Geniet Tesla kämpade mot galenskapen: Den tokige uppfinnaren

Folket i trakten kliade sig frågande i huvudet vid åsynen av den 57 meter höga svamp som år 1903 tornade upp sig över en åker på Long Island nio mil öster om New York.

Konstruktionen var gjord av stål och ryktet sa att den skulle transportera energi över stora avstånd – trådlöst.

Hjärnan bakom svampen hette Nikola Tesla. Han hade fått den sten­rike finansmannen J.P. Morgan att bidra med mark och pengar till det fantastiska­ projektet, men redan innan tornet var färdig­byggt stoppades utbetalningarna.

Tesla proklamerade nämligen att han ville ha ”free power” – gratis energi till alla. Morgan såg därför ingen framtid i de patent som den excentriske­ veten­skapsmannen kunne tänkas få godkända.

Samtidigt rådde Morgan alla andra potentiella investerare att inte befatta­ sig med Tesla.

Den produktive uppfinnaren hade förvisso fler­ patent, men de höll på att gå ut och trots att han tjänat många miljoner kollapsade hans privatekonomi tillsammans med drömmen om ”free power”.

Projektet genomfördes aldrig och det är fortfarande oklart hur Tesla hade tänkt sig att det skulle fungera.

Ljusglimt exploderade inför hans ögon

Tesla föddes i midnattstimmen den 10 juli 1856 i staden Smiljan­ i nuvarande Kroatien – enligt legenden under blixt och dunder.

Fadern som var präst i den serbisk­-ortodoxa kyrkan gav snart upp tanken på att få sin lite säregna och ­fysiskt klene son att välja samma bana.

Modern arbetade i hemmet och hennes små uppfinningar, som hjälpte­ ­henne i arbetet med vävstolen och snickar­verktygen, har förmodligen inspirerat den lille ­Nikola till att använda sina ­talanger.

Som barn hade Tesla förmågan att se detaljerade bilder av konstruktioner och maskiner för sin inre syn. Redan i tanken kunde han justera och byta ut separata delar så att de för det mesta funge­rade perfekt redan första gången han byggde dem.

I skolan var han särskilt duktig i matematik och lärde sig blixtsnabbt både engelska, franska, tyska och italienska.

Studierna vid polytekniska läroverket i Graz avbröts efter fyra år, varefter han plöjde igenom de stora biblioteken vid Prags universitet. Sin matematiska talang använde han till att tjäna pengar vid stadens spelbord på nätterna.

Den unge Nikola Tesla var ömtålig, ofta sjuk, och utvecklade en sär­egen personlighet.

Ingenting tyder på att Tesla­ var religiös; såvitt man vet bekände­ han sig till en blandning av ateism och hinduiska lärosatser. Men han hade visioner.

Under sina ”anfall” upplevde Tesla att ljusglimtar åtföljda av hallucinationer exploderade framför ögonen på honom. Hallucinationerna­ växte fram ur ord och idéer som han stött på i de många böcker han lagrat i minnet med fotografisk precision.

Ingenstans fick han ro. När han 1881 hörde att en av Europas första tele­foncentraler höll på att byggas i Budapest reste han genast dit.

Där anställdes han vid The Edison Telephone Company och kom därmed för första gången i kontakt med namnet på den store uppfinnare som han senare skulle få stora problem med.

Från Budapest reste han vidare till Paris där han fick anställning i ett annat av Edisons bolag: The Continental­ Edison Company.

Thomas Edison anställde Tesla

Ännu en gång blev Tesla rastlös.

Hans ambitioner, driftighet och därmed behov av penning­starka arbetsgivare, fick honom att 1884 resa till USA. Med sig hade han utmärkta vitsord från sin chef Charles Batchelor.

Tesla tog nu kontakt med Edison som hade stora framgångar med att tillverka och sälja sina apparater; bland annat en massproducerad glödlampa och fonografen, föregångaren till grammofonen. Edison läste betyget från Paris:

”Jag känner två stora män, och Ni är den ene; den andre är denne unge man”, skrev Batchelor.

Edison anställde Tesla direkt. Den unge mannen visade en sådan kunskap om elektricitet att han fick ansvar för effek­tiviseringen av bolagets likströmsgeneratorer. Det lyckades till fullo även om Tesla inte själv trodde på likström för energiförsörjning över stora avstånd.

Tesla lurades och fick gräva diken

Många år senare, år 1919, skrev Tesla­ att Edison hade vägrat att betala ut en bonus på 50.000 dollar, vilken han hade blivit lovad om han kunde effektivi­sera likströmsgeneratorerna. När Tesla hade slutfört projektet och bad att få belöningen, lär Edison ha svarat:

”Du förstår dig inte på amerikansk humor.”

Förolämpad tackade Tesla nej till en löneförhöjning från 18 till 25 dollar i veckan, varefter han fick avsluta sin karriär i Edisons tjänst med att gräva diken­ för likströmskablar.

Där stod han ett tag med spaden i hand och grubblade­ över en idé han fått när han bodde i Paris: en växelströmsgenerator med en motor­ som roterar en spole med ledningar­ kring en magnet.

Anordningen­ omvandlade mekanisk energi till elektrisk energi i form av växelström.

År 1886 startade han en egen firma men investerarna backade när de hörde talas om hans försök med växelström. Om inte den store Edison trodde på det var det inget att satsa på.

År 1888 steg fabrikören och uppfinnaren George Westinghouse för första gången in i Teslas laboratorium i New York och fick syn på en modell av ett växelströmsystem som fascinerade ­honom. Tesla fick sin sponsor.

Och år 1893 bidrog han bokstav­ligen till upplysningen i världen när han till allas stora förvåning använde växelström för att lysa upp världsutställningen i Chicago.

Från Chicago fortsatte han norrut till den kanadensiska gränsen, där han med sin nyuppfunna turbin byggde det första vattenkraftverket vid Niagarafallen år 1895 – en teknik som liksom växelströmsgeneratorn i dag bidrar till att hålla hjulen igång i hela den industrialiserade världen.

Han uppfann röntgen före Röntgen

Tesla experimenterade även med lufttomma rör som han utsatte för magnetism och sände elektroner igenom. Detta skapade en strålning med vilken Tesla­ lyckades fotografera benen i sin hand.

Han skickade bilderna till tysken Wilhelm Röntgen som vidareutvecklade försöken och fick äran för fenomenet – och dessutom Nobelpriset år 1901. Ingen nämnde Tesla i sammanhanget.

År 1897 sökte han patent på den första radiosändaren och året därpå demonstrerade han för amerikanska militären hur radiovågor kunde användas till att fjärrstyra en båt – för att inte tala om torpeder.

Generalerna ville­ dock inte betala för den sortens leksaker. År 1909 gick Nobelpriset i fysik till Guglielmo­ Marconi,­ som hade fått patent på ­radion år 1904. Tesla klagade och lämnade in en stämningsansökan, men det hjälpte föga.

Trots nederlaget utarbetade han de grundläggande principerna för det första­ radarsystemet, vilket inte heller gav ­honom varken ära eller rikedomar.

Tvärtom! Hans sinnessjukdom hade nu tagit över hans vardagsliv.

Geniet började tala med duvor

Tesla ansåg sig ha fångat upp strikt arrangerade signaler från rymden; de kom i grupper om två, tre eller fyra klickningar åt gången.

På ålderns höst försökte han få kontakt med Mars.

Han föraktade feta människor och kände sig fysiskt äcklad av smycken, särskilt pärlörhängen. Han tyckte inte om att vidröra runda saker och inte heller människohår som inte var hans egna.

Tesla blev besatt av talet tre och måste t.ex. gå tre varv runt en byggnad innan han kunde gå in i den.

Intill hans tallrik låg det tre vikta servetter.

När han inte pratade med duvorna i parken arbetade han hårt.

Strax före sin död på ett hotell 1943 påstod Nikola Tesla­ att han kunde förklara tyngdkraften.

Dessutom gick det envisa rykten om att han kunde producera dödsstrålar som nådde runt jorden. Han sa själv att de var så skräckinjagande att de skulle få slut på alla krig.

Dödsstrålar eller inte; faktum är att FBI fann projektet mycket intressant och tömde hans hem på papper och föremål strax efter hans död.

J. Edgar Hoover stämplade alltihop ”Top Secret”.