Ditt liv följer en fastlagd kurs

Ditt beslut att ta en slurk kaffe den här morgonen kan få filosofer och fysiker att hamna i luven på varandra. Träffade du själv det valet? Eller avgjordes det redan vid universums begynnelse? Nu närmar sig vetenskapen svaret – och det hotar vår fria vilja.

Ditt beslut att ta en slurk kaffe den här morgonen kan få filosofer och fysiker att hamna i luven på varandra. Träffade du själv det valet? Eller avgjordes det redan vid universums begynnelse? Nu närmar sig vetenskapen svaret – och det hotar vår fria vilja.

Shutterstock & Ken Ikeda Madsen

Försök att betrakta dig själv utifrån för ett ögonblick. Du sitter kanske i en bekväm stol och läser, men hur sitter du? Och hur kom det sig att du började läsa just den här artikeln?

Tänk på vilka val som ledde dig dit du är nu. Fattade du några aktiva beslut på vägen eller gick det per automatik?

Och om du gjorde ett aktivt val, hur kom du då fram till det?

Den kanske viktigaste frågan är om dina handlingar är ett resultat av en fri vilja – eller om du uteslutande styrs av omedvetna processer i din hjärna.

Att ha en fri vilja innebär att du i verkligheten hade möjlighet att träffa andra val än du gjorde, och de flesta är övertygade om att vi har den förmågan. Men vetenskapen säger något helt annat.

Den fria viljan i klassisk betydelse är nästintill död.

Hjärnforskare har avslöjat att dina val är ett resultat av elektrisk aktivitet i hjärnan – aktivitet som följer fysikens lagar utan möjlighet till några avvikelser.

Därmed är den fria viljan i klassisk betydelse nästintill död, och forskarna är nu oense om huruvida det finns anledning att återuppliva begreppet med en ny betydelse.

Oavsett vilket tyder ett stort antal försök på att din känsla av fri vilja beror på en illusion.

Forskare är nu nära en förklaring till hur hjärnan skapar denna villfarelse – och de kan redan nu manipulera din känsla av att ha kontroll över din egen kropp.

Gammal teori får upprättelse

Den amerikanske neurologen Benjamin Libet genomförde 1985 ett försök som sedan dess har varit helt centralt i diskussionen om den fria viljan.

Libet samlade en grupp studenter och bad dem att röra på handen närhelst de kände för det, samtidigt som han mätte deras hjärnvågor med EEG-utrustning.

En halv sekund innan handen rörde på sig avslöjade mätningarna en serie karaktäristiska hjärnvågor (så kallad beredskapspotential) som markerade hjärnans första förberedelser inför rörelsen.

Men först 350 millisekunder senare kände försökspersonerna att de hade fattat ett beslut om att flytta på handen.

Slutsatsen blev att hjärnan fattade beslutet omedvetet och därefter intalade sin person att det var ett medvetet val.

Libets resultat har sedan dess bekräftats flera gånger av andra forskare, men själva tolkningen av försöket debatteras fortfarande.

Många forskare menar att Libets beredskapspotential inte omfattar ett fast beslut i hjärnan, utan är slumpmässigt brus som bara bidrar till det slutgiltiga beslutet.

Psykologen och neurologen Aaron Schurger genomförde 2020 en variant av Libets försök för att testa den nya tolkningen av Libets resultat.

Han tränade en algoritm att skilja mellan olika typer av hjärnvågor och avslöjade att beredskapspotential skiljer sig väsentligt från slumpmässigt brus. Försöket stöder alltså Libets gamla teori.

Om våra beslut äger rum samtidigt som eller innan vi blir medvetna om dem, är dock inte avgörande för om vi har en fri vilja.

Frågan om en fri vilja går mycket djupare än så – ända ned till universums mest grundläggande lagar.

Dina val är bestämda

Isaac Newton revolutionerade 1687 vår syn på världen. Han formulerade tre lagar om kroppars rörelse, som allting i universum oundvikligen måste följa.

Konsekvensen blir att vi i princip borde kunna förutsäga hela universums framtid ända ned i minsta detalj.

En klassisk redogörelse av Newtons lagar använder biljardkulor på ett bord som exempel. Om vi känner till kulornas ursprungliga hastighet, massa och position, kan vi förutsäga deras rörelse i all evighet.

Kulornas framtid är med andra ord bestämd från begynnelsen.

Biljardkulors framtida rörelser är bestämda av fysikens lagar. Aktiviteten i din hjärna bestäms av samma lagar.

© Shutterstock & Ken Ikeda Madsen

Även om Newtons lagar senare ersattes av Einsteins är poängen ändå densamma. Och eftersom våra tankar i grund och botten är ett resultat av kollisioner mellan mikroskopiska biljardkulor – i form av atomer – måste alla våra val ha varit bestämda från universums begynnelse.

Om det stämmer, så är en fri vilja inte möjlig.

Men stämmer det verkligen? En del forskare har försökt att rädda begreppet fri vilja med hjälp av en så kallad komplexitetsteori, enligt vilken en helhet kan vara mer än summan av sina olika delar.

Tanken är att den fria viljan kan uppstå även om de enskilda atomerna i vår hjärna följer fysikens lagar – på samma sätt som komplexa väderfenomen uppstår ur betydligt enklare fenomen, som exempelvis två luftmolekyler som krockar.

Men komplexitetsteorin förändrar inte det faktum att såväl väderfenomen som våra tankar är bestämda i förväg. Den säger bara att de i praktiken är oförutsägbara.

Kvantmekaniken är en annan potentiell räddningsplanka. Enligt den teorin är vissa händelser i grunden slumpmässiga. Även om vi vet allt om universum skulle vi inte kunna förutspå dem med precision.

Vissa forskare menar att sådana slumpmässiga kvantfenomen kan påverka de elektriska signalerna i våra hjärnor, och i så fall är våra tankar inte bestämda på förhand.

Men räcker detta för att rädda den fria viljan? Inte helt – eller snarare tvärtom. Om våra val avgörs av ren slump förlorar vi helt och hållet inflytande över vår egen framtid.

Forskare räddar den fria viljan

Fysikens lagar tillåter inte att den fria viljan i en klassisk betydelse kan existera, och många forskare anser att vi behöver en ny definition av fri vilja.

De anser inte att begreppet bör betyda att vi reellt sett har makten att ändra universums gång. I stället bör det bara innebära att våra val är våra egna.

Du kunde inte ändra på det faktum att du började läsa den här artikeln, men ditt val är ändå ett resultat av dina egna erfarenheter och känslor. Du gjorde troligen valet för att du tidigare har upplevt glädje när du har läst om vetenskap.

En annan person skulle kanske ha fattat ett annat beslut, eftersom han eller hon har andra förutsättningar.

Dina val formas av vem du är.

Det spelar med andra ord ingen roll om våra val är förutbestämda, eller att vi blir medvetna om dem först efter att hjärnan har gjort dem. De formas fortfarande av vilka vi är.

Den här versionen av en fri vilja passar in med fysikens lagar. Men det är inte så de flesta uppfattar en fri vilja. Vi upplever att vi faktiskt kan förändra framtiden. Nu är forskare nära en förklaring till hur hjärnan skapar denna illusion.

Elektrisk stöt återskapar illusion

Två centrala element i den fria viljan är önskan om eller viljan att utföra en viss handling, och därefter känslan av att "äga" och ansvara för handlingen.

År 2018 föresatte sig den amerikanske hjärnläkaren Michael Fox att undersöka hur hjärnan skapar dessa element och därmed ger oss en upplevelse av att ha en fri vilja.

Fox undersökte hjärnan hos 78 patienter med sjukdomar som påverkar förmågan att känna antingen vilja eller ansvar för egna handlingar.

28 av patienterna led av så kallad akinetisk mutism, som gjort att de varken kan tala eller röra sig – inte på grund av att de var förlamade, utan helt enkelt för att de helt saknade vilja att göra det.

Dessa patienter hade skador i delar av hjärnan som var förknippade med den främre gördelvindlingen, som ligger som ett djupt veck i pannloberna.

De sista 50 patienterna hade diagnosen alien hand-syndromet, som tycks ge den ena handen en egen vilja – bortom patientens kontroll.

Hos dessa patienter var hjärnskadorna knutna till nätverk kring regionen precuneus, som ligger längst bak i hjärnans hjässlob.

Elektromagnetisk stimulering kan förändra försökspersonernas känsla av att ha en fri vilja.

© Getty Images

Resultaten visar att den främre gördelvindlingen skapar en önskan om att utföra en handling och först när hjärnan har inlett handlingen ombesörjer precuneus att skapa en känsla av att äga handlingen – och en känsla av att vi skulle ha kunnat agera annorlunda om vi ville.

Michael Fox slutsatser stöds dessutom av en annan sorts försök.

Elektrisk stimulering av de nätverk som Fox har kommit fram till har visat sig kunna påverka upplevelsen av att ha en fri vilja.

I vissa fall ledde stimuleringen till att försökspersonerna rörde exempelvis sina armar utan att de kände något ansvar för handlingen.

Andra gånger kunde forskarna skapa en önskan hos försökspersonerna att utföra en handling eller till och med en känsla av att faktiskt ha utfört handlingen – trots att kroppen inte vid någon tidpunkt rörde sig.

Hjärnans nätverk är alltså fullt kapabel att lura dig. Och det gör de konstant. De får ditt medvetna jag att "känna ägarskap" över handlingar som blir till via omedvetna signaler i hjärnan – signaler som i grund och botten styrs av oundvikliga fysiska lagar.

© Shutterstock

TESTA DIG SJÄLV: Din hjärna är oförutsägbar

Den amerikanske datavetaren Scott Aaronson har utvecklat ett program som kan förutsäga dina handlingar. I programmet ska du trycka slumpmässigt på D- och F-tangenten på ditt tangentbord.

Du bestämmer själv när du trycker på respektive tangent, så att bara du borde veta vilken knapp du trycker ned härnäst. Ändå förutsäger programmet dina handlingar med cirka 70 procents precision – mycket mer än de 50 procent som det skulle kunna komma upp i om dina handlingar var oförutsägbara.

Orsaken är att du omedvetet följer ett visst mönster – och programmets algoritm lär sig känna igen ditt mönster på bara ett par sekunder.

Programmet fungerar bäst på en dator – inte en smartmobil – och du hittar det här.