Skärmtid: Liten flicka ser på surfplatta

Forskare: Många timmar framför skärm varje dag kan hämma barns hjärnor

En ny studie visar att små barn som sitter flera timmar framför skärm har sämre strukturella kopplingar i hjärnområden som bland annat stöder språket.

Shutterstock

Tv, datorer, surfplattor och mobiltelefoner. Vi är omgivna av skärmar och i många hem hamnar barnen framför dem.

Detta har under de senaste åren fått forskare att fråga sig vad skärmarna egentligen gör med barns utveckling - i synnerhet under de första levnadsåren då hjärnan och kognitiva förmågor ständigt växer.

Nu har en grupp amerikanska forskare från Cincinnati Children's Hospital kommit närmare ett svar. I en undersökning som publicerats i tidskriften JAMA Pediatrics har forskarna nämligen hittat sambandet mellan ökad skärmanvändning och förändringar i hjärnan.

Skanningar avslöjar sämre kopplingar i hjärnan

Forskarna skannade hjärnan hos 47 barn i åldern 3-5 år med en speciell MRI-skanner som kan mäta vattenmolekylers rörelse och på så sätt skapa en väldigt precis bild av strukturen i hjärnvävnaden. Därefter jämfördes hjärnskanningarna med barnens så kallade ScreenQ-poäng.

ScreenQ är ett slags poängsystem som baseras på de amerikanska riktlinjerna för skärmtider för barn.

Om ett barn har en ScreenQ-poäng på 0 så följer föräldrar och barn riktlinjerna till punkt och pricka, som exempelvis att inte ha skärm i sovrummet och att endast få en timmes skärmtid per dag.

Om barnet däremot får 26 poäng följer familjen inga riktlinjer alls.

Resultatet visade att de barn som använde skärm många timmar hade sämre fungerande kopplingar i hjärnans vita substans än de barn som satt mindre än en timme om dagen framför skärmen.

Hjärnans vita substans består av så kallade neuronutskott, axoner, som är klädda med myelin. Myelin är ett fett- och proteinhaltigt material som isolerar och säkerställer snabba signaler mellan nervceller.

Det är just bildandet av myelin och därmed också nervcellernas signalförmåga som är påverkat hos barnen.

Så säkerställer isolering snabba signaler

Med hjälp av speciella fettmantlar av myelin kan hjärnans nervceller snabbt skicka elektriska impulser mellan varandra.

Oliver Larsen

1. Joner strömmar in i nervcellen

När nervcellen tar emot en signal från en granncell kommer elektriskt laddade natriumjoner in i cellen genom en så kallad jonkanal. Det skapar en spänningsskillnad som får de andra jonkanalerna i cellen att öpnnas.

Oliver Larsen

2. Höljen isolerar cellen i sektioner

Nervecellens utskott, axonerna, är inpackade i isolerande myelinhöljen som produceras av hjärnans så kallade stödceller, oligodendrocyterna. Mellan varje isolering finns ett mellanrum där jonkanalerna stänger in och ut jonerna i cellen.

Oliver Larsen

3. Signal hoppar fram till slutstationen

Isoleringen gör att signalen hoppar från mellanrum till mellanrum så att det snabbt når fram till nervcellens ände där den friger signalsubstanserna till granncellen.

Oliver Larsen

De sämre kopplingarna observerades främst i hjärnområden som stöder kognitiva förmågor som exempelvis språk och läskunnighet.

Barn med höga ScreenQ-poäng fick därför föga överraskande sämre resultat i flera kognitiva test. De använde exempelvis inte ett särskilt uttrycksfullt språk och hade svårt för att snabbt namnge föremål.

Vi måste inte förbjuda skärmar

Även om forskarna har hittat ett samband mellan ökad skärmtid och sämre strukturell integritet i hjärnan så understryker de att föräldrar inte behöver ta bort skärmarna helt.

De slår dock fast att det behövs en balans eftersom "riktiga" interaktioner och upplevelser som exempelvis lek, läsning och samtal skapar fler kraftfulla strukturer i hjärnans nätverk än passiv underhållning från en skärm.

Läs också:

Hjärnan

Barns hjärnor förändras vid PTSD

1 minut
hjernescan
Intelligens

Tjocka hjärnor är de smartaste

0 minuter
Minne

Så fungerar ditt minne

7 minuter

Logga in

Fel: Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
VisaDölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!