Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

MR-bilder av en människohjärna

Hjärnskakning dränerar hjärnan på energi

En hjärnskakning förstör nervcellerna och kan starta en dominoeffekt, som gör irreparabel skada på hjärnan. Men forskarna har hittat en överraskande medicin för skakade hjärnor – cannabis.

Shutterstock

Hjärnskakning ledde till självmord

Den 17 februari 2011 tog den tidigare amerikanske fotbollsspelaren Dave Duerson sitt eget liv genom att skjuta sig själv i bröstet.

I sitt självmordsbrev bad han att få sin hjärna undersökt efter tecken på "kronisk traumatisk encefalopati" (CTE) – hjärnskada orsakad av hjärnskakning.

De skanningar som gjordes av Dave Duersons hjärna visare att han mycket riktigt led av CTE till följd av alla hjärnskakningar han hade ådragit sig genom karriären – en sjukdom som hade gjort den före detta elitidrottaren dement redan vid 50 års ålder.

Ett par månader efter Dave Duersons bortgång stämde 75 före detta amerikanska fotbollsspelare National Football League, NFL, för att inte ha gjort mer för att varna spelarna för farorna i samband med hjärnskakningar.

Vad är en hjärnskakning?

Hjärnskakning startar giftig kedjereaktion

Hjärnskakningar utgör inte bara en fara för spelarna i den amerikanska fotbollsligan.

I EU ådrar sig 2 563 000 män, kvinnor och barn årligen hjärnskakning, därav upp emot 45 000 svenskar.

När huvudet utsätts för ett direkt eller indirekt slag, kan kraften sätta hjärnan i rörelse, så att den skvalpar fram och tillbaka i hjärnvätskan innanför kraniet.

Skakningarna skapar ett inflammationstillstånd i hjärnan som utlöser en giftig kedjereaktion av signalsubstanser inuti och utanför nervcellerna. Signalsubstanserna dränerar bland annat cellerna på energi och rubbar deras förmåga att kommunicera med varandra.

Nervcellernas energikris resulterar i att man exempelvis får huvudvärk, känner sig enormt trött och får försämrat minne.

För de flesta hamnar hjärnan på rätt köl igen inom tre månader, men omkring 15 procent av alla skadade får långvariga besvär efter en hjärnskakning, som kan vara i flera år eller till och med bli kroniska.

Utöver det kan en hjärnskakning även öka risken för demens. Enligt en dansk studie kan en enda lätt hjärnskakning öka risken för demens med 17 procent, medan risken efter allvarliga huvudskador ligger på 35 procent.

Så uppstår en hjärnskakning

Huvudet får ett slag

Under ett slag mot huvudet kolliderar hjärnan först med insidan av hjärnskålen vid kontaktpunkten. Sedan skickar slaget hjärnan framåt, så att den också träffar hjärnskålen i den motsatta änden.

Claus Lunau
Så uppstår en hjärnskakning

Joner strömmar in och ut ur nervcellerna

Slaget vrider nervcellerna, så att cellmembranen förstörs. De skadade nervcellerna läcker, och stora mängder kaliumjoner (gröna kulor) strömmar ut ur cellen, medan kalciumjoner (blå kulor) strömmar in från omgivningarna.

Claus Lunau
Så uppstår en hjärnskakning

Signalsubstanser utlöser explosion

Samtidigt frisätter cellen stora mängder av signalsubstansen glutamat, vilket utlöser en explosion av nervsignaler i granncellerna.

Claus Lunau
Så uppstår en hjärnskakning

Uppstädning dränerar cellerna på energi

För att återupprätta balansen måste kaliumjonerna (gröna kulor) pumpas tillbaka in i nervcellerna. Det kräver stora mängder energi och dränerar cellerna på syre. Samtidigt påverkar den fortsatt höga nivån av kalciumjoner cellens energiproduktion. Det utlöser en energikris i hjärnan, så att uppstädningen går ännu långsammare.

Claus Lunau
Så uppstår en hjärnskakning

Inflammation stressar hjärnan

Skadorna på cellerna får immunceller (stora, gröna celler) att frisätta giftiga cytokiner (gröna kulor), som kan stressa cellerna så mycket att några av dem dör. Samtidigt bildar cellerna så kallade fria radikaler (orange kulor), som kan förstöra cellerna ännu mer.

Claus Lunau

Vad måste man göra efter en hjärnskakning?

För mycket vila kan förvärra hjärnskakning

Vid hjärnskakning tjänar det inte något till att lägga sig i ett mörkt rum i flera månader, tills symtomen går över.

Hjärnan mår bäst av att bara vila i ett till två dygn. Efter det bör man återuppta sina vanliga aktiviteter på en lagom nivå, utan att besvären tilltar.

Det visar en dansk studie av 112 patienter i åldern 15-30 år, som hade tydliga symtom efter en hjärnskakning, som hade uppstått två–sex månader tidigare.

