Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Vinn guldmedaljer i minneskonst

Minns du ordningen på en hel kortlek efter att ha tittat på den i en ­minut? Det gör så kallade minneskonstnärer. Ny forskning visar att du kan träna upp den förmågan på bara några veckor.

Din hjärna har kapacitet att vinna minnesmästerskap. Hjärnskanningar har visat att hjärnans anatomi är densamma hos minnesmästare och helt vanliga människor.

Träning är det enda som står i vägen för att du ska minnas ordningen på en hel kortlek efter att ha tittat på den i mindre än en minut.

Enkla minnesövningar aktiverar olika delar av hjärnan och får dem att samarbeta. Varje gång du utför en ny uppgift förbättras kopplingarna mellan hjärnans olika delar och därmed även ditt minne.

Mitt i detta nätverk sitter hippocampus, två räkformade ansamlingar av nervceller som samordnar hela systemet och ser till att dina tankar och intryck lagras i hjärnans molekyler.

© Shutterstock & Claus Lunau

Här tränar du minnet

Ett enormt nätverk av nervceller i hjärnan samverkar för att spara minnen. Du kan enkelt stärka ­kopplingarna mellan dem.

  • Hippocampus är minnets viktigaste ­område. Där samordnas lagringen av minnen i andra delar av hjärnan.

  • Korttidsminnet använder framför allt den del av hjärnan som kallas prefrontala cortex. Den är viktig när du löser räkneuppgifter.

  • Minnen av händelser i din ­barndom eller fakta om huvudstaden i ­Belgien sparas bland annat i hjärnans tinninglob.

  • Du kan troligen cykla utan att tänka på vilka rörelser du gör. Det beror på att ­förmågan ligger säkert lagrad i lillhjärnan.

Forskarna är nu så nära att knäcka den kod som hippocampus sänder ut i hjärnan för att befästa minnen att de kan förbättra ditt minne på plats.

I ett nytt försök fick en amerikansk forskargrupp elektroder i hjärnan att efterlikna koden, så att försöks­personernas minne ögonblickligen förbättrades med upp till 37 procent.

Du har fem minnen

Till en början sparas dina sinnesintryck bara i en sekund. Under denna korta tidsrymd förvaras de i sinnescentrum som synbarken och utgör en del av ditt så kallade sensoriska minne.

Därefter försvinner de flesta intrycken för alltid medan vissa av dem väljs ut för att fortsätta till minnets kärna, hippocampus, som tillsammans med hjärnbarkens främre del sparar intrycken i korttidsminnet.

Där sparas de emellertid i högst en minut. För att lagras mer permanent måste de flyktiga minnena överföras till långtidsminnet.

© Shutterstock

Uppvärmning 1

Hitta på en mening vars ord börjar på samma bokstav som sakerna på bilden. Täck för bilden i ett par minuter och försök minnas samtliga saker.

Se svaren längst ned i artikeln.

I långtidsminnet sparas intryck och tankar från hela livet. Forskarna delar in långtidsminnet i tre olika typer: procedurminne, episodiskt minne och semantiskt minne.

I procedurminnet återfinns förmågor som att cykla och i det episodiska minnet händelser som du har varit med om, medan det semantiska minnet innehåller kunskaper som fakta och ord.

Återigen är det hippocampus som sköter själva lagringen, medan minnena finns i andra delar av hjärnan – framför allt hjärnbarken och lillhjärnan.

Proteiner sparar din historia

Hjärnan lagrar minnen med hjälp av särskilda proteiner, så kallade NMDA-receptorer. De sitter i ändarna av många nervceller och ansvarar för att överföra hjärnans elektriska signaler från den ena cellen till den andra.

Överföringen av en signal sker genom att den första nervcellen, som redan har blivit elektriskt aktiverad, insöndrar signal­substansen glutamat till den andra cellen.

Glutamat binder därefter till den andra cellens NMDA-receptorer och får dem att öppnas som slussar. Genom dem flyter nu en ström av positivt laddade kalciumjoner in i cellen.

© Shutterstock

Uppvärmning 2.

Dela in sakerna i kategorier. Täck för bilden i ett par minuter och försök komma ihåg sakerna.

Se svaren längst ned i artikeln.

Kalciumjonerna öppnar andra slussar i cellen, som låter elektriskt laddade joner strömma in eller ut. På så sätt uppstår en våg av elektrisk aktivitet genom cellen, en elektrisk impuls.

Impulsen får slutligen nerv­cellen att insöndra signalsubstanser till nästa cell i raden.

Ju mer vi använder en viss nervcell, desto fler NMDA-receptorer producerar den. Det innebär att den blir känsligare för glutamat och därmed har enklare för att skapa en elektrisk impuls.

När du är med om något aktiverar dina sinnen en mängd nervceller och hippocampus ser till att länka samman nervcellerna till ett nätverk som innehåller all information om händelsen.

Om man aktiverar nätverket ofta producerar cellerna fler NMDA-receptorer, vilket gör nätverket starkare.

Resultatet är att din hjärna har lätt att återkalla minnet av händelsen. Du minns den.

© Shutterstock

Mental promenad får hjärnan i form

  • Blå: Svarere forbindelser
  • Rød: stærkere forbindelser

På bara sex veckor kan du få en hjärna som en ­minnesmästare. I en studie från år 2017 visade ­forskare från bland annat ett Max Planck-institut i Tyskland att ­skillnaden mellan vanliga människor och så kallade ­minneskonstnärer inte ligger i hjärnans anatomi, utan i kopplingarna mellan nervcellerna, och att dessa kopplingar kan tränas upp snabbt och effektivt.

Efter att ha undersökt de vanliga människorna lät ­forskarna några av personerna genomgå ett sex veckor långt program för att träna hjärnan. Under träningen
fick de lära sig tekniken minnespalats, som går ut på att man mentalt placerar ut saker man vill minnas i en känd miljö, exempelvis sitt eget hus.

När personerna senare ­föreställde sig att de gick genom huset var det enkelt för dem att se – och därmed minnas – de olika sakerna. Efter träningen gjorde försökspersonerna markant bättre ifrån sig i tester än personer som inte hade tränat. Hjärnskanningar visade också att kopplingarna mellan ­nervcellerna hos de tränade personerna påminde om ­minneskonstnärernas kopplingar.

De starkare kopplingarna ökar kommunikationen mellan de delar av hjärnan som sköter minnesfunktionen.

Efter träningen fick de vanliga människorna nästan samma mönster av kopplingar mellan nervcellerna som minneskonstnärerna. De klarade sig även bättre än före träningen i ett test där de skulle minnas 72 ord. Till och med fyra månader efter träningen klarade de testet betydligt bättre än före träningen.

Minnen är emellertid inte oföränderliga. För att förbli starkt måste nätverket aktiveras med jämna mellanrum.

Varje nervcell i nätverket kan senare bli en del av ett annat minne, med risk för att de två minnena blandas samman. Detta fenomen är särskilt problematiskt i rättsprocesser, där vittnenas minnen är avgörande för utfallet.

Studier har visat att vittnen ofta blandar ihop minnen utan att de själva är medvetna om det. Det de minns överensstämmer inte längre med det som faktiskt hände.

Chip i hjärnan befäster minnen

År 2017 skannade en internationell forskargrupp hjärnan hos 23 av världens skickligaste minneskonstnärer, personer som deltar i minnestävlingar och som bland annat kan lära sig ordningen på 52 spelkort på en minut eller ordningen på över tusen slumpmässigt utvalda siffror på en timme. Dessutom skannade forskarna hjärnan hos ett antal "vanliga personer".

