Elektromagnetism lindrar depression

Ta på en elektromagnetisk hjälm och få ett mer glädjefullt liv. En banbrytande behandlingsform ger nu nytt liv till nedtryckta hjärnceller och kan kanske hjälpa miljontals människor med depression.

Ta på en elektromagnetisk hjälm och få ett mer glädjefullt liv. En banbrytande behandlingsform ger nu nytt liv till nedtryckta hjärnceller och kan kanske hjälpa miljontals människor med depression.

Shutterstock

Miljontals positivt laddade natriumjoner strömmar in i nervcellen genom en mikroskopisk port av protein i cellens yttersta skal, cellmembranet.

Den kraftiga strömmen av elektriskt laddade joner får även en port bredvid att öppnas. Fler joner strömmar in. En ny port öppnas, och så ännu en. En kedjereaktion av öppnade portar och elektrisk ström sprider sig ned genom nervcellens långa utskott tills den når änden. Där gör strömmen att cellen friger ett fyrverkeri av signalsubstanser.

Substanserna binder sig till en annan nervcell där den öppnar portarna och utlöser ytterligare en kedjereaktion. Den elektriska impulsen färdas genom din hjärna från nervcell till nervcell – och en känsla av glädje sprids inom dig.

Så fungerar hjärnan vanligtvis. Men systemet kan komma ur balans – vilket i vissa fall leder till depression. Omkring 350 miljoner människor lider av sjukdomen, som bland annat medför nedstämdhet och minskad energi.

Hos många av dem kan samtal eller läkemedel sätta fart på hjärnans glädjesystem, men en del reagerar inte på traditionella behandlingar. En speciell behandlingsform ger dock nytt hopp för dem som tidigare inte har kunnat behandlas: elektromagnetism.

Läkemedel under luppen

Forskare har i årtionden arbetat hårt för att förstå hur depression uppstår. På 1960-talet kom de fram till en av de första vetenskapliga förklaringarna till fenomenet.

De drog slutsatsen att brist på vissa signalsubstanser i hjärnan – i synnerhet serotonin – är den primära orsaken till depression. Teorin ledde till en enkel lösning: Depression kunde avhjälpas genom en ökad mängd serotonin i nervcellerna.

Kort därpå dök en ny grupp läkemedel upp på marknaden, de så kallade SSRI-medlen – selective serotonin reuptake inhibitors. Ämnena bromsar den mekanism som normalt avlägsnar serotonin från hjärnans synapser – kopplingarna mellan nervcellerna.

Därmed ökar mängden av signalsubstansen i synapserna. Tillsammans med flera liknande ämnen har SSRI-medlen blivit en av de populäraste behandlingsformerna i västvärlden.

Men det råder ändå stor skepsis mot dem. Dels har de vissa biverkningar som illamående, rubbad sömn, nedsatt sexlust och impotens; dels visar vissa försök att SSRI-medlen inte är mer effektiva mot depression bättre än verkningslösa placebopiller.

© Science Photo Library

För att komma närmare sanningen om SSRI-medlen genomförde en internationell forskargrupp 2018 en stor analys av alla de försök som har testat ämnenas effekt mot depression.

Analysen är den mest omfattande i sitt slag hittills och resultatet var tydligt: SSRI-medel är bättre än placebo – om än inte lika effektiva som vissa forskare har påstått.

Analysen är ett viktigt framsteg för behandling av depression, men den är inte det slutgiltiga svaret för den enskilde patienten.

350 000 000 personer lider av depression världen över

Hur effektiva medlen är kan variera kraftigt från person till person. Det innebär att en del är mer hjälpta av ett visst medel än genomsnittet, medan andra inte mår bättre av något av preparat.

Att de populära SSRI-medlen inte alltid har någon större effekt mot sjukdomen har fått forskare att inse att depression är en långt mer komplex sjukdom än vad man tidigare har antagit. Därför utforskar man nu flera nya teorier.

Inflammation förgiftar hjärnan

SSRI-medel ökar genast mängden serotonin i hjärnan, men det tar vanligtvis flera veckor innan deprimerade börjar må märkbart bättre av läkemedlet. Därför är forskarna i dag eniga om att medlens effekt mot depression beror på mer än bara en ökning av mängden serotonin. Ämnena påverkar flera delar av kroppen, bland annat immunsystemet, vilket kan förklara deras effekt.

Forskning tyder på att flera olika system påverkas under depression – antalet synapser kan exempelvis minska eller öka mängden av vissa proteiner. Och en del forskare menar att förändringarna har en gemensam djupare liggande orsak: Inflammation.

Försök har visat att deprimerade har en högre nivå av inflammation i kroppen. Inflammation är normalt kroppens sätt att bekämpa skadliga organismer som bakterier, men kan också uppstå till följd av exempelvis stress.

Inflammation, stress och obalans i sömnrytmen – forskarna har flera teorier om varför det är problem med att skicka signaler i hjärnan hos deprimerade.

© Oliver Larsen

Teori 1

Stress förstör synapser

Under långvarig stress badar hjärnans celler i stresshormoner, däribland kortisol. Hormonerna bromsar bildandet av ett flertal viktiga proteiner i nervcellernas synapser. Därmed krymper synapserna och en del av dem försvinner helt, så att cellerna inte kan signalera till varandra.

