Wyss Center
Lam ALS-patient

Hjärnimplantat gör det möjligt för ALS-patient att kommunicera igen

En banbrytande teknik har för första gången gjort det möjligt för en totalförlamad man att kommunicera med sin familj. Och mannen hade något viktigt att säga till sin 4-åriga son.

Föreställ dig att du är vid medvetande, men varken kan tala, röra ögonen eller styra din andning.

Så kan livet se ut för personer i ett sent skede av den invalidiserande och dödliga nervsjukdomen ALS.

Ögonstyrda datorer kan hjälpa ALS-patienterna med att kommunicera långt in i sjukdomens sista faser. Men interaktionen med omvärlden får ett tvärt slut om musklerna runt ögonen blir för svaga.

Det kan nu en ny metod ändra på.

Implanterade elektroder i hjärnan har för första gången gjort det möjligt för en totalförlamad ALS-patient att dela ett par värdefulla ord med sin familj genom att avläsa elektriska impulser i mannens hjärna.

Svårt att utvärdera om patienten är totalt förlamad

Invalidiserande sjukdom bryter ned hjärnan

ALS, eller amyotrofisk lateral skleros, är en progressiv och dödlig sjukdom som förstör de nerver i hjärnan och ryggmärgen som styr våra rörelser.

I det nya försöket, som har publicerats i tidskriften Nature, började forskare från University of Tübingen att samarbeta med en manlig ALS-patient medan han fortfarande kunde röra sina ögon.

"I love my cool son" 34-årig totalförlamad man med ALS, som återfick förmågan att kommunicera med hjälp av två hjärnimplantat.

Mannen, som då var 34 år gammal, talade om att han ville få elektroder inopererade i hjärnan i ett försök att kunna fortsätta kommunicera med sin familj, speciellt med sin 4-årige son.

Forskarna opererade därför in två 3,2 millimeter bred mikroelektroder i den bakre delen av frontalloberna, hjärnans så kallade rörelsecentrum.

© Claus Lunau

Ström av joner säkerställer signaler i hjärnan

En hjärncell skapar en elektrisk signal i sitt inre genom att låta elektriskt laddade joner (röda bollar på bilden) strömma in i cellen. När signalen har färdats igenom cellen skickar så kallade jonpumpar ut jonerna igen, så att cellen är redo att skicka en ny signal.

Patient levererar viktigt meddelande till 4-årig son

I tre månader försökte forskarna förgäves avläsa hjärncellernas elektriska impulser.

Till sist bestämde de sig för att spela en ton för mannen. Tonen fick högre frekvens när de elektriska impulserna runt hjärnimplantaten blev snabbare – och låg frekvens när de elektriska impulserna blev långsamma.

Därefter bad de mannen att tänka på att förändra tonen, så att de höga tonerna betydde "ja" och de låga tonerna "nej".

Efter bara tolv dagar kunde patienten styra tonerna helt och började skapa ord genom att svara "ja" eller "nej" till de bokstäver som forskarna höll upp framför honom med en hastighet med omkring en bokstav i minuten.

Och redan efter tre veckor levererade han fullt förståeliga meningar med just den tekniken.

I den allra första meningen bad han sjuksköterskorna att ändra hans liggställning. Men sedan levererade mannen enligt forskarna ett flertal meningar, som exempelvis: "Jag vill höra albumet med Tool högt" och "Jag älskar min coola son."