© Shutterstock

Långloppet: Inred ditt hem i fantasin

Minnestekniken minnespalats har använts i årtusenden. Ny forskning har visat att ­tekniken förbättrar kopplingarna i hjärnan så att minnet förbättras. Testa du också!

Titta på listan nedan och tänk på en plats som du är väl bekant med, exempelvis ditt hem. Föreställ dig nu att du går en viss väg genom hemmet.

Leta igenom rummen systematiskt när du går igenom dem, exempelvis från höger till ­vänster, och föreställ dig möbler som du ­passerar. På vägen ska du förknippa de olika ­sakerna på listan – i rätt ordning – med en av möblerna du ser. När du har placerat ut sakerna, täck för listan och vänta ungefär en kvart.

Gå rundan igen. Eftersom du har förknippat varje sak med en möbel i ditt hem kommer du ­förhoppningsvis att minnas dem längs vägen så att du kan besvara frågorna.

  • Stövel
  • Blomma
  • Ketchup
  • Tomte
  • Boll
  • Fisk
  • Banan
  • Tåg
  • Fluga
  • Torn
  • Hink
  • Kaffe
  • Moln
  • Ek
  • Lampa
  • Bok
  • Hammare
  • Mössa
  • Blyertspenna
  • Lejon

Se svaren längst ned i artikeln.

  • © Shutterstock

    1.

    Vad stötte du på precis ­efter det att du såg tåget?

  • © Shutterstock

    2.

    Vad kom före bananen?

  • © Shutterstock

    3.

    Vilka två saker såg du strax efter stöveln?

  • © Shutterstock

    4.

    Vilka tre ­saker kom precis före ­lejonet?

Resultaten visade att en minneskonstnärs hjärna ser ut precis som alla andras. Deras enastående kapacitet beror helt och hållet på träning.

Och när de vanliga per sonerna tränade fick de betydligt bättre minne. De uppseendeväckande resultaten förvånar inte minneskonstnärerna, som själva hade normalt minne när de var yngre.

Flera andra studier bekräftar att vi alla kan träna oss till ett bättre minne. En grupp äldre personer med ett förstadium till demens visade väsentliga förbättringar när de använde appen Game Show, som har utvecklats av brittiska neurovetare och som innehåller roliga uppgifter som tränar hjärnan.

Efter bara åtta timmars spel fördelat på fyra veckor hade de äldre personerna förbättrat sitt episodiska minne med över 20 procent.

Ännu mer uppseendeväckande resultat kom år 2018 från en amerikansk studie, i vilken forskarna använde sig av omsorgsfullt samordnad elektrisk stimulering av försöks­personernas hippocampus under ett minnestest.

Sjuk hjärna VS Superhjärna

  • © Michael Hurcomb/REX/All Over & Gustavo Caballero/Getty Images

    Sjuk hjärna

    Vid 24 års ålder förlorade ­amerikanska Susannah Cahalan sitt minne – men bara i en månad. Först drabbades hon av influensaliknande symptom, därefter av hallucinationer och slutligen minnesförlust. Läkarna kom fram till att hon led av en typ av ­autoimmun sjukdom. Hennes eget ­immunförsvar angrep hjärncellernas så kallade NMDA-receptorer, så att hon inte kunde lagra sina minnen.
    Hon är frisk i dag, men måste ta medicin mot sjukdomen.

  • © Michael Hurcomb/REX/All Over & Gustavo Caballero/Getty Images

    Superhjärna

    Fråga honom om vilken dag som helst under de senaste 15 åren. Han kan berätta hur vädret var, vilka kläder han hade på sig och på vilket säte han satt på tåget under pendlingen till jobbet. Den amerikanske ekonomiforskaren Nima Veisehs minne är som en video som
    han kan gå igenom in i minsta detalj. Han har sjukdomen HSAM som är förknippad med förstorade områden i bland annat hjärnbarken och i de så kallade basala ganglierna, som ligger långt inne i ­hjärnan.

Försöket utfördes på en grupp epileptiker som fått elektroder inopererade i hjärnan som en del av behandlingen mot sin sjukdom.

Forskarna använde elektroderna för att mäta signalerna från hippocampus medan försökspersonerna fick se en bild som de skulle minnas i upp till 70 sekunder. Forskarna tog mätningarna från de tillfällen då personerna mindes rätt och räknade ut exakt vilka signaler som krävdes för att de skulle skapa ett starkt minne.

Några dagar senare fick personerna nya uppgifter som också de gick ut på att minnas bilder.

Hos vissa av försökspersonerna använde forskarna nu elektroderna i hjärnan för att spela upp minnessignalerna medan personerna försökte erinra sig bilden. Resultatet var starkare minnen och en uppemot 37-procentig förbättring på testet.

Nya celler hjälper till med minnet

Forskarna tror att huvudförklaringen till framgångarna med hjärnträning och elektrisk stimulering är starkare kopplingar mellan hjärnans nervceller.

Nya studier tyder dock på att även ett annat fenomen spelar en viktig roll för hjärnans lagring av minnen: naturlig bildning av nya nervceller från stamceller.

Forskarna upptäckte först processen hos möss och försökte då bromsa den med radioaktiv strålning. Resultatet blev att mössen fick sämre minne.

Slutspurten: 1

Försök minnas alla sakerna på de tre borden. Täck sedan för ­bilderna och lös uppgiften nedan.

    1. Vad låg det på det runda bordet?

Se svaren längst ned i artikeln.

Slutspurten: 2

Titta noga på figuren och täck sedan för den. Föreställ dig att du vänder figuren 180 grader. Hur ser figuren då ut?

Se svarene nederst i artiklen

Slutspurten: 3

Försök minnas cirklarnas och kryssens placering. Täck för bilden och lös uppgiften.

  • Vad var det i fält B3?

Se svaren längst ned i artikeln.

Slutspurten 4:

Titta noga på bilden och täck för den. På nästa bild ska du hitta de tre saker som vi har ändrat.

Se svaren längst ned i artikeln.

© shutterstock
© shutterstock
© shutterstock

Slutspurten 5.

Titta på bilden i cirka tio sekunder och täck sedan för den.

  • A Hade gummiankan en hatt?
  • B Vilken färg hade bläckfisken?
  • C Vad var målat på hinken?
  • D Hur många prickar var det på bollen?
  • E Vilken färg hade lastbilsflaket?
  • F Hade dockan något i handen?

Se svaren längst ned i artikeln.

Andra studier har bekräftat att fenomenet även förekommer hos människor.

En internationell forskargrupp som tittade närmare på ett antal avlidna personers hjärna kunde fastslå de enskilda nervcellernas ålder.

Utifrån resultaten kunde forskarna räkna ut att vuxna människor varje dag bildar omkring 700 nya nervceller i hippo­campus.

De nya cellerna tycks upprätta extra kopplingar som ökar hjärnans förmåga att lagra minnen.

Lösningar

  • Uppvärmning

    1. Jordgubbe, elefant, gryta, pensel, apelsin och stol.

    2. Zebra, kamel, päron, körsbär, skruvmejsel, kniptång och såg.

  • Långloppet

    1. Fluga.
    2. Fisk
    3. Blomma och ketchup.
    4. Hammare, mössa och blyertspenna.
  • Slutspurten

    1. En trumpet, en kamera och en mobil.
    2. D.
    3. Et kors.
    4. Hunden har bytts ut mot en katt, trädens färger har ändrats och den ena gatlyktan är borta.
    5. A) Nej. B) Blå. C) En sol. D) Fem. E) Gult. F) Nej.

Läs också:

Minne

Är du nyfiken? Hunger efter kunskap stärker ditt minne

6 minuter
Minne

Bebisblod förbättrar minnet

1 minut
Calender
Minne

Fyra myter om minnet

0 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj