Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Ditt minne ljuger

Du tror kanske att dina minnen är spegelbilder av verkligheten, men ack vad du bedrar dig. Hjärnan sparar på minnesutrymmet och döljer det bakom en slöja av lögner. Nu avslöjas bedrägeriet – och forskarnas upptäckter hjälper allt från psykiskt sjuka till oskyldigt dömda.

Shutterstock

Läs följande ord långsamt, men bara en gång: Säng, vila, trött, dröm, täcke, blunda, snarka, slumra, tupplur, sömnig.

Du behöver inte tänka mer på orden nu – vi återvänder till dem senare – men de spelar en stor roll i ett av hjärnforskningens mest klassiska experiment, det så kallade DRM-testet.

På 1950-talet ledde dett test till att forskarna fick några av de första vetenskapliga bevisen för att vårt minne inte bara är bristfälligt utan faktiskt lögnaktigt.

Alla kan manipulera även dina mest välgrundade minnen

På senare år har slutsatserna i DRM-testet fått stöd av nya studier. De avslöjar att hjärnan stoppar in rena fantasier i våra minnen och att alla kan manipulera även dina mest välgrundade minnen.

Det opålitliga minnet får även konsekvenser. Enligt ett amerikanskt register är falska minnen hos vittnen orsaken till att hundratals oskyldiga har dömts i USA – ett land där flera organisationer kämpar för att hjälpa oskyldiga fångar.

Lyckligtvis är forskarna nära att knäcka koden bakom hjärnans omfattande bedrägeri, och de kommer snart att kunna utnyttja den nya kunskapen till att radera dina mest traumatiska minnen.

Falska minnen gav livstidsdom

En gymnasieflicka blev i november 2004 våldtagen i den amerikanska storstaden San Diego. Både offret och ett ögonvittne gav i princip samma beskrivning av gärnings-mannen: En vit man i 25-årsåldern, 178 centimeter lång och normalt byggd med brunt hår och bockskägg.

Polisen anhöll en möjlig gärningsman, Uriah Courtney, och de två vittnena fick se bilder av honom och fem andra unga män.

Bara tre av männen hade skägg, och Uriahs bockskägg var mer framträdande än de andras. Uriah var det självklara valet och vittnena pekade ut honom som gärningsmannen.

Uriah Courtney (längst ned till vänster) pekades ut som gärningsman vid en våldtäktsrättegång – men var oskyldig.

© State of California

Offret var först bara 60 procent säker på identifikationen, men efter hand som ärendet fortskred blev både hon och vittnet mer och mer övertygade om att Uriah hade begått brottet.

De fick flera gånger se hans bild och båda visste att den andre också hade pekat ut Uriah som gärningsmannen.

När det blev dags för rättegång ett år senare var alla tvivel som bortblåsta för dem båda: Uriah var skyldig. Offret sa till och med att hon aldrig skulle glömma hur gärningsmannen såg ut.

De två tvärsäkra vittnesmålen övertygade domaren och Uriah fick en livstidsdom för våldtäkt.

Åtta år senare bevisade en dna-analys att Uriah var oskyldig och ledde in polisen på spåret av den riktiga gärningsmannen.

Bankkund blir bankrånare

Uriah är bara ett av offren för vårt opålitliga minne. 2019 dokumenterade organisationen Innocence Project, som hjälper oskyldigt dömda, att 69 procent av alla fall där en oskyldig döms bygger på
en felaktig identifiering av gärningsmannen.

Neurologen Thomas Albright har studerat varför ögonvittnen så ofta inte är trovärdiga, och han lägger bland annat ansvaret på hjärnans förmåga att piffa till minnen med förutfattade meningar.

Exempelvis föreställer sig de flesta att en bankrånare har ett vapen så om vi blir vittne till ett bankrån och ser rånaren peka på kassörskan kommer vi sannolikt sedan att svära på att han höll i en pistol – även om han inte gjorde det.

742 amerikaner som har dömts baserat på falska vittnesmål har nu släppts.

På samma sätt kan minnen förvridas om vi blandar ihop dem med andra upplevelser eller andra minnen.

I ett försök från 2009 lät psykologen Helen Paterson två grupper människor se varsin variant av ett klipp från en kriminalfilm.

Efteråt fick varje försöksperson diskutera det klipp personen hade sett med någon som hade sett den andra versionen av klippet – men forskarna sa till dem att de hade sett samma klipp.

Studien visade att när den ena personen berättade detaljer som bara hade visats för henne så tog den andre ofta dem till sig.

Efteråt kunde försökspersonerna inte skilja mellan det som de verkligen hade sett och det som de hade fått berättat för sig.

Falska minnen slår rot i hjärnan

Dina minnen är inte oföränderliga och verklighetstrogna bilder av historien. De består av nätverk i hjärnan som hela tiden genomgår en ombyggnation. Både du och alla andra kan utan vidare få in falska element även i dina starkaste minnen.

shutterstock & lotte fredslund

Hippocampus samlar minnets enskilda delar

En upplevelse aktiverar olika delar av hjärnan – till exempel kan intrycket av en människa aktivera området insula, medan ett träd framkallar tankar i pannloben. Delelementen lagras i små nätverk som kopplas ihop till ett minne via området hippocampus.

shutterstock & lotte fredslund

Minnets nätverk blir självständiga

Hippocampus roll är primärt att vara barnmorska för minnet och om minnet återkallas om och om igen kommer förbindelserna mellan minnets enskilda nätverk att bli starkare medan förbindelserna till hippocampus efter hand försvagas.

shutterstock & lotte fredslund

Falska föreställningar invaderar minnen

När minnet återkallas blir det instabilt och en felaktig förväntan på minnet, till exempel att det stod en bil framför huset, kan smyga sig in. Det nätverk som förväntan är lagrat i är knutet till hippocampus och blir integrerat med minnet.

shutterstock & lotte fredslund

I en studie från 2019 visade psykologen Julie Earles 53 korta videoklipp för 96 försökspersoner, där olika skådespelare utförde en enkel handling – som att knyta skosnöret.

Försökspersonerna fick sedan se ytter-ligare 53 klipp till och svara på om de hade sett dem förut. Några av klippen i den andra omgången var identiska med de första, medan andra var ändrade så att en av skådespelarna nu utförde en handling som i den första omgången hade utförts av en annan skådespelare.

Videoklippen var alltså en ny kombination av skådespelare och handlingar. Resultaten visade att försökspersonerna i 46 procent av fallen blandade ihop klippen och helt felaktigt svarade att de hade sett dem förut.

I en rättegång skulle ett sådant misstag vara katastrofalt. Ett vittne kan till exempel i sitt minne sätta ansiktet från en vanlig bankkund på bankrånarens huvud. Forskarna arbetar nu på verktyg som kan hjälpa polisen att minimera eller upptäcka falska minnen hos vittnen.

2019 visade psykologen Philip Gustafsson att vittnen ofta tvekar mer före ett falskt vittnesmål än före ett sant. Det gäller dock inte alltid, som i rättegången mot Uriah Courtney, och forskarna måste därför lära sig att förstå falska minnen mer i detalj.

Fel smyger sig in i nätverk

Innan du läser vidare om forskarnas utforskning av falska minnen kanske du vill ta en paus och tänka på de tio ord som nämndes i början av artikeln. Bläddra inte tillbaka utan ta i stället fram penna och papper. Skriv ned så många av orden du minns. Har du gjort det? Bra, då fortsätter vi.

När du upplever något nytt aktiveras nervceller i olika delar av hjärnan, som var och en är specialiserade på att bearbeta en liten del av upplevelsen. Exempelvis behandlas bilder i syncentrum, känslor i amygdala och faktisk kunskap i dina tinninglober.

Om du medvetet eller omedvetet vill komma ihåg upplevelsen så bildar de olika centrumen nervförbindelser till hjärnregionen hippocampus där flexibla nätverk knyter ihop centrumen och bildar ett minne som håller länge. När det har gjorts avbryts i princip minnets förbindelser till hippocampus.

Särskilt under de första dagarna är minnet känsligt för manipulering. Uppdiktade detaljer kan här enkelt knytas till det nyfödda minnet och bli en integrerad del av det.

Även efter att ett minne har bränt sig fast i hjärnan kan det manipuleras. Varje gång du återkallar minnet blir dess spår genom hjärnan instabilt tills det strax därefter etableras i en ny version med fler och starkare nervförbindelser mellan de inblandade hjärncentrumen.

Hjärnan måste spara plats i minnet för att inte överväldigas av information.

Processen kallas rekonsolidering och stärker minnen. Längs vägen kan det instabila minnet dock påverkas så att det lagras i en förändrad version.

Forskarna är inte helt säkra på varför hjärnan fungerar på detta sätt. En möjlig förklaring är att hjärnan måste spara plats i minnet för att inte överväldigas av information.

Den ersätter specifika detaljer i minnena med mer generell information och fyller i hål via associationsnätverk. Du kommer till exempel inte ihåg exakt hur ett visst träd såg ut, utan hämtar i stället en bild av ett träd från en annan del av hjärnan när du återkallar minnet.

I samband med brottsmål måste poliser därför vara uppmärksamma på att vittnena så långt det är möjligt avskärmas från information som kan kompromettera deras minnen.

Du minns falska detaljer

Falska minnen uppstår inte bara när du är vittne till ett brott. Neurologen Alyssa Sinclair beskrev i en vetenskaplig artikel från 2019 hur ett minne av en trevlig kväll på stranden, där en god vän spelade gitarr, med tiden kan förvrängas.

Om minnet till att börja med inte är starkt kommer gitarren kanske bara att göra ett svagt intryck i ditt minne från den där kvällen på stranden.

Om det en annan gång sitter en främmande man på stranden och spelar bongotrummor kan du plötsligt återkalla ett minne där din gode väns gitarr har ersatts av just bongotrummor.

En gitarr i ett semesterminne kan förändras till trummor eftersom hjärnan bättrar på minnet med information från andra delar av hjärnan.

© shutterstock & lotte fredslund

Falska minnen om din egen historia kan också vara ganska omfattande. Exempelvis har psykologen Elizabeth Loftus i en rad studier visat att hon kunde övertyga cirka 25 procent av försökspersonerna om att de hade gått vilse i ett köpcentrum som barn – något som aldrig hade inträffat.

I några av fallen byggde försökspersonerna till och med vidare på det falska minnet med exakta detaljer från den påhittade händelsen.

Forskare utnyttjar svaghet

Dina minnen är med andra ord enkla att manipulera och den egenskapen vill forskarna nu utnyttja till att behandla psykiska åkommor, bland annat posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

PTSD-patienter har traumatiska minnen som förstärker sig själva, och om och om igen tränger fram och orsakar ångest. Genom att gripa in när minnet återkallas kan forskarna försvaga minnets neurala nätverk.

Neurologen Elizabeth Phelps har till exempel visat att hon kunde hjälpa PTSD-patienter genom att först påminna dem om deras traumatiska upplevelser och sedan ge dem en känsla av trygghet.

Andra studier har visat att man kan ge läkemedlet propranolol i samband med att traumatiska minnen återkallas för att förhindra att hormonet adrenalin stimulerar minnets neurala nätverk och därmed också försvagar det traumatiska minnet.

Medicin försvagar dåliga minnen

Minnen av krig och våld går i repris om och om igen. Varje gång utlöser de en explosion av adrenalin och rädsla i kroppen. Nu vill forskarna använda ett läkemedel för att ingripa i processen så att de traumatiska minnena med tiden försvagas.

Forskarna arbetar vidare för att förstå mer om hur minnen bildas och förändras, men de har redan nått långt sedan falska minnen för första gången dokumenterades vetenskapligt med hjälp av de så kallade DRM-testerna.

I ett DRM-test får en försöksperson först se en rad ord som är relaterade till ett visst ämne. Det kan till exempel vara de tio ord som fanns med i början av den här artikeln, så ta fram den lista där du skrev ned de ord du kunde komma ihåg.

Baserat på tidigare studier kan du med en sannolikhet på cirka 60 procent ha skrivit ned orden sova eller sömn – trots att de inte var med.

Det beror på att hjärnan själv har jobbat vidare på de ord som fanns med och därmed skapat början på ett falskt minne. Även om du inte gick i fällan den här gången garanterar forskarna att du hela tiden gör samma fel vardagen.

Läs också:

Minne

Träna din hjärna: Minne

14 minuter
Minne

Falska minnen avlägsnar trauma

0 minuter
Hjärnan

OPTISK VILLA: Prickar har samma grå färg

2 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj