Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Optisk illusion

Ditt liv är en hallucination

Öppna ögonen och se dig omkring. Du tror kanske att det är verkligheten du ser, men ny forskning avslöjar att det du ser är en hallucination – en alternativ verklighet skapad av din egen hjärna i ett försök att vara förberedd på vardagens utmaningar.

Titta ett ögonblick på bilden av klänningen nedanför. Vilken färg har klänningen?

Du känner kanske igen bilden, för 2015 såg miljontals människor den på nätet och klänningen delade åskådarna i två läger.

Optisk illusion
© Cecilia Bleasdale

Omkring två tredjedelar insisterade på att klänningen var vit med ränder i guld, medan en tredjedel ansåg att den var blå med svarta ränder.

Klänningens ägare avslöjade att majoriteten hade fel, men hur kan så många människor förväxla vitt med blått – två färger som inte alls liknar varandra?

Den frågan fick flera forskare att dyka rakt in i hjärnan på dem som hade sett klänningen, och forskarnas försök stöder nu en ny teori som kallas prediktiv kodning – eller förutsägande kategorisering. Teorin avslöjar att vi inte kan lita på våra sinnen när det kommer till kritan.

Enligt teorin om prediktiv kodning utgör de intryck som våra ögon, öron och andra sinnen uppfattar bara en liten del av vår upplevelse av omvärlden. Resten skapar hjärnan själv i en form av kontrollerad hallucination.

Hjärnan skriver över sinnesintryck

Teorin om prediktiv kodning innebär att hjärnan har mer gemensamt med en kristallkula än en dator.

Hjärnan uppehåller sig varken vid dåtid eller nutid utan försöker alltid vara ett steg före, så att den kan förutsäga vad som kommer att hända i framtiden och därmed göra de bästa valen för hur vi ska handla i nuet.

Enligt teorin jämför hjärnan våra tidigare erfarenheter med de sinnesintryck vi mottar kontinuerligt, och skapar därmed en modell av världen som hjärnan förväntar sig att den ska te sig.

Hjärnan litar alltså inte blint på våra sinnen, utan skapar i stället en egen världsbild. Detta konstaterade biologen Lara Schlaffke när hon 2015 närstuderade den randiga klänningen – eller snarare de personer som tittade på klänningen.

Biologen placerade 28 försökspersoner i en hjärnskanner och kartlade i första hand hjärnans nervaktivitet samtidigt som de betraktade ett utsnitt av klänningens blå och svarta färger var för sig.

Det syntes inte någon skillnad i försöksdeltagarnas individuella hjärnaktivitet, men det gjorde det däremot när personerna såg de två färgerna bredvid varandra på originalbilden av klänningen.

Synsinnet uppfattar rätt färger, men hjärnan vill inte acceptera det.

I den här situationen utmärkte sig hälften av försökspersonerna genom en extra hög aktivitet i fyra områden i hjärnan, och det var samma personer som felaktigt uppfattade att klänningens färger var vitt och guld.

De hjärnområden som började jobba övertid när försökspersonerna såg klänningen var bland annat den så kallade ”inferior frontal gyrus”, som är belägen längst ned i pannloben och känd för att aktiveras i samband med uppmärksamhet, samt hjässloben, som hjälper till att fatta beslut när vi tvekar.

Resultaten fick Lara Schlaffke att dra slutsatsen att synsinnet sannolikt uppfattar rätt färger – nämligen blått och svart – hos samtliga försökspersoner, men att hjärnan hos en del av dem inte vill acceptera denna tolkning utan korrigerar färgerna så att medvetandet i stället beordras att uppfatta vitt och guld.

Morgonmänniskor ser vitt

År 2017 presenterade psykologen Pascal Wallisch en möjlig teori till att hjärnan lägger sig i och övertolkar sinnesintryck.

I en studie genomförd på internet bad forskaren mer än 13 000 personer att bedöma klänningens färg samt att uppskatta i vilka ljusförhållanden klänningsbilden hade tagits. Det visade ett tydligt samband.

Bland dem som uppskattade att bilden hade tagits i dagsljus tog 72 procent fel och ansåg att klänningens färger var vitt och guld.

Samma feltolkning av färgerna förekom däremot bara hos 49 procent av dem som antog att klänningen hade fotograferats i artificiellt ljus.

Optisk illusion

En del människor ser klänningen och förväntar sig att den badar i artificiellt ljus /på höger sida i den vänstra bilden). De uppfattar klänningen som blå och svart. Andra väntar sig att klänningen befinner sig i dagsljus, men i skuggan (på höger sida av den högra bilden). De uppfattar att klänningens färger är vitt och guld.

© Shutterstock & Lotte Fredslund

Ögat bestämmer ett föremåls färg genom att registrera våglängden av det ljus det reflekterar. Det ljus som lyser upp ett föremål har alltså stor betydelse för vår färguppfattning.

Pascal Wallisch frågade försökspersonerna om deras normala dygnsrytm för att förstå varför de hade olika förväntningar på belysningen i klänningsbilden.

Då visade det sig att de personer som uppfattar klänningens färger som vitt och guld företrädesvis är morgonmänniskor som är vana att se omvärlden i dagsljus.

Dagsljus innehåller så mycket blått ljus att hjärnan hos en genomsnittlig morgonmänniska därför kan ha en tendens att ta ut det blå ljuset ur ekvationen när synintrycket ska färgläggas. Därmed ändrar hjärnan klänningens grundfärg från blå till vit.

Tillsammans med Lara Schlaffkes hjärnavbildningar visar detta att morgonmänniskans hjärnaktivitet korrigerar ögats signaler om blått och svart till följd av deras preferens för dagsljus.

Din hjärna hallucinerar

Hjärnan ingriper inte bara i din uppfattning av färger. Den kan också skapa hela bilder med utgångspunkt i knapphändig information från sinnena.

Föreställ dig exempelvis att du ser något genom en regnvåt fönsterruta. Alla droppar bryter ljuset och skapar en förvriden bild av världen utanför.

Du ser kanske en märklig varelse med fem ben och ett vanskapt huvud. Intrycket påminner inte om något du känner till och nu försöker din hjärna hitta en kategori som varelsen passar in i.

Den närmaste kategorin är en hund och blixtsnabbt rättar hjärnan till intrycket så att du ser en hund. Hjärnan skapar alltså en bild av en hund som du egentligen inte ser.

Hjerne

Pannloben avgör din verklighet

Syncentrum arbetar med att avkoda din partners ansiktsuttryck. Men pannloben har andra planer. Den skriver över informationen från dina ögon och avgör om du ser ett leende eller inte.

Shutterstock
Hjerne

Syncentrum ser glädje

Genom ett regnvått fönster ser du din partner komma hem. Synintrycket hamnar i syncentrum. Därifrån skickas signaler till ett nätverk av nervceller som analyserar bilden. Nätverket gör en uppskattning av vilket ansiktsintryck som gömmer sig i den oskarpa bilden och kommer fram till ett behärskat leende.

Shutterstock
Hjerne

Minnet räds ilska

I hjärnbarken ligger ett minne om att ni har grälat tidigare och att din partner var rasande när han eller hon gick till arbetet. Med utgångspunkt i det minnet och din befintliga kunskap om din partners temperament analyserar ett nätverk i pannloben sig fram till att din partner måste vara arg just nu.

Shutterstock
Hjerne

Hjärnan väljer en kompromiss

Analysen av synintrycket och förutsägelsen av humöret skickas vidare till ett nätverk längst fram i pannloben, som söker sig fram till något slags genomsnitt som med största sannolikhet speglar partnerns ansiktsuttryck. Därmed uppfattar du ansiktsuttrycket som neutralt.

Shutterstock

Hjärnans förmåga att skapa bilder – eller ljud och dofter – utifrån bristfälliga intryck påminner om dess förmåga att skapa hallucinationer. Därför bestämde sig psykologen Amanda McCleery 2018 för att undersöka kopplingen mellan de två hjärnprocesserna.

Hon utsatte 30 försökspersoner för ett test i vilket de skulle lyssna på ett visst antal toner som avvek från det förväntade mönstret och därmed slog larm i de nätverk i hjärnan som utför prediktiv kodning. Samtidigt mätte hon deras hjärnaktivitet.

Lägg märke till din hjärnas bedrägeri

Din hjärna lurar dig och du kan lätt avslöja bluffen. Titta på bilderna nedan och lägg märke till hur din hjärna försöker övervinna det dina ögon ser.

Försökspersonerna hade valts ut så att ungefär en tredjedel var friska, en tredjedel var schizofrena utan hallucinationer, och den sista tredjedelen var schizofrena som nyligen hade upplevt hallucinationer i form av röster i huvudet.

Mätningarna av hjärnaktivitet avslöjade att prediktiv kodning fungerade ungefär likadant hos de friska personerna och icke-hallucinerande schizofrena personerna, när de skulle bearbeta oväntade sinnesintryck.

Men hos patienterna med hallucinationer såg hjärnaktiviteten helt annorlunda ut. McCleery drog slutsatsen att problem med att hantera prediktiv kodning eventuellt är den grundläggande orsaken till hallucinationer.

Du njuter av oförutsägbarhet

Prediktiv kodning döljer den bistra verkligheten för dig och du kommer kanske aldrig att kunna se den blå klänningens rätta färger.

Men i de flesta fall ska du vara tacksam för små hallucinationer. Som när du sitter på en middag och pratar med personen mitt emot samtidigt som musiken spelar och de andra gästerna pratar högljutt.

Då uppfattar öronen vanligtvis bara några stavelser i samtalspartnerns ordström så att hjärnan får fylla luckorna och gissa sig fram till vad som sades. Gissningarna hjälper dig, men de blir inte alltid perfekta.

Psykologen Matthew Davis lät 2018 ett antal försökspersoner läsa några skrivna ord och därefter lyssna på bristfälliga inspelningar av samma eller liknande ord.

Resultaten visade att om personerna läste ordet "kick" och sedan fick höra ordet "pick" så var de ofta övertygade om att de hade hört "kick".

Skillnaden mellan verkligheten och hjärnans förutsägelser kan vara en källa till njutning.

Matthew Davis avbildade samtidigt personernas hjärnor och såg ett speciellt mönster av nervaktivitet när det uppstod konflikter mellan deras förväntningar och det de faktiskt hörde.

Mönstret, som är ett av kännetecknen vid prediktiv kodning, korrigerar dina sinnesintryck medan en hallucination. Men det är även en källa till njutning.

Hjärn- och musikforskaren Peter Vuust studerade 2019 vilka sorters rytmer vi njuter mest av.

Han avslöjade att förutsägbara rytmer som inte utmanar prediktiva rytmer, uppfattas som tråkiga, medan oförutsägbara rytmer, som provocerar hjärnans nätverk uppfattas som betydligt mer intressanta för lyssnarna.

Avslöja din hjärnas bedrägeri!

Gör det här testet så får du se din hjärnas lurendrejeri med egna ögon.

Mycket nöje!

Läs också:

Vad är en hallucination?
Hjärnan

Hallucinationer – Vad är en hallucination?

0 minuter
Hjärnan

Ny forskning: Din partner ger dig bättre sömn

4 minuter
Minne

Är du nyfiken? Hunger efter kunskap stärker ditt minne

6 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj