Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Forskare förklarar krig mot migrän

En miljard människor lider av ­migrän. Orsaken är att ett vanligt ­protein får deras känselnerver att löpa amok. Forskare utvecklat ett läkemedel som förhindrar att ­huvudvärken uppstår – men de jagar fortfarande svaret på varför vissa människor är känsliga för proteinet.

Shutterstock

En våldsam smärta dunkar i ena sidan av kvinnans huvud. ­Genom det öppna fönstret strömmar solens strålar in och hon känner hur ljuset borrar sig in i hjärnan och förstärker smärtan.

Utanför sjunger fåglarna, men ljudet träffar hennes huvud som små hammarslag som gör ­henne illamående och får det att vända sig i magen.

Helst vill hon stänga fönstret och dra för gardinen, men vid minsta rörelse ­tilltar smärtan i styrka så hon måste ­ligga helt orörlig i sängen.

Kvinnan lider liksom omkring en miljard människor i världen av migrän.

Den våldsamma huvudvärken kostar jordens befolkning totalt 30 miljoner aktiva år, eftersom smärtan hindrar människor att sköta sitt arbete och sina dagliga sysslor.

De flesta migrän­anfall varar i ett par timmar men kan i värsta fall pågå i upp till tre dagar. Hur ofta an­fallen kommer varierar från person till person.

Vissa får migrän med ett par dagars mellanrum, andra får bara ett par anfall om året, men två till fyra anfall i månaden är vanligt.

I synnerhet medelålders personer i västvärlden lider av migrän och kvinnor drabbas två–tre gånger oftare än män.

Trots att så många människor lider av sjukdomen har läkare och forskare ännu inte fullt ut förstått varför smärtan uppstår, och många patienter har hittills haft svårt att hitta en effektiv behandling.

© Shutterstock

Migrän drabbar hela huvudet

Ett migränanfall kan vara allt från fyra timmar till tre dygn och värken skiljer sig från vanlig huvudvärk genom att ge många olika symptom.

  • Överkänslighet

    De flesta migränpatienter blir ­extremt känsliga för ljud och ljus, som förstärker smärtorna. Somliga ­besväras även av lukt och smak.

  • Yrsel

    En typisk migränpatient känner sig förvirrad, blir yr och kan i ­sällsynta fall till och med svimma av.

  • Smärtor

    Smärtorna är dunkande eller pulserande och kan vara mycket våldsamma. De sitter i regel bara i den ena sidan av huvudet.

  • Synrubbningar

    Före migränanfallet upplever en del ­patienter synrubbningar i form av flimrande områden i synfältet. Fenomenet kallas aura.

  • Orörlighet

    Smärtorna förvärras av minsta rörelse, så att man är tvungen att ligga helt stilla.

  • Illamående

    Nästan alla blir illamående och somliga kräks.

  • Känselrubbningar

    Vissa migränpatienter upplever att olika delar av kroppen ”sover” eller förlorar känseln före ett migränanfall.

Men i maj 2018 godkände amerikanska hälsomyndigheten ett läkemedel som kan halvera antalet migränanfall hos de svårast drabbade patienterna.

Kliniska försök visade att 26 procent av patienterna reagerade maximalt på behandlingen och botades helt från migrän. Erenumab, som läkemedlet heter, blev även godkänt i EU i juni 2018 och kan bli det första av en rad banbrytande behandlingsalternativ till migränpatienter världen över.

Erenumab är en antikropp som verkar genom att neutralisera effekten av ett litet protein, CGRP, som på senare år har pekats ut som boven bakom migrän.

Hos de allra flesta är det helt ofarligt, men hos migränpatienter gör det känselnerverna i huvudet extremt överkänsliga och forskare söker nu svaret på vad som går fel.

En del migränpatienter upplever syn­rubbningar, så kallad aura, före ett anfall.

© Shutterstock

Borrade hål för att lätta smärtan

På medeltiden trodde man att migrän ­berodde på onda andar i huvudet och på en del patienter borrades det hål i huvudet för att släppa ut de onda andarna och för att slippa plågorna.

