Folket i trakten kliade sig frågande i huvudet vid åsynen av den 57 meter höga svamp som år 1903 tornade upp sig över en åker på Long Island nio mil öster om New York.
Konstruktionen var gjord av stål och ryktet sa att den skulle transportera energi över stora avstånd – trådlöst.
Hjärnan bakom svampen hette Nikola Tesla. Han hade fått den stenrike finansmannen J.P. Morgan att bidra med mark och pengar till det fantastiska projektet, men redan innan tornet var färdigbyggt stoppades utbetalningarna.
Tesla proklamerade nämligen att han ville ha ”free power” – gratis energi till alla. Morgan såg därför ingen framtid i de patent som den excentriske vetenskapsmannen kunne tänkas få godkända.
Samtidigt rådde Morgan alla andra potentiella investerare att inte befatta sig med Tesla.
Tesla proklamerade att han var för "free power" – gratis energi till alla.
Den produktive uppfinnaren hade förvisso fler patent, men de höll på att gå ut och trots att han tjänat många miljoner kollapsade hans privatekonomi tillsammans med drömmen om ”free power”.
Projektet genomfördes aldrig och det är fortfarande oklart hur Tesla hade tänkt sig att det skulle fungera.
Ljusglimt exploderade inför hans ögon
Tesla föddes i midnattstimmen den 10 juli 1856 i staden Smiljan i nuvarande Kroatien – enligt legenden under blixt och dunder.
Fadern som var präst i den serbisk-ortodoxa kyrkan gav snart upp tanken på att få sin lite säregna och fysiskt klene son att välja samma bana.
Modern arbetade i hemmet och hennes små uppfinningar, som hjälpte henne i arbetet med vävstolen och snickarverktygen, har förmodligen inspirerat den lille Nikola till att använda sina talanger.
Som barn hade Tesla förmågan att se detaljerade bilder av konstruktioner och maskiner för sin inre syn. Redan i tanken kunde han justera och byta ut separata delar så att de för det mesta fungerade perfekt redan första gången han byggde dem.
I skolan var han särskilt duktig i matematik och lärde sig blixtsnabbt både engelska, franska, tyska och italienska.
Studierna vid polytekniska läroverket i Graz avbröts efter fyra år, varefter han plöjde igenom de stora biblioteken vid Prags universitet. Sin matematiska talang använde han till att tjäna pengar vid stadens spelbord på nätterna.
Den unge Nikola Tesla var ömtålig, ofta sjuk, och utvecklade en säregen personlighet.
Ingenting tyder på att Tesla var religiös; såvitt man vet bekände han sig till en blandning av ateism och hinduiska lärosatser. Men han hade visioner.
Under sina ”anfall” upplevde Tesla att ljusglimtar åtföljda av hallucinationer exploderade framför ögonen på honom. Hallucinationerna växte fram ur ord och idéer som han stött på i de många böcker han lagrat i minnet med fotografisk precision.

Tesla sitter vid sin blixtmaskin och strömmen genom hans kropp får glödlampan att lysa. Flera av Teslas upptäckter och uppfinningar hade på den tiden ett magiskt skimmer över sig.
Ingenstans fick han ro. När han 1881 hörde att en av Europas första telefoncentraler höll på att byggas i Budapest reste han genast dit.
Där anställdes han vid The Edison Telephone Company och kom därmed för första gången i kontakt med namnet på den store uppfinnare som han senare skulle få stora problem med.
Från Budapest reste han vidare till Paris där han fick anställning i ett annat av Edisons bolag: The Continental Edison Company.
Thomas Edison anställde Tesla
Ännu en gång blev Tesla rastlös.
Hans ambitioner, driftighet och därmed behov av penningstarka arbetsgivare, fick honom att 1884 resa till USA. Med sig hade han utmärkta vitsord från sin chef Charles Batchelor.
Tesla tog nu kontakt med Edison som hade stora framgångar med att tillverka och sälja sina apparater; bland annat en massproducerad glödlampa och fonografen, föregångaren till grammofonen. Edison läste betyget från Paris:
”Jag känner två stora män, och Ni är den ene; den andre är denne unge man”, skrev Batchelor.

På sin 75-årsdag fick Tesla ett kort från Albert Einstein, som lyckönskade honom till hans enastående arbete med elektricitet.
Edison anställde Tesla direkt. Den unge mannen visade en sådan kunskap om elektricitet att han fick ansvar för effektiviseringen av bolagets likströmsgeneratorer. Det lyckades till fullo även om Tesla inte själv trodde på likström för energiförsörjning över stora avstånd.
Tesla lurades och fick gräva diken
Många år senare, år 1919, skrev Tesla att Edison hade vägrat att betala ut en bonus på 50.000 dollar, vilken han hade blivit lovad om han kunde effektivisera likströmsgeneratorerna. När Tesla hade slutfört projektet och bad att få belöningen, lär Edison ha svarat:
”Du förstår dig inte på amerikansk humor.”
Förolämpad tackade Tesla nej till en löneförhöjning från 18 till 25 dollar i veckan, varefter han fick avsluta sin karriär i Edisons tjänst med att gräva diken för likströmskablar.
Där stod han ett tag med spaden i hand och grubblade över en idé han fått när han bodde i Paris: en växelströmsgenerator med en motor som roterar en spole med ledningar kring en magnet.
Anordningen omvandlade mekanisk energi till elektrisk energi i form av växelström.
År 1886 startade han en egen firma men investerarna backade när de hörde talas om hans försök med växelström. Om inte den store Edison trodde på det var det inget att satsa på.

Växelströms-generatorn används i dag i alla olje- och koleldade kraftverk i hela världen.
Edison och Tesla stred om strömmen
Likström kan inte löpa i kablar över längre sträckor utan att behöva förstärkas, medan växelström klarar flera hundra kilometer.
Edison vägrade inse det avgörande i detta faktum. Han hade nämligen ihärdigt spenderat förmögenheter på att utveckla likströmsgeneratorer och stod fast vid att de var framtiden.
Den ansedde uppfinnaren försvarade sina intressen och inledde ett propagandakrig mot Tesla. Han allierade sig med professorer som spred ut ”fakta” om att växelström var ”farlig” och ”onaturlig” eftersom den till skillnad från energiströmmar i naturen inte var cyklisk utan hela tiden ändrade riktning.
Tesla svarade förnärmad och ganska osakligt:
”Edison lever i det mest totala förnekande av de basala reglerna för hygien.”
Tesla tog hem segern när han lyste upp världsutställningen i Chicago 1893. Alla såg att hans växelström var överlägsen.
År 1888 steg fabrikören och uppfinnaren George Westinghouse för första gången in i Teslas laboratorium i New York och fick syn på en modell av ett växelströmsystem som fascinerade honom. Tesla fick sin sponsor.
Och år 1893 bidrog han bokstavligen till upplysningen i världen när han till allas stora förvåning använde växelström för att lysa upp världsutställningen i Chicago.
Från Chicago fortsatte han norrut till den kanadensiska gränsen, där han med sin nyuppfunna turbin byggde det första vattenkraftverket vid Niagarafallen år 1895 – en teknik som liksom växelströmsgeneratorn i dag bidrar till att hålla hjulen igång i hela den industrialiserade världen.
Han uppfann röntgen före Röntgen
Tesla experimenterade även med lufttomma rör som han utsatte för magnetism och sände elektroner igenom. Detta skapade en strålning med vilken Tesla lyckades fotografera benen i sin hand.
Han skickade bilderna till tysken Wilhelm Röntgen som vidareutvecklade försöken och fick äran för fenomenet – och dessutom Nobelpriset år 1901. Ingen nämnde Tesla i sammanhanget.

1895 tog Nikola Tesla en röntgenbild av sin egen hand – två veckor före Wilhelm Röntgen, som senare fick äran för upptäckten av röntgenstrålar.
År 1897 sökte han patent på den första radiosändaren och året därpå demonstrerade han för amerikanska militären hur radiovågor kunde användas till att fjärrstyra en båt – för att inte tala om torpeder.
Generalerna ville dock inte betala för den sortens leksaker. År 1909 gick Nobelpriset i fysik till Guglielmo Marconi, som hade fått patent på radion år 1904. Tesla klagade och lämnade in en stämningsansökan, men det hjälpte föga.
Trots nederlaget utarbetade han de grundläggande principerna för det första radarsystemet, vilket inte heller gav honom varken ära eller rikedomar.
Tvärtom! Hans sinnessjukdom hade nu tagit över hans vardagsliv.
Geniet började tala med duvor
Tesla ansåg sig ha fångat upp strikt arrangerade signaler från rymden; de kom i grupper om två, tre eller fyra klickningar åt gången.
På ålderns höst försökte han få kontakt med Mars.
Han föraktade feta människor och kände sig fysiskt äcklad av smycken, särskilt pärlörhängen. Han tyckte inte om att vidröra runda saker och inte heller människohår som inte var hans egna.
Tesla blev besatt av talet tre och måste t.ex. gå tre varv runt en byggnad innan han kunde gå in i den.
Intill hans tallrik låg det tre vikta servetter.

Tornet på Long Island blev symbolen för att Tesla aldrig fick något erkännande.
Svampen var början till slutet
Ett högt ståltorn utanför New York var ett av Teslas mer spektakulära projekt.
Det skulle inte bara ”överföra musik och prat till ett instrument stort som ett armbandsur var som helst på jorden” – flera år innan Marconi fick patent på radion.
Tornet skulle enligt Tesla även kunna överföra energi genom luften. Projektet fullföljdes aldrig. Sponsorn backade ur 1903 och Tesla började förlora hoppet om att någon gång bli erkänd.
De senare Nobelprisen till Marconi för radion och till Röntgen för röntgenstrålarna blev för mycket för Tesla, som var upphovsman till idéerna.
Bitterheten påskyndade hans spirande sinnessjukdom, som fjärmade honom ännu mer från ”de fina salongerna”.
När han inte pratade med duvorna i parken arbetade han hårt.
Strax före sin död på ett hotell 1943 påstod Nikola Tesla att han kunde förklara tyngdkraften.
Dessutom gick det envisa rykten om att han kunde producera dödsstrålar som nådde runt jorden. Han sa själv att de var så skräckinjagande att de skulle få slut på alla krig.
Dödsstrålar eller inte; faktum är att FBI fann projektet mycket intressant och tömde hans hem på papper och föremål strax efter hans död.
J. Edgar Hoover stämplade alltihop ”Top Secret”.