5 myter om intelligens: ”Män är bättre på matematik”

MYT 1: ”Du ärver dina föräldrars IQ.”

Föds vi med en helt tom tavla, från vilken vi själva skapar vår intelligens, eller har vi våra föräldrar att tacka för hur smarta vi är? I dag är forskarna säkra på sin sak.

Ett stort antal studier av syskons och i synnerhet tvillingars IQ jämförs, visar att intelligens i hög grad är ärftlig. Syskon har en påfallande likartad intelligensnivå, även om de har vuxit upp i vitt skilda miljöer.

Forskarna uppskattar att upp emot 80 procent av vår intelligens är ärftlig. Och de har hittat ett flertal gener som bidrar till intelligensen – bland annat flera som styr tillväxten av celler i fosters hjärnor.

Ändå avgör generna inte ditt öde helt. Du kan höja din intelligens genom att ägna tid åt att läsa och lära dig nya saker.

En stor studie antyder att du kan höja din IQ med ett till fem poäng för varje år du lägger till din utbildning. Effekten ser ut att vara störst om utbildningen sker medan du är ung – men den ser ut att vara hela livet.

MYT 1 ÄR: DELVIS SANN.

MYT 2: ”Lata personer är dumma.”

Lata personer har dåligt rykte. De kan verka likgiltiga, omotiverade – och lite dumma. Men det är de inte nödvändigtvis, visar en amerikansk studie.

Forskarna gav ett antal studenter frågeformulär och mätte deras fysiska aktivitet under en veckas tid. Resultaten visade ett samband mellan låg fysisk aktivitet och glädje genom att lösa komplicerade problem – en glädje som i regel är kopplat till starka mentala förmågor.

Lättja kan alltså bero på lusten att tänka igenom dagens problemställningar på djupet – med intelligens.

Lata personer kan samtidigt glädjas åt att avslappning i form av en tupplur mitt på dagen är bra för intellektet. Försök har exempelvis visat att din hjärna arbetar mer effektivt på kvällen om du har tagit en tupplur tidigare.

Forskare påpekar dock att en viss mängd fysisk aktivitet är viktig för att bland annat minska risken för demens, så om du vill bevara din höga intelligens måste du resa dig ur soffan någon gång gå och då.

MYT 2 ÄR: FALSK.

MYT 3: ”Hjärnans storlek har ingen betydelse.”

Det här är goda nyheter för dig som har ett stort huvud. Flera studier visar att personer med stora huvuden inte bara har stora hjärnor – de får också bättre resultat på intelligenstester än personer med små kranier. Och förklaringen är troligen att ett större antal hjärnceller ger högre kapacitet.

Sambandet är dock en del viktiga undantag – de flesta forskarna är exempelvis eniga om att kvinnor och män är lika intelligenta, trots att män har större hjärnor. En del forskare tror att kvinnorna kompenserar för sina färre hjärnceller genom att exempelvis ha starkare kopplingar mellan de båda hjärnhalvorna.

Hjärnans storlek avgörs i hög grad genetiskt, men inte helt och hållet; forskning visar att barn som exempelvis mottar aktiv och stödjande undervisning under sina fem första levnadsår kan få en tio procent större hjärna än andra barn. Även fysisk aktivitet i barndomen kan bidra till ökad tillväxt i hjärnan.

MYT 3 ÄR: FALSK.

MYT 4: ”IQ är ett bra mått på intelligens.”

Ett traditionellt IQ-test mäter dina numeriska, rumsliga och logiska förmågor och knappt 70 procent av oss kommer att få mellan 85 och 115 poäng i testet – i så fall får vi beteckningen "normalt begåvade".

Men IQ-testet har ett flertal svagheter. Testets utformning kan exempelvis leda till att personer från vissa kulturer har svårare att förstå uppgifterna. Och resultatet kommer dessutom att bero på om du är intresserad eller omotiverad.

Dessutom anser flera forskare att förmågor som social förmåga och musikaliskt sinne ska räknas med i begreppet intelligens – och dessa förmågor mäts inte i ett IQ-test.

Ändå erkänner forskarna att ett IQ-test kan vara ett värdefullt redskap i vissa sammanhang. Och ett högt resultat på ett IQ-test har en reell betydelse i den verkliga världen; bara ett extra IQ-poäng kan exempelvis i genomsnitt öka din livsinkomst med 2,4 procent.

MYT 4 ÄR: DELVIS SANN.

MYT 5: ”Män är bättre på matematik.”

Män har 23 miljarder hjärnceller i hjärnbarken. Kvinnor har 19 miljarder. Forskare har dessutom hittat ett flertal skillnader i hjärnans uppbyggnad hos de båda könen. Men vad innebär det för intelligensen?

I en stor studie från 2017 kom man fram till att män i genomsnitt får 3,75 poäng mer i IQ-test än kvinnor. Andra försök tyder på att män har en bättre rumslig intelligens, medan kvinnor är mer språkligt intelligenta.

Många forskare anser dock att skillnaden mellan könen är långt mindre än man tidigare har antagit. De har bland annat kasserat en ingrodd föreställning om att män är bättre än kvinnor på matematik. .

En amerikansk analys, som omfattade sju miljoner gymnasieelever, hittade ingen skillnad mellan pojkarnas och flickornas resultat i matematiska tentamina.

Andra studier har kommit fram till att pojkar klarar sig en aning bättre i vissa tester – men skillnaden avspeglar inte nödvändigtvis könens reella förmågor.

Försök har visat att kvinnor klarar sig sämre i ett test om de före testet får veta att män är bättre på matematik. Själva myten om mäns och kvinnors matematiska förmågor kan alltså bidra till att dra ned kvinnornas resultat.

Dessutom har föräldrar och lärare visat sig ofta stödja pojkar mer än flickor i utvecklingen av matematiska förmågor.

Slutligen hjälps föreställningen om att män har överlägsna förmågor inom exempelvis matematik på väg av att män i allmänhet överskattar sina intellektuella förmågor, medan kvinnor underskattar sina.

MYT 5 ÄR: ÖVERVÄGANDE FALSK.