Först 1918 utvecklade läkarna ett läkemedel mot den svåra huvudvärken i form av ämnet ergotamin, som utvanns ur svampen mjöldryga.

Ergotamin används fortfarande och likt den nyare gruppen av läkemedel, de så ­kallade triptanerna, får de blodådrorna runt hjärnan att dra ihop sig.

År 1982 upptäckte forskare det naturliga proteinet CGRP och avslöjade senare att det förekom i extra ­stora mängder under ett migränanfall och hade just en påtaglig förmåga att utvidga blodådrorna.

Därmed tycktes orsakssambandet vara klart och i många år var det den allmänna uppfattningen att migrän uppstod när CGRP-proteinet fick blodådrorna att utvidgas så att blodgenomströmningen till hjärnan blev större än vanligt.

17 000 svenskar lider av migrän och drabbas av migränattacker som varar i mellan fyra och 72 timmar.

Men 2008 använde neurologen Guus Schoonman från Leiden University Medical Center i Holland en speciellt form av MRI-hjärnavbildning för att studera blodgenomströmningen i 27 migränpatienters hjärnor.

Forskaren utnyttjade att små mängder nitroglycerin är känt för att både utvidga blodådrorna och framkalla migränanfall.

Skanningresultaten visade överraskande att blodådrorna bara expanderades de första minuterna efter injektion med nitroglycerin, och att blodgenomströmningen åter var nere på en normal nivå när migränanfallet inleddes efter 1,5–5 timmar.

Den smärtsamma huvudvärken kunde alltså inte bero på att stora mängder blod transporterades genom hjärnan. Forskarna fick leta efter en annan förklaring.

Protein gör nerver överkänsliga

Forskning tyder på att det trots allt är CGRP-proteinet som framkallar smärtan under ett migränanfall, men på ett helt annat sätt än vad forskarna tidigare trott.

Proteinets effekt på blodådrorna kring hjärnan ingår inte alls i förklaringen. I stället utlöses migränanfallet av en annan funktion hos CGRP-proteinet.

Det påverkar känselnerverna i ansiktet, hårbotten och de hinnor som skyddar hjärnan, så att nerverna blir extra känsliga och skärper sinnena till det yttersta.

4 faktorer utlöser huvudvärken

Ämnen i rödvin, yoghurt och ost framkallar migränanfall hos vissa patienter. Även hormonsvängningar och kronisk stress kan få hjärnan att utsöndra proteinet CGRP som startar ett migränanfall.

När exempelvis en lätt beröring vid hårbotten aktiverar en ­känselnerv, kommer den under normala omständigheter att skicka en svagt elektrisk nervsignal vidare till hjärnan, som ­registrerar ett mjukt tryck.

Men vissa nervceller, som utgår från en knutpunkt vid örat, innehåller stora mängder CGRP och av ­anledningar som forskarna ännu inte helt förstår kan de plötsligt öppna slussarna så att proteinet strömmar ut över kring­liggande känselnerver.

Om det sker blir känselnerverna ­extra känsliga och den svaga nervsignalen kraftigt förstärkt. När nervisgnalen en bråkdel av en sekund senare når hjärnan förmedlar den inte längre budskapet om en lätt beröring, utan om intensiv smärta.

Andra små verkningar på huvudets känselnerver – ­exempelvis en muskelsammandragning i ­ansiktet eller bara blodets pulserande i ­ådrorna – förstärks också kraftigt och alla falska smärtintryck försätter hjärnan i ett slags alarmberedskap och reagerar också extra kraftigt på ljus, lukt och ljud.

50 procent av alla migränpatienter har aldrig talat med läkare om det. Många behandlar symptomen med huvudvärkstabletter som i stort sett inte har någon effekt.

Situationen utvecklas snabbt till ett riktigt smärthelvete och ett migränanfall är på väg att blomma ut. Men den nyutvecklade antikroppen erenumab kan bromsa den eskalerande smärtspiralen tidigt genom att sätta CGRP-proteinet ur spel innan känselnerverna hinner reagera på det.

På så sätt fungerar behandlingen alltså förebyggande, och eftersom antikropparna – som är stora proteiner – har lång hållbarhet i kroppen behöver patienterna inte ta mer än en enda dos i månaden för att undvika nya migränanfall.

Antikropp halverar migränanfall

Läkaren Peter Goadsby från King’s College Hospital i London, England, ligger bakom utvecklingen av antikroppen och han presenterade i december 2017 de lovande resultaten från ett stort kliniskt försök.

Totalt deltog 955 migrändrabbade försökspersoner som slumpmässigt delades in i tre grupper. Varje månad under ett halvår fick de en injektion med 70 respektive 140 milligram av antikroppen.

Patienterna hade som utgångspunkt migrän mellan fyra och 14 dagar i månaden, men efter ett halvt års behandling hade antalet månatliga migrändagar minskat med 3,2 och 3,7 hos de försökspersoner som hade fått den låga respektive den höga dosen.

Av de patienter som behandlades med den låga dosen upplevde 43,3 procent minst en halvering av antalet dagar med migrän, medan motsvarande siffra för dem som fick den höga dosen var 50 procent.

Nærbillede af medicinens indvirkning på nervefiber og følenerve

Nya läkemedel behandlar och förebygger migrän

NERVFIBER (GUL)

KÄNSELNERV (RÖD)

mikkel juul jensen
Nærbillede af medicinens indvirkning på nervefiber og følenerve

Dagens läkemedel:

Hindrar att smärtprotein utsöndras
Dagens läkemedel binder sig till en så kallad serotoninreceptor på nervfibrerna. Därmed blockeras nerverna så att de inte utsöndrar proteinet CGRP, vilket lindrar smärtan under migränanfallet.

mikkel juul jensen
Nærbillede af medicinens indvirkning på nervefiber og følenerve

Nytt läkemedel:

Blockerar receptor på känslonerven
En ny typ läkemedel kallad gepanter fäster sig vid känslonervens receptor för CGRP-proteinet så att det inte kan binda sig till nerven. Det lindrar smärtan vid ett akut migränanfall.

mikkel juul jensen
Nærbillede af medicinens indvirkning på nervefiber og følenerve

Avväpnar smärtproteinet
Antikroppen fremanezumab känner igen och binder sig till själva CGRP-proteinet, så att det sätts ur spel i samma ögonblick som det friges från nerven. Det förhindrar att nya migränanfall uppstår.

mikkel juul jensen
Nærbillede af medicinens indvirkning på nervefiber og følenerve

Binder sig till känselnerven
Erenumab, en annan antikropp verkar genom att känna igen och binda sig till CGRP-receptorn på känselnerven så att den inte aktiveras av proteinet. Det förhindrar att nya migränanfall uppstår.

mikkel juul jensen

Den goda effekten av erenumab beror på att antikroppen förhindrar att CGRP kan fästa sig vid känselnerverna och göra dem överkänsliga.

För att utföra sitt normala arbete ska CGRP binda sig till en så kallad receptor på känselnervens yta, men antikroppen förekommer CGRP och fäster sig stadigt på receptorn.

Antikroppen tar med andra ord upp platsen på receptorn, så att CGRP inte har möjlighet att binda sig till den och utlösa smärthelvetet.

Peter Goadsby har även utvecklat en annan antikropp, som i stället fäster sig vid själva CGRP-proteinet och därmed förhindrar det från att binda sig till receptorn.

Denna antikropp kallas fremanezumab och har också testats i ett liknande kliniskt försök på 1 130 migränpatienter, där en del av dem fick en injektion var tredje månad.

Det var tillräckligt för att reducera antalet månatliga migrändagar med 4,3 i genomsnitt hos alla försökspersoner och antalet migrändagar halverades för 38 procent av försöksdeltagarna.

Mellan 15 och 35 procent av alla migränanfall inleds med syn- eller ­känselrubbningar som kallas aura. En del ser exempelvis sicksacklinjer och stjärnor. Auran varar i omkring en halvtimme och ­slutar ­precis innan migränanfallet börjar.

Flera andra antikroppar som sätter CGRP ur spel har testats i kliniska försök med liknande resultat.

Gemensamt för dem alla är att de har olika verkan på försökspersoner och att effekten är markant bättre hos vissa patienter.

I ett annat kliniskt försök (som publicerades 2017) med ämnet erenumab slapp var fjärde patient migränanfall helt, medan ett försök med en annan antikropp, galcanezumab, visade att 16 procent av patienterna botades helt och hållet.

Forskare gav personer huvudvärk

Forskarna vet fortfarande inte varför patienterna reagerar på så olika sätt på antikropparna, men nyckeln till svaret ligger sannolikt i hur deras känselnerver påverkas av CGRP-proteinet.

Alla människor bildar proteinet som reglerar blodgenomströmningen genom att blodådrorna att utvidgas. Men migränpatienter reagerar av någon anledning annorlunda på det.

Redan 2002 demonstrerade neurologen Jes Olesen från Köpenhamns universitet att en injektion med CGRP snabbt utlöste ett anfall hos migränpatienter, medan personer som inte led av migrän bara fick lätt huvudvärk av att få proteinet injicerat i ådrorna.

Migränpatienter reagerar alltså mycket kraftigare på CGRP än friska personer, vars känselnerver i betydligt mindre grad blir överkänsliga.

Men migränpatienternas reaktion på CGRP varierar sannolikt också, vilket förklarar varför antikropparna inte fungerar lika effektivt på dem.

Protein gör känsel­nerver överkänsliga

Utvidgade blodådror ansågs tidigare vara orsaken till migrän. Nu tror forskare att ett protein gör känselnerverna överkänsliga.

mikkel juul jensen

Nerver täcker huvudet

Huden i ansiktet och resten av huvudet är genomvävd av blodådror och nervfibrer som hjälper huden att känna beröring och den smärta vi kallar huvudvärk.

mikkel juul jensen

Hinnor omger hjärnan

Under skallbenet ligger tre hinnor som skyddar hjärnan. De är genomvävda av ett nätverk av nerver och blodådror, som förser hjärnan med syre och näringsämnen.

mikkel juul jensen

Äldre teori

Blodådror utvidgas
När en blodådra ska utvidgas utsöndrar nerver proteinet CGRP, som stimulerar musklerna runt den att slappna av. Tidigare ansågs det vara orsaken till migrän.

mikkel juul jensen

Ny teori

Nerver blir känsliga

Proteinet gör också känselnerverna i huden och hjärnhinnorna mer känsliga. Forskare tror att det får migränpatienter att uppleva varje påverkan som smärta.

mikkel juul jensen

Läkemedel lättar akuta anfall

Innan forskarna förstår varför en del patienter reagerar bättre på behandlingen än andra (och därmed kanske får kunskapen som hjälper dem att utveckla ännu bättre antikroppar) ska de testa om de i stället i förväg kan avgöra vilka patienter som gynnas mest av antikropparna.

Behandlingen är nämligen mycket kostsam, och om den bara har begränsad effekt på cirka hälften av patienterna är det en god idé att målinrikta behandlingen för de patienter som har störst nytta av den.

Utöver antikroppar arbetar forskare också med att utveckla ett antal små molekyler som kan kila in sig i CGRP-proteinets receptor och därmed förhindra att känselnerverna påverkas av det.

De små molekylerna kallas gepanter, och till skillnad från antikropparna fungerar de inte förebyggande utan lindrar i stället smärtan under ett pågående migränanfall.

Läkarna kan alltså sätta in det mot migränframkallande CGRP-protein på två fronter: Antikropparna reducerar antalet anfall och när ett anfall ändå sätter in kan smärtan lindras med andra ämnen.

Läs också:

Medicin

Därför får du migrän

0 minuter
Cancer

Antikroppar drar fram cancer ur gömställen

2 minuter
Evolution

Människans historia skrivs om: Vi kan ha fått en ny förfader

6 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj