Är du kanske en soffpotatis som gärna sitter och stirrar ut i luften och helst går en omväg förbi ditt lokala gym?
Då kan det här vara bra att veta för dig.
En studie från Florida Gulf Coast University, USA, tyder nämligen på att det kan finnas ett sammanhang mellan lättja och hög intelligens.
Okänsliga mot tristess
Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Journal of Health Psychology och den antyder att personer som gillar att lösa svåra problem är betydligt mindre fysiskt aktiva än de personer som inte funderar så mycket över saker och ting och som inte bryr sig om de stora frågorna.
Enligt forskarna beror det på att folk med hög intelligens inte är så känsliga för tristess och därför inte heller behöver fysisk aktivitet för att avleda tristess.
En tes, som stämmer väl överens med en tidigare studie från 1990-talet, som just visar att personer som inte funderar så mycket över sakers natur även finner tristess mer avskräckande.

Studie: Din hjärna kan vara kodad för lättja
Mer motion hamnar högt på önskelistan för de flesta. Trots det visar studier från världshälsoorganisationen WHO att hela 23 procent av alla vuxna är inaktiva, medan siffran för inaktiva tonåringar (från åldern 11-17) globalt sett ligger på hela 81 procent. 2018 hittade forskare från University of British Columbia en möjlig förklaring: Din hjärna kan vara kodad för lättja för att säkerställa din överlevnad.
Forskarna placerade en grupp unga vuxna framför en datorskärm och gav dem kontrollen över var sin avatar. Därefter visade skärmen teckningar av fysisk aktivitet och fysisk inaktivitet. Försökspersonerna skulle därefter flytta avataren så snabbt som möjligt bort från bilden av den fysiskt inaktiva person över till bilden av den fysiskt aktiva. Och därefter tvärtom. Under tiden mätte elektroder försöksdeltagernas hjärnaktivitet.
Försöket visade att deltagarna generellt var snabbare att flytta avataren till den fysiskt aktiva bilden än den inaktiva. Men mätningarna avslöjade även att just den ordningen krävde mer arbete för deltagarnas hjärna än tvärtom.
Enligt Matthieu Boisgontier, forskningsledare bakom studien, går orsaken till detta att hitta långt tillbaka i tiden.
"Att spara på energin har varit avgörande för människans överlevnad eftersom det gjorde oss bättre på att hitta mat, skydd och partner", förklarar han.
Mätte fysisk aktivitet
I denna studie från USA utsatte forskarna totalt 60 försöksdeltagare för ett personlighetstest och delade upp dem i två grupper av ’tänkare’ på den ena sidan och ’icke-tänkare’ på den andra. Därefter uppmättes deras fysiska aktivitet under en vecka.
Eftersom gruppen av försöksdeltagare var relativt liten behövs det dock ytterligare studier för att stärka slutsatsen.