De patienter som ökade aktivitetsnivån upplevde färre symtom än dem som fortsatte att låta hjärnan vila.

"Om man upplever att symtomen efter en hjärnskakning finns kvar, finns det ingenting som tyder på att man kan vila bort hjärnskakningen. Man kommer tvärtom att uppleva att symtomen blir värre med tiden, som man vilar för mycket", förklarar neuropsykologen Mille Møller Thastum, fil.dr, om studien som publicerades i The Lancet i början av 2020.

Ny forskning i behandling av hjärnskakningar

Cannabis kan lindra hjärnskakning

I den amerikanska fotbollsligan NFL äger i genomsnitt 0,4 hjärnskakningar rum i varje match.

Därför söker man nu med ljus och lykta efter läkemedel som kan lindre hjärnskakningar och minimera risken för att senare utveckla “kronisk traumatisk encefalopati” (CTE), som drev Dave Duerson och sannolikt många andra amerikanska fotbollsspelare att begå självmord.

Men kanske behöver man bara titta i spelarnas egna fickor för att hitta svaret. En stor del av NFL:s idrottare röker enligt egen utsago marijuana för att lindra de fysiska smärtor som flera års kollisioner på gräsplanen har åsamkat kroppen.

Och ett amerikanskt försök från 2017 visar att möss, som behandlades med cannabidiol (kemiska ämnen från cannabisväxten) efter att ha utsatts för hjärnskakningar, hade färre problem med både finmotorik och minne.

Det beror på att cannabidiol bromsar immunförsvarets nedbrytning av nervcellerna i kölvattnet på en hjärnskakning genom att vinda sig till receptorer på immuncellernas yta, så att de inte delar sig ännu mer.

Forskare håller cannabisväxt

Läkarvetenskapen har på senare år fått upp ögonen för cannabidiol. Utöver hjärnskakningar undersöker forskare även dess effekt mot ångest, Parkinsons sjukdom och biverkningar av cancerbehandlingar.

© Shutterstock

Om ämnet fungerar lika effektivt på människor med hjärnskakning och "kronisk traumatisk encefalopati" (CTE), hoppas forskare från Miami University snart kunna svara på.

De undersöker nu huruvida cannabidiol också är en effektiv behandlingsform mot hjärnskakningar hos människor. Slutsatsen väntas vara klar någon gång under 2022.

Blodprover kan avslöja hjärnskakningar

De flesta hjärnskakningar i Sverige diagnosticeras utifrån patientens sjukdomshistoria och symtom. Symtomen kan dock variera i antal och styrka beroende på person och svårighetsgrad, vilket kan försvåra läkarnas arbete med att ställa en diagnos.

Amerikanska forskare har emellertid hittat tre proteiner i blodet, som kanske kan fungera som biologiska riktmärken, så kallade biomarkörer, och hjälpa till att mäta hjärnskakningar hos patienter.

Forskarna tog utgångspunkt i idrotssrelaterade hjärnskakningar och undersökte 264 idrottare, som tidigare har haft hjärnskakning.

Utifrån blodprover kunde forskarna utleda att de efter sin akda hade förhöjda nivåer av tre speciella proteiner.

I en kontrollgrupp undersökte forskarna också idrottare, som inte hade haft hjärnskakning, och som antingen utövare kontaktsport eller någon idrottsgren som inte krävde närkontakt. Hos kontrollgruppen fanns det inga förhöjda nivåer.

De tre proteiner som är i sökljuset, är alla kända för att vara involverade när celler i nervsystemet har tagit skada.

Proteinet GFAP utsöndras under skada på nervsystemets stödceller, de så kallade gliacellerna, det andra proteinet, Ubiquitin C-terminal hydrolase-L1, signalerar skada på nervcellerna, medan tau-proteinet är ett tecken på att nervcellernas förgreningar, axonerna, är skadade. Samtliga har i tidigare forskning undersökts som möjliga biomarkörer i samband med allvarliga hjärnskador.

Men trots att mycket tyder på att de tre proteinerna är relaterade till hjärnskakningar, kommer det att dröja innan de kan användas som biomarkörer i praktiken.

Forskarna bakom undersökningen understryker att de ännu inte vet hur snabbt de kan testa proteinerna, och vilken kombination av dem som bäst kan konstatera en hjärnskakning.

Dessutom var majoriteten av idrottarna män, och därför är det även nödvändigt att göra liknande undersökningar med kvinnor, innan man kan dra några slutgiltiga slutsatser.

Läs också:

Intelligens

Din IQ följer dig hela livet

28 minuter
Blodprøve - hjernerystelse
Hjärnan

Blod avslöjar hjärnskakningar

5 minuter
Hjärnan

Cannabis ska bota hjärnskakning

11 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj