Forskarna uppskattar att den mänskliga genen uppstod för cirka fem miljoner år sedan hos våra tidiga förfäder, som ledde till människosläkten, Homo – det vill säga efter att vår utvecklingslinje skildes från exempelvis schimpansens.
Genen kodar för ett protein med 47 aminosyror, som i dag bara finns hos människan, och som är ansvariga för våra hjärnstamcellers förmåga att kopiera sig själva.
En upprepning av evolutionen
Enligt forskarna är genen avgörande för att våra förfäders hjärnor började att växa, och försöket är därmed en upprepning av ett jättesprång i evolutionen, när vår utvecklingslinje skildes från andra primaters.
Etik stoppade försöket
Den stora skillnaden på människo- och aphjärnan ligger huvudsakligen i att vår hjärnbark är större, har fler veck och innehåller fler nervceller.
Jämfört med vår närmaste nu levande släkting, schimpansen, är vår hjärna tre gånger större och innehåller även tre gånger så många hjärnceller.
Forskarna vet inte om det genmanipulerade apfostret med den stora hjärnan kunde ha överlevt till födseln. Av etiska skäl beslöt de att ta ut fostret med hjälp av kejsarsnitt efter de 101 dagarna, det vill säga två tredjedelar in i silkesapans dräktighet.