© Oliver Larsen

Teori 2

Immunsystemet angriper nervceller

En kronisk, mild inflammation i kroppen ökar risken för depression. Under inflammationstillståndet är immuncellerna överaktiva och de utsöndrar ämnen – så kallade cytokiner. Cytokinerna förhindrar att nervcellerna bildar nya synapser och kan i värsta fall döda nervcellerna.

© Oliver Larsen

Teori 3

Störd sömn bromsar signaler

För lite eller för mycket sömn kan orsaka förändringar i nervcellernas förmåga att frige eller reagera på signalsubstansen serotonin. Därmed minskar signaleringen mellan cellerna.

En konsekvens av inflammationen kan bli att kroppen omvandlar en del av det vanligtvis gynnsamma ämnet tryptofan – ett ämne som bland annat bildar serotonin – till ämnen som är giftiga för hjärnceller. Gift­ämnena fastnar vid speciella receptorer på nervcellerna och över­aktiverar cellerna tills de är så slitna att de inte längre kan utsöndra viktiga signalsubstanser.

Detta leder till att hjärnans glädjesystem inte fungerar optimalt. En del försök tyder på att åtgärder som motverkar effekten av inflammationer även minskar symptom på depression.

Det kan bland annat vara aktiviteter som styrketräning och motion. När vi styrketränar ­aktiverar vi muskelcellerna och får dem att ta upp tryptofan, så att det inte omvandlas till giftämnen i samma utsträckning.

Hjärnan är dålig på att anpassa sig

Hjärnans förmåga att anpassa sig – plasticiteten – spelar också en central roll i depressioner. Hög plasticitet betyder att hjärnan kan bilda nya hjärnceller, blodkärl och kopplingar mellan nervceller.

Deprimerade personers plasticitet är kraftigt försämrad.

Våra hjärnor måste konstant anpassa sig och de sätts på kritiska prov om vi exempelvis förlorar en familjemedlem eller blir avskedade från vårt arbete.

Försök har avslöjat att en del människor är genetiskt disponerade att utveckla depression efter våldsamma upplevelser i sina liv. Förklaringen kan ligga i att deras gener ger dem en ­nedsatt plasticitet i hjärnan.

En del varianter av antidepressiva läkemedel tycks fungera genom att öka hjärnans förmåga att bilda nya kopplingar ­mellan nervcellerna. Det sker i synnerhet i hippocampus, ett hjärncentrum som ofta är mindre än normalt hos deprimerade per­soner. Djurförsök visar att läkemedel kan få hippocampus att växa till vanlig storlek.

VIDEO: Lär dig mer om depressionssymptom

På senare år har forskare försökt öka plasticiteten i deprimerade hjärnor utan hjälp av läkemedel. De har bland annat fokuserat på elektrisk stimulans av hjärnans celler. En metod går ut på att sätta in små elektroder i hjärnan med kirurgiska ingrepp, men effekten är inte tillräckligt stor med tanke på att proceduren innebär stora risker på grund av operationen i hjärnan.

Behandlingsformen transkraniell magnetstimulering är lite mer sofistikerad. Kraftfulla elektriska pulser sänds in i hjärnan via en apparat som placeras utanpå huvudet. Behandlingen har testats och har en viss men inte överväldigande effekt mot depression. Det finns dock ett stort problem med metoden.

Patienten måste ta sig till sjukhuset varje gång han eller hon ska behandlas – och det ska ske relativt ofta. En annan behandling är dock på väg att lösa det problemet. Den kan nämligen genomföras i patientens eget hem. Och resultaten från de första testerna av behandlingen är mycket lovande.

Hjälm ger celler nytt liv

Ta på dig din elektromagnetiska hjälm och bär den i en halvtimme. Upprepa varje dag – och ett par månader senare har depressionen försvunnit. Scenariot blev verklighet för omkring hälften av de kroniskt deprimerade personer som deltog i försök med behandlingen T-PEMF – transkraniella pulserande elektromagnetiska fält.

© Steen Dissing, Københavns Universitet

Bland den andra hälften av försökspersonerna upplevde majoriteten markanta förbättringar av sina symptom. Behandlingen godkändes i Europa 2015, men läkarna har inte blivit övertygade av de få försök som har testat T-PEMF.

T-PEMF har testats på sex danska sjukhus och resultaten bekräftar att behandlingen är effektiv mot depression.

Behandlingen utförs med en hjälm med sju kopparspolar, som skapar svaga pulserande elektromagnetiska fält i hjärnan. Fältens styrka är i nivå med de elektriska fält som förekommer helt naturligt när nervcellerna skickar signaler.

De elektromagnetiska fälten ökar sannolikt mängden av ett antal så kallade tillväxtfaktorer i hjärnan, som får nervcellerna att bilda nya synapser och blodkärlen att skapa fler förgreningar. Dessa kan då förse hjärnans celler med syre och näring. Det resulterar i förbättrad aktivitet i nervcellerna, vilket i sin tur leder till en reducerad depression.

T-PEMF är goda nyheter för de deprimerade personer som inte mår bättre av existerande behandlingsformer. Men metoden kan även visa sig gynna personer med andra hjärnsjukdomar, som beror på nedsatt aktivitet i hjärnan.

Resultat från 2018 tyder bland annat på att T-PEMF minskar symptom hos patienter som lider av Parkinsons sjukdom – och forskare hoppas att behandlingen även kan vara effektiv mot demens.