Bedövningsmedel lindrar smärta, får musklerna att slappna av och hämmar kroppens naturliga reflexer. Under full narkos förlorar patienten även medvetandet.
År 1846 sövdes den första patienten med full narkos, men trots att läkare nu har sövt människor i mer än 170 år, så har de haft svårt att redogöra för exakt hur bedövningen verkar.
Det har länge stått klart att narkosen inträder därför att nervsignaler blockeras i hjärnan. Blockeringen hindrar bland annat att hjärnan bearbetar smärta och minne.
Men sömniga nervceller är inte hela förklaringen.
År 2019 avslöjade en grupp forskare från Duke University i USA, att bedövning aktiverar en liten grupp celler i hjärnkörteln hypotalamus.
Medan resten av hjärnan är i stort sett inaktiv under full narkos, massproducerar hjärncellerna i hypotalamus hormoner som reglerar olika kroppsfunktioner och sömn.
Forskarna upptäckte att de aktiva hjärncellerna i hypotalamus lägger hjärnan i en djupare sömn. Om forskarna däremot inaktiverade hjärncellerna, avbröts den naturliga sömnen och bedövningsmedlens effekt förkortades.
Hjärnceller håller kvar dig i sömnen
1. Hela hjärnan är aktiv
I den vakna hjärnan kommunicerar hjärncellerna flitigt med resten av nervsystemet med hjälp av signalsubstanser, som bland annat ser till att vi kan känna smärta och röra musklerna.
2. Bedövning väcker hjärncentrum
Bedövningen binder sig till hjärncellernas receptorer och blockerar signalsubstanserna, så att vi inte känner smärta. Samtidigt aktiveras en liten grupp hjärnceller i hypotalamus.
3. Hormoner stänger av hjärnan
Aktiva hjärnceller pumpar ut hormoner som vasopressin, oxytocin och prodynorfin i hjärnan. Hormonerna är inblandade i smärtsignalering och främjar ett djupt sömntillstånd.