Få en hjärna som Einstein

Din logiska intelligens är en enkel algoritm. Forskarna är nära att avslöja den hemliga koden bakom logiken och de är redan nu redo att göra din hjärna vassare än någonsin tidigare.

Albert Einsteins hjärna var inte särskilt speciell. Forskare har länge försökt ta reda på hur den Nobelprisbelönade fysikern kunde lösa så många av universums största gåtor.

En teori var att han hade en mycket större hjärna vad andra människor har. Men det kunde forskare på McMaster University i Kanada avvisa 1991 efter att ha jämfört Einsteins hjärna med vanliga hjärnor.

Geniets hjärna visade sig till och med vara mindre än genomsnittet. Inte heller den främre delen av hjärnbarken, som är extremt viktig för vår logiska intelligens, visade sig vara anmärkningsvärd hos den store vetenskapsmannen.

Överlag har forskarna kommit fram till att vissa delar av Einsteins hjärnområden var mer utvecklade än normalt, men så är det med alla hjärnor – även din.

© Shutterstock & Anker Tiedemann

Uppvärmning: 1

Skriv bokstaven och siffran för de bilder som hör ihop.

Se svaren längst ned i artikeln.

Bevisen för att fysikern hade en särskild medfödd anatomisk fördel är därför tveksamma. I stället ligger förklaringen sannolikt i det sätt på vilket han använde sin hjärna.

Försök visar att vi alla kan få en skarp logisk intelligens – det kräver bara träning.

Forskarna är nu också nära att avslöja hemligheten bakom hjärnans logik – en enkel algoritm som har givit oss allt från stenverktyg till relativitetsteorin.

Logik avslöjade ny naturlag

En hantverkare föll ned från ett tak. En bit bort stod Albert Einstein. Olyckan aktiverade ett helt fyrverkeri av signaler i den unge forskarens hjärna.

Han kombinerade den upplevelsen med andra erfarenheter och upptäckte ett nytt samband i universum som ingen hade upptäckt förut: Två olika personer upplever fysiska fenomen på olika sätt om de rör sig med olika hastigheter.

För Einstein var det tydligt att hantverkaren föll mot jorden. Hantverkaren själv skulle dock i samma ögonblick ha känt sig helt viktlös.

© Shutterstock & Anker Tiedemann

Uppvärmning: 2

Vad saknas i denna samling av kantiga figurer?

Se svaren längst ned i artikeln.

Fysikerns hjärna hade noga valt ut den viktigaste informationen i ett virrvarr av nya och gamla sinnesintryck och upptäckt ett mönster – ett mönster som senare ledde till att han skulle formulera den allmänna relativitets­teorin.

Förmågan kallas logisk intelligens, och den har vi allihop. Den ligger till grund för vårt sunda förnuft och gör att vi kan lösa komplicerade problem.

Kedjereaktion löser problemet

Motorn bakom logiken sitter i den så kallade prefrontala cortex främst i hjärnbarken. Detta område är mycket väl utvecklat hos människor och hjälper oss att tänka klart – utan påverkan av känslor.

Om du skulle se en spindel på sängen kan hjärnans centrum för rädsla, amygdala, skicka ut elektriska signaler till resten av hjärnan om att fly eller strida. Samtidigt tar din prefrontala cortex ställning till om spindeln är farlig.

Det gör hjärncentrumet genom att kommunicera med hippocampus och andra hjärnregioner som håller reda på dina minnen. Här är din kunskap om spindlar lagrad, och den säger att det lilla djuret är ofarligt.

Prefrontala cortex skickar då ut impulser som hämmar amygdalas signaler om rädsla.

Nästa steg är att få bort spindeln från sängen. Här utnyttjar ditt logiska sinne bland annat områden i hjässloben, som kan analysera problemet in i minsta detalj: Hur stor är spindeln, hur snabb är den och hur hårt är underlaget som den sitter på?

Överst syns hjärnaktiviteten drygt sex sekunder i en otränad hjärna och underst syns de tränade hjärnorna. Den röda färgen indikerar en stark kommunikation mellan hjärncellerna.

© Shutterstock

Minnesuppgifter stärker logiken

Den blå klossen står på den röda och den gröna klossen är rakt under den gula. Den gula klossen är över den röda, men de rör inte vid varandra. För att räkna ut hur de fyra klossarna är staplade måste ditt logiska sinne analysera en rad olika fakta samtidigt – en uppgift som kräver hjälp från ditt arbetsminne. 2012 gav en grupp slovenska forskare sina försökspersoner en rad uppgifter som tränade korttidsminnet. Med hjälp av elektroder mättes kommunikationen mellan hjärnans celler i samband med lösningen av logiska uppgifter. Mätningarna avslöjade en tydlig skillnad mellan tränade och otränade hjärnor: De tränade hjärncellerna var betydligt bättre på att kommunicera med varandra. De markanta förbättringarna resulterade också i väsentligt bättre resultat i ett test av logisk intelligens.

Denna information bearbetas av det kreativa hjärncentrum som finns i centrumet gyrus frontalis inferior.

Du börjar se dig runt efter något som kan lösa problemet. Du kanske ser en bit papper och en kopp och till sist bestämmer du dig för att fånga spindeln i koppen och bära ut den till friheten.

Enkel träning gör dig klokare

Extremt enkla träningsuppgifter kan göra dig bättre på att lösa små vardagsproblem eller fysikens största gåtor. Det visar en rad vetenskapliga studier.

I en av dem testade forskare från Universität des Saarlandes i Tyskland först olika aspekter av försökspersonernas logiska intelligens.

De fick bland annat uppgifter som testade hur bra de var på att kontrollera sina omedelbara reaktioner – som rädslan för spindeln.

Ordet ”röd” kunde exempelvis dyka upp på en skärm i blå bokstäver och så gällde det att svara snabbt och rätt på bokstävernas färg.

© Shutterstock

I långa loppet: Hus utmanar din hjärna

Andra uppgifter testade minnet eller förmågan att tänka abstrakt – en förmåga, som Albert Einstein bemästrade.

Du kan testa hur bra du är på abstrakt tänkande med hjälp av ett så kallat Ravens Standard Progressive Matrices-test, där du ska hitta mönstret i en rad figurer och räkna ut hur nästa figur i serien ska se ut (testa i första uppgiften på nästa uppslag).

De tyska forskarna delade sedan in försöks­personerna i tre åldersgrupper – barn, unga och äldre – och sedan delades varje grupp in i olika träningsgrupper.

En grupp skulle nöja sig med att träna en typ av uppgifter medan en annan fick växla mellan olika typer. Själva uppgifterna var väldigt enkla. En typ av uppgift gick ut på att avgöra om en bild föreställde en frukt eller en grönsak.

I en annan uppgift skulle de bedöma om en bild var stor eller liten. Trots att uppgifterna var enkla hade de en tydlig effekt på de personer som hade fått i uppgift att växla mellan olika typer av uppgifter.

När dessa personer testades efter träningen hade de – oavsett ålder – blivit bättre på i stort sett alla aspekter av logisk intelligens, och de hade samtidigt blivit betydligt snabbare på att leverera sina svar.

Intellektuell funktionsnedsättning VS Abstrakt tänkare

© Dmadeo & Bruno Vincent/Getty Images

Intellektuell funktionsnedsättning

Amerikanen Kim Peek memorerade varenda sida i Bibeln och 12 000 andra böcker. Han kunde dock inte förstå ens de mest enkla logiska sambanden – och inte heller klä på sig själv eller knyta sina skosnören. Förklaringen gömmer sig djupt inne i hans hjärna. Han var född utan den så kallade corpus callosum, ett tjockt nervknippe som förbinder vänster och höger hjärnhalva. Utan den kunde de logiska centrumen i hans hjärna inte kommunicera med varandra.

© Dmadeo & Bruno Vincent/Getty Images

Abstrakt tänkare

Svarta hål avger strålning. Fysikern Stephen Hawking upptäckte detta fenomen 1974 – men inte med hjälp av ett teleskop utan med sin
hjärna. Han upptäckte ett extremt abstrakt samband i redan kända fysiska lagar. Hans förmågor beror sannolikt på att han liksom andra
duktiga vetenskaps­män kunde maximera aktiviteten i vissa områden av hjärnbarken, som är förknippade med logisk visuell och matematisk intelligens.

Hemligheten bakom framstegen är att hjärnan kan stärka och till och med lägga om sina förbindelser under hela livet.

Även enkla uppgifter leder till en förbättring av kommunikationen mellan de olika logiska hjärncentrumen, vilket gör att även du kan gå i Einsteins fotspår.

Logik är en enkel algoritm

N = 2i - 1. Med den enkla formeln kan din logiska intelligens beskrivas. Formeln bygger på en teori som kallas theory of connectivity eller förbindelseteorin och är utvecklad av hjärnforskaren Joe Tsien på Augusta University i USA.

Tillsammans med sina kollegor har Tsien nu hittat påtagliga bevis för att teorin stämmer.

Till skillnad från en dator kan din hjärna inte bara samla in information, utan också välja ut olika aspekter av informationen och generalisera för att upptäcka mönster i ett oändligt hav av möjligheter.

Om du exempelvis ser ett litet, omoget och grönt äpple och sedan ett stort, runt och rött äpple kan du utan problem identifiera båda som äpplen.

Den här typen av uppgifter är enormt svåra för en dator eftersom den inte kan hitta rätt mönster. Enligt Tsiens förbindelse­teori är hemligheten bakom skillnaden mellan artificiell intelligens och mänsklig intelligens överraskande enkel.

Slutspurten: 1

Vilken figur ska stå påfrågetecknets plats?

Se alla svar längst ned i artikeln

© shutterstock & Anker Tiedemann

Slutspurten: 2

Hitta den bokstav som står rakt ovanför den bokstav som står mellan den bokstav som står före bokstaven rakt under H och den bokstav som står före bokstaven ovanför U.

© shutterstock & Anker Tiedemann

Slutspurten: 3

De två första vågarna är i jämvikt. Vilka kulor får den tredje vågen i balans?

© shutterstock & Anker Tiedemann
© shutterstock & Anker Tiedemann

Slutspurten: 4

En man tillfångatas på kungens mark. Kungen säger till honom: ”Berätta något för mig. Om du säger sanningen ska du dödas av lejon. Om du ljuger ska du dödas av ormar”. Mannen svarar, men kungen måste låta honom gå. Vad sade mannen till kungen?

Slutspurten: 5

Hur många prickar ska det vara på frågetecknets plats?

© shutterstock & Anker Tiedemann

Slutspurten: 6

Vilka bokstäver ska stå i fälten till höger om 1 är för 2 som 3 är för 4?

© shutterstock & Anker Tiedemann

Slutspurten: 7

Tom är till vänster om Misse. Bastian är till höger om Figaro. Misse är till höger om Bastian men inte intill honom. Vilken ordning har katterna?

© shutterstock & Anker Tiedemann

Enligt teorin är hjärnans ungefär 86 miljarder nervceller organiserade i grupper eller klickar. En enskild klick tar sig an en viss uppgift, exempelvis att identifiera ett synintryck eller att jämföra två olika intryck och kan kommunicera med en rad andra klickar.

Enligt Tsiens formel är klickarna uppbyggda i en hierarki. Om du får två intryck ("i" i formeln) kommer två klickar att ta sig an varsitt intryck medan en tredje kommer att förbinda de två första klickarna med varandra.

Totalt handlar det alltså om tre klickar (vilket anges med N i formeln).

I ett experiment som gjordes nyligen kunde Tsien dokumentera just den här hierarkin i hjärnan på möss som utsattes för fyra intryck.

Ett liknande hierarkiskt system kan ha gjort det möjligt för Einstein att kombinera hantverkarens fall med en lång rad andra intryck, hitta mönstret i dem och dra nya, banbrytande slutsatser om universums lagar.

Facit