En enda gen gav vår hjärna växtvärk

Forskare har nu bevisat att en enda människogen kan få hjärnan hos apor att växa och utvecklas på samma sätt som vår.

Forskare har nu bevisat att en enda människogen kan få hjärnan hos apor att växa och utvecklas på samma sätt som vår.

Aida Gómez-Robles & José Manuel De La Cuétara

Vi har en enda liten gen att tacka för vår stora och välutvecklade hjärna. Det visar ett nytt, banbrytande experiment genomfört av forskare från Max Planck-institutet i Tyskland och Central Institute for Experimental Animals i Japan.

Forskarna satte in den mänskliga genen kallad "ARHGAP11B" i ett foster av en silkesapa och följde hjärnutvecklingen de första 101 dagarna av graviditeten.

Liknade ett människofoster

Effekten var enorm. Fostret utvecklade en avsevärt större hjärnbark, som till och med började veckas på samma sätt som den gör hos ett människofoster.

Fostret hos en silkesapa utvecklar större hjärna (till höger), när det får en enda människogen implanterad.

© Heide et al./MPI-CBG & Shutterstock

Forskarna uppskattar att den mänskliga genen uppstod för cirka fem miljoner år sedan hos våra tidiga förfäder, som ledde till människosläkten, Homo – det vill säga efter att vår utvecklingslinje skildes från exempelvis schimpansens.

Genen kodar för ett protein med 47 aminosyror, som i dag bara finns hos människan, och som är ansvariga för våra hjärnstamcellers förmåga att kopiera sig själva.

En upprepning av evolutionen

Enligt forskarna är genen avgörande för att våra förfäders hjärnor började att växa, och försöket är därmed en upprepning av ett jättesprång i evolutionen, när vår utvecklingslinje skildes från andra primaters.

© Shutterstock

3 fakta om människohjärnan

Vikt: Mäns hjärnor väger i genomsnitt 1375 gram, medan kvinnors ligger på 1245 gram.

Hjärnceller: Människohjärnan innehåller 86 miljarder hjärnceller. Det kan jämföras med schimpansens 28 miljarder.

Energiförbrukning: Hjärnan står för 20 procent av vår energiförbrukning, trots att den bara utgör 2–3 procent av vår totala vikt.

Etik stoppade försöket

Den stora skillnaden på människo- och aphjärnan ligger huvudsakligen i att vår hjärnbark är större, har fler veck och innehåller fler nervceller.

Jämfört med vår närmaste nu levande släkting, schimpansen, är vår hjärna tre gånger större och innehåller även tre gånger så många hjärnceller.

Forskarna vet inte om det genmanipulerade apfostret med den stora hjärnan kunde ha överlevt till födseln. Av etiska skäl beslöt de att ta ut fostret med hjälp av kejsarsnitt efter de 101 dagarna, det vill säga två tredjedelar in i silkesapans dräktighet.