Motgift ska bromsa Alzheimers sjukdom

Hjärnans försvar säkerställer bästa möjliga skydd för dina känsliga nervceller. Även det bästa försvaret kan dock besegras. Inkräktare kan bosätta sig permanent i hjärnan, förgifta den och vända dina egna vapen mot dig. Resultatet är att hjärnans vävnad långsamt bryts ned.

Ett försök har avslöjat vad exakt som händer i hjärnan på patienter med Alzheimers sjukdom och forskarna har samtidigt identifierat den ansvariga mikroben – bakterien bakom tandkötts­inflammation. Nu är ett nytt läkemedel på gång och för första gången kan något sätta stopp för den allvarliga sjukdomen.

Forskare jagar sjukdomens orsak

Drygt 30 miljoner människor lider av Alzheimers sjukdom och den siffran kan sannolikt tredubblas på några årtionden i takt med att jordens befolkning blir äldre. Det finns i dag inget botemedel, inte heller något som kan bromsa sjukdomens förlopp.

Alzheimers sjukdom drabbar minnet och förmågan att lösa problem och kan förändra både humör och personlighet. Symptomen börjar i regel visa sig i 60-årsåldern, men vissa kan drabbas betydligt tidigare.

VIDEO: Så förstör alzheimer hjärnan

Forskarna har i årtionden forskat i orsakerna bakom Alzheimers sjukdom och hittat en lång rad svar. För det första avslöjar hjärnskanningar att flera områden i hjärnan hos pa­tienter med Alzheimers sjukdom har krympt ihop – särskilt hippocampus som är betydelsefullt för vårt minne.

För det andra är sjukdomen förknippad med förändringar i hjärnans proteiner. Tidigt i sjukdomsförloppet börjar det så kallade tau-proteinet att klumpa ihop sig i nervcellerna.

Tau-protein är en viktig del av nervcellernas inre skelett och ihopklumpningen förstör cellernas struktur och deras förmåga att skicka signaler till varandra. I slutändan dör cellerna.

Ett annat protein, beta-amyloid, spelar också en stor roll. Det utsöndras normalt bara i små mängder av nervcellerna och vanligtvis sköljs det bort medan vi sover, men hos patienter med Alzheimers sjukdom finns det i stora mängder. Här trasslar det in sig och bildar klumpar som kallas plack. Placken är giftiga för nervcellerna.

Det stora frågan är vad som orsakar dessa förändringar – och forskarna har sannolikt hittat svaret.

Självförsvar skadar hjärnan

Kopplingen mellan proteinet beta-amyloid och Alzheimers sjukdom har varit känd sedan 1980-talet. Sedan dess har forskarna kämpat för att avslöja proteinets funktion och för att förstå vad som gör att det klumpar ihop sig. Först på senare år har de kommit nära ett svar på frågan.

2010 visade svenska och amerikanska forskare att beta-amyloid bromsar tillväxten av både bakterier och svampar i petriskålar. Några år senare kom flera försök fram till att proteinet också hämmar influensa- och herpesvirusens förmåga att infektera celler.

2016 lyckades amerikanska och australiensiska forskare visa att bakterier i hjärnan på möss gör att beta-amyloid utsöndras och att det binder sig till bakterierna. Tillsammans visar resultaten att proteinet spelar en viktig roll i hjärnans skydd mot mikroorganismer.

Beta-amyloidens funktion kan mycket väl ha avslöjat den underliggande orsaken till Alzheimers sjukdom. Flera forskare anser nu att anhopningen av beta-amyloid i patienter med Alzheimers sjukdom är en direkt konsekvens av bakterier eller virus i hjärnan.

Inkräktarna får nervcellerna att utsöndra beta-amyloid i självförsvar, men om angreppet pågår i flera år byggs proteinet upp och börjar orsaka skador på hjärnan.

De nya upptäckterna överensstämmer med andra undersökningar som bland annat visat att en infektion med herpesvirus ökar risken för att utveckla Alzheimers sjukdom hos personer med en mutation i genen APOE – en gen som spelar en viktig roll i immun­systemets kamp mot mikrober – och att detta virus finns i hög koncentration i klumparna av beta-amyloid i hjärnan hos patienter med Alzheimers sjukdom.

2019 kom ännu ett stort genombrott. Ett internationellt forskarteam lett av den amerikanske läkaren Stephen Dominy kunde i detalj kartlägga vägen från infektion till Alzheimers sjukdomsliknande tillstånd hos möss.

Deras fokus var inte herpes­virus. De hittade i stället en annan mikrob som var nära förknippad med Alzheimers sjukdom – en mikrob som annars angriper tandköttet.

Bakterie dödar nervceller

Bakterien Porphyromonas gingivalis kan snart bli forskarnas huvudmål i kampen mot Alzheimers sjukdom. Bakterien är en av huvud­orsakerna till tandkötts­inflammation – en åkomma som drabbar upp emot hälften av jordens befolkning. Den finns också i små mängder i munnen på 25 procent av de som inte får tandköttsinflammation.

Forskare har sedan tidigare hittat en koppling mellan tandköttsinflammation och Alzheimers sjukdom. En studie från 2017 visar att kronisk tandkötts­inflammation kan öka risken för Alzheimers sjukdom med 70 procent, men det har tidigare inte gått att visa att inflammationen direkt orsakar Alzheimers sjukdom.

Det har nu Stephen Dominy och hans kollegor lyckats göra.

De upptäckte först att hjärnan hos patienter med Alzheimers sjukdom innehöll betydligt mer av så kallade gingipainer, tandköttsbakteriens gift, än friska hjärnor – men även friska hjärnor innehöll en viss mängd gingipainer.

När forskarna tittade närmare på hjärnor med Alzheimers sjukdom såg de att gifterna bland annat fanns i hippocampus, minnescentrum, och i hjärnbarken samt nära anhopningar av tau-protein och beta-amyloid.

Gifterna förstörde friska tau-proteiner – ett av de första stegen i utvecklingen av Alzheimers sjukdom.

Giftet dödade också nervceller både i petriskålar och i hjärnan på möss. Forskarna placerade sedan bakterien i munnen på möss och upptäckte att den spred sig till hjärnan inom sex veckor. Här orsakade den en anhopning av beta-amyloid och förlust av nervceller i hippocampus.

Resultaten visar det hittills mest väl underbyggda sambandet mellan angrepp från en mikroorganism och Alzheimers sjukdom.

Dominy och hans kollegor har redan gått vidare och utvecklat ett ämne som bromsar giftet och dödar bakterierna.

Medel testas på patienter

I jakten på ett botemedel mot Alzheimers sjukdom har forskarna i årtionden fokuserat på beta-amyloid.

2002 testades ett vaccin med syftet att få immunförsvaret att attackera anhopningen av beta-amyloid. Studien fick dock avbrytas på grund av allvarliga biverkningar.

Samma sak inträffade när man 2011 testade ett ämne som skulle bromsa bildandet av beta-amyloid. Andra försök att angripa beta-amyloid har misslyckats eftersom de inte har haft önskad effekt.

Forskarna har ännu inte givit upp kampen mot beta-amyloid, men vissa menar att det är fel strategi.

Allt fler bevis på kopplingen mellan infektion och Alzheimers sjukdom har gjort att mikrober är det självklara målet för nya behandlingar. Den utvecklingen har letts av Stephen Dominys team.

De har utvecklat ämnet COR388 som binder sig till tandköttsbakteriens gifter och inaktiverar dem.

I Dominys experiment förhindrades bakterien att döda nervceller. Dessutom kunde bakteriens tillväxt hämmas, eftersom de sannolikt använder gift för att bryta ned sin mat. När gifterna blockeras kan bakterierna inte heller sprida sig från munnen till hjärnan.

Hos möss med infekterade hjärnor sänkte COR388 och ett liknande ämne mängden bakterier i hjärnan, förhindrade förlusten av nervceller i hippocampus och bromsade anhopningen av beta-amyloid.

Gåtorna med Alzheimers sjukdoms är långtifrån lösta, men Dominys studie leder till optimism. COR388 har visat sig sakna allvarliga biverkningar hos människor och testas nu på över 500 patienter med Alzheimers sjukdom.

De slutgiltiga resultaten väntas vara klara 2021.