasi som krävs för att lösa uppgiften på bilden?

Häng upp det tända ljuset på väggen, så att det inte droppar stearin på bordet. Hur gör du det med de föremål på bilden som du har tillgång till?
(Lösningen hittar du i slutet av artikeln).

Just det sätt på vilket fantasin simulerar olika aspekter av verkligheten har fått en australisk forskare att närma sig svaret på frågan hur fantasin egentligen fungerar, och vad vi bör göra för att inte bli helt okreativa.

Fantasin hämtar näring ur verkligheten

Sedan 1970-talet har forskarna diskuterat hur fantasin uppstår och hur vi får tillgång till den.

Deras slutsats är att fantasin hjälper oss att föreställa oss alternativa verkligheter och olika tänkbara varianter av framtiden. Det sker genom att vi ställer oss själva frågor som ”Tänk om jag hade en miljon kronor?”, ”Tänk om jag kunde flyga?” och ”Tänk om jag blev strandsatt på en öde ö?”

Enligt den irländska kognitionsvetaren Ruth Byrne vid University of Dublin föreställer vi oss huvudsakligen scenarion med alternativa handlingar, inte att låta bli att agera. Det innebär att vi tänker: ”Tänk om jag hade gjort så här?” i stället för ”Tänk om jag inte hade gjort någonting alls?”

Byrnes studier visar också att vi nästan alltid fantiserar om händelser som vi har inflytande över, inte sådant som enbart påverkas av krafter utifrån.

Slutsatsen är att fantasin i hög grad hämtar inspiration ur vardagen.

I kombination med ny hjärnskanningsteknik har Byrnes fynd fått den australiske neuropsykologen Joel Pearson vid University of New South Wales att tillkännage att forskarna nu vet var och hur fantasin uppstår.

Barn med Lego

Olika former av estetisk verksamhet, till exempel lek med klossar eller lera, stärker fantasin.

© Shutterstock

Enligt Pearson ska fantasin huvudsakligen ses som ett omvänt sinne, till exempel omvänd syn.

När vi upplever världen genom våra ögon aktiveras syncentrum i hjärnan av yttre stimuli och skapar bilder som blir till erfarenheter och lär oss saker. När vi fantiserar går processen i stället i andra riktningen. Då är det erfarenheterna som stimulerar syncentrum inifrån.

Det innebär med andra ord att tidigare synintryck som lagrats i hjärnan gör att vi till exempel kan föreställa oss städer och länder som vi aldrig har besökt.

Med Pearsons nya förståelse är det möjligt att påverka hjärnan så att den blir ännu mer fantasifull och bättre på att lösa problem. Mer om det senare.

Sinnen fungerar som bränsle

När vi ställs inför ett problem som vi behöver lösa kan vi föreställa oss fantasin som motorn och bränslet i en bil.

Bränslet är då de intryck, upplevelser och föremål som vi med tiden har skaffat oss erfarenheter av. Motorn är vår förmåga att bryta ner våra erfarenheter och kombinera dem på nya, annorlunda sätt.

För att vi ska bli så fantasifulla som möjligt är det emellertid enligt Joel Pearson viktigt att bränslet inte bara fylls på med synintryck.

Hjärna
© Shutterstock & Lotte Fredslund

Här bor fantasin

Vi kan inte hitta på saker helt utan bakgrundsmaterial. Fantasin bygger på våra erfarenheter och sinnesintryck. Hjärnan plockar sedan isär dessa erfarenheter och kombinerar dem till nya idéer.

Det är enkelt att föreställa sig den syn som mötte Robinson Crusoe när han drev i land på sin öde ö: sandstranden, bränningarna och palmerna. Vi kan emellertid också föreställa oss fåglarnas läten, blommornas doft och känslan av tropiskt regn mot bar hud.

Även om du kanske aldrig har varit på en tropisk ö grundar sig dina fantasier på kombinationer av ljud som du har hört, dofter du har upplevt och beröringar du har känt.

Fantasin utnyttjar alla våra sinnen, vilket har fått forskarna att dra slutsatsen att människan är långt ifrån den enda fantiserande arten.

Fantasin räddar ekorren undan döden

En rad olika djur använder sinnesintryck för att fantisera om var någonstans de skulle kunna hitta mat eller hur de kan göra för att undvika hot av olika slag.

Ekorrar simulerar till exempel om de kan hoppa från ett träd till ett annat innan de vågar språnget. Om simulationen i en ekorres huvud slutar med en fallolycka väljer den en annan väg.

Schimpans som tecknar

Schimpanser kan utan tvivel fantisera. I naturen är fantasin en överlevnadsfunktion som bidrar med nya möjligheter att hitta föda och skyddar mot okända hot.

© Alamy

På så vis kan djuren låta hypoteser dö i stället för att de själva mister livet.

Fantasin är med andra ord något som bidrar till djurets överlevnad, precis som vassa tänder, en extra lång hals eller förmågan att gå i dvala.

Forskarna har konstaterat att däggdjur som är nära besläktade med oss, till exempel chimpanser, har välutvecklad fantasi. Fantasin finns emellertid även hos andra, något mer förvånande djur.

Fantasin uppstod som ett mentalt verktyg som ökade chansen för överlevnad. Medan primitiva organismer är utlämnade åt naturens nycker kan fantasifulla djur föreställa sig okända hot och nya källor till föda.

Växter
© Shutterstock & Lotte Fredslund

Steg 1: Miljön dominerar organismer

Enkla livsformer som bakterier och växter har bara ett sätt att reagera på sin omgivning. Om den förändras är risken att de inte överlever hög, och dessa organismer kan ägna mycket energi åt att reagera på oväsentlig inverkan.

Mindre djur
© Shutterstock & Lotte Fredslund

Steg 2: Livet lär sig av sina omgivningar

Grodor, maneter och insekter lär sig vad som är farligt och vad som inte är det. Om samma händelse inträffar flera gånger utan att vare sig vålla skada eller ge någon fördel, sluter sig djuren till att den inte är farlig och upphör att reagera på den.

Djur med fantasi
© Shutterstock & Lotte Fredslund

Steg 3: Fantasi gynnar överlevnad

Kråkfåglar, bläckfiskar och de flesta däggdjur har välutvecklad fantasi. Med hjälp av den kan de förutsäga om något är farligt redan innan de har testat det och även hitta nya sorters föda genom att utföra tankeexperiment.

Forntidsmänniskor
© Shutterstock & Lotte Fredslund

Steg 4: Språklig förmåga och föremål lagrar tankar

Förutom fantasin har människan skapat en avancerad kultur som drar nytta av fantasin på ett optimalt vis. Det sker främst med språket, som vi använder för att dela med oss av fantasifulla idéer, och via hantverk utväxlar vi fantasins produkter.

En korp kontrollerar exempelvis noga om artfränder ser den när den gömmer föda. Forskarna anser att det är ett exempel på så kallad mentalisering, det vill säga att korpen kan föreställa sig att andra korpar har ett medvetande.

Även bläckfiskar visar tydliga tecken på fantasi.

År 2019 filmades bläckfisken Heidi till en tv-dokumentär under vad som tycktes vara en dröm om att jaga.

Till en början avfärdade de flesta forskare teorin att Heidi faktiskt drömde. I stället menade de att färgskiftningen berodde på muskelsammandragningar under sömnen. I mars 2021 bevisade emellertid nya studier att bläckfiskar verkligen drömmer, och därmed även fantiserar.

Genom att låta fantasin leka med den gångna dagens upplevelser och intryck hamnar erfarenheterna på rätt ställen i hjärnan, så att bläckfisken kan använda dem när behovet av en fantasifull lösning på ett problem uppstår.

Människan är ett fantasifullt djur

Genom att utveckla språk för utbyte av idéer har människan upphöjt fantasin till en helt ny nivå. Forskarna är relativt säkra på att skriftspråket uppstod med kilskriften i dagens Irak för cirka 5 300 år sedan, men de diskuterar fortfarande när människan började tala.

Buden varierar från att det skedde för bara några tiotusentals år sedan till miljontals år innan Homo sapiens uppstod.

För att komma fram till hur kreativa våra förfäder var försöker forskarna hitta fysiska bevis på att de tänkte sig för innan de agerade. Det gäller bland annat utformningen av allt från jaktredskap som yxor, spjut och fiskenät till sjödugliga transportmedel.

Fantasin är med andra ord en av civilisationens hörnstenar. Den ligger bakom uppfinningar som jordbruk, läkekonst och transporter, som utgör grunden för vårt moderna samhälle. Dessvärre börjar vissa av våra uppfinningar nu ställa till med problem som inte längre bara hotar enskilda individer, utan hela planeten.

Därför har vi nu mer än någonsin behov av att vår fantasi hjälper oss med banbrytande uppfinningar, som kan få bukt med exempelvis luftföroreningar och den globala uppvärmningen.

Lösningarna är lyckligtvis på väg, och vissa av dem är verkligen fantasifulla.

I september 2021 offentliggjorde en forskargrupp under den tyska agronomen Neele Dirksens ledning att de på bara några veckor lyckats potträna elva kalvar.

Om kalvarna använde den särskilda kotoaletten MooLoo fick de en godbit, men om en kalv uträttade sina behov någon annanstans duschades den med kallvatten från en slang.

Det framstår kanske som improduktivt och lite väl fantasifullt att få kor att gå på toaletten, men forskargruppen lyckades faktiskt minska både utsläppen av växthusgaser och kväveföroreningar från kornas urin.

Låt mobilen ligga

För att få en fantasi som kan mäta sig med de tyska forskarnas krävs en aktiv insats.

I barndomen matar vi konstant vår fantasi med nytt bränsle genom att uppleva omvärlden. Forskarna har visat att en naturlig nyfikenhet ligger kodad i vårt dna, för att vi tidigt i livet ska vilja uppleva så mycket som möjligt.

I vuxen ålder börjar dock fantasin klinga av.

Det beror i hög grad på fenomenet funktionsfixering, det vill säga att vi vänjer oss vid att använda ord, begrepp och föremål på ett specifikt, mindre fantasifullt vis.

Vårt sätt att se på världen har med andra ord blivit låst.

Fantasiuppgift
© Shutterstock & Lotte Fredslund

LÖSNING PÅ UPPGIFTEN

Häll ut häftstiften ur asken och använd två av dem för att sätta upp asken på väggen. Ställ sedan ljuset i asken och tänd det med en av tändstickorna.

Uppgiften bygger på fenomenet funktionsfixering, det vill säga att vi har lärt oss ett sätt att använda föremål som är svårt att bryta. För att få i gång fantasin och lösa uppgiften behöver vi därför släppa taget om vårt vanliga sätt att tänka på de olika föremålens funktion.

För att låsa upp fantasin igen behöver vi bli bättre på att ha tråkigt. Då släpper vi nämligen på den medvetna kontrollen och ger tankarna fritt spelrum.

Därför varnar fantasiforskare också för att ta fram mobilen så fort vi har en liten paus. När vi tar till oss mobilens ström av målinriktad underhållning överröstas de spontana fria tankar som vi annars får och som är kännetecknande för fantasin.

I gengäld visar studier att estetiska aktiviteter, till exempel när vi formar föremål i lera eller läser skönlitteratur, kan stärka vår fantasi.

Inget av detta är emellertid lika effektivt som naturupplevelser.

År 2013 testade Ruth Ann Atchley, professor i psykologi, och två av hennes kollegor 26 kvinnor före och efter en fyra dagar lång naturvandring.

Vandrarnas förmåga att hitta kreativa lösningar på en rad olika uppgifter ökade med hela 50 procent.

Så om det inte hjälper att du lägger dig på sängen och lyssnar på dataspelets musik nästa gång du sitter fast ska du inte bara kämpa på tills du lyckas.

Forskning visar att du i stället bör ta en promenad i skogen.