Din inre klocka kan döda dig

Testdeltagarna fick se tre sorters bilder: en neutral med geometriska figurer, en lågt motiverande bild av blommor och en högt motiverande bild av en läcker dessert.

Trots att alla bilder visades lika länge upplevde de flesta att den frestande bilden av desserten visades en kortare tid än de övriga.

Därutöver visade försöket att de av testets deltagare som hade ätit strax innan de såg bilderna – och därmed lockades mindre av desserten – bedömde att dessertbilden visades längre än de två andra bilderna. De fick en helt annan upplevelse än de hungriga deltagarna, som kände att dessertbilden försvann på ett ögonblick.

Vår motivation för att uppnå något – i det här fallet att äta en läcker dessert – påverkar alltså tidsuppfattningen. Ett annat exempel på hur vår upplevelse av tiden varierar är vår känsla av att tiden går fortare ju äldre vi blir.

För tioåringar kan ett år kännas som en evighet, medan ett år senare i livet kan flyga förbi.

Skillnaden är bland annat att vi med åldern har lagt mer tid bakom oss. Som tioåring utgör ett år tio procent av livet, medan ett år för en 50-åring bara utgör två procent av den totala livslängden.

Dessutom får vi fler nya intryck som barn, vilket gör att tiden känns långsammare än senare i livet, då de nya intrycken blir färre.

Även våra sinnen kan påverka den inre klockan. En studie visade till exempel att det känns som om tiden går snabbare när vi lyssnar på bra musik. Trots att speltiden var identisk, bedömde testpersonerna att musik som gav dem en bra känsla varade kortare än musik som de upplevde som oangenäm att lyssna på.

Vår tidsuppfattning är med andra ord oberäknelig, eftersom den påverkas av vad vi upplever och gör, inte hur lång tid som faktiskt passerar.

Kroppen har däremot full koll på tiden.

Du har en klocka i hjärnan

För att få så mycket som möjligt ut ur tiden är kroppen gjord för att följa en rytm som stämmer överens med dygnets 24 timmar.

Klockan utgörs av en grupp celler i området nucleus suprachiasmaticus (SCN), som sitter i hypotalamus i hjärnan. Detta område tar emot information från ögonen, som registrerar ljusets intensitet i miljön där vi befinner oss.

Ögonens näthinna innehåller specialiserade nervceller, som meddelar SCN om det är ljust eller mörkt. SCN vidarebefordrar informationen till tallkottkörteln mitt i hjärnan, som ansvarar för insöndring av sömnhormonet melatonin.

Melatonin är klockans hjälpreda, som informerar kroppen om när det är dags att gå och lägga sig och när det är dags att stiga upp. Ju högre ljusintensitet ögonen registrerar, desto lägre blir insöndringen av melatonin.

(Artikeln fortsätter under grafiken)

Alla kroppens processer, från tarmsystemet till hjärtrytmen, samspelar som en symfoni. För att allt ska harmoniera är hela kroppen inställd på samma tid. En annan liknelse är soldater som synkroniserar sina klockor innan de ger sig ut på uppdrag.

Korrekt tajmning kan vara skillnaden mellan liv och död. Därför är kroppsfunktionerna inställda på en viss dygnsrytm, som börjar om varje gång ett dygn slutar och ett nytt börjar.

Rytmen tar sig uttryck som variationer i vår energinivå, aptit och kroppstemperatur under loppet av ett dygn. I takt med mörkrets inbrott sjunker till exempel blodtrycket, så att kroppen är förberedd för optimal vila.

Strul med klockan är livsfarligt

Den inre klockan är väldigt viktig, så det kan få stora konsekvenser om den kommer ur takt.

Många studier har visat samband mellan nattarbete och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, cancer och problem med ämnesomsättningen.

Huvudorsaken till de skadliga effekterna är att nattarbete motverkar produktionen av melatonin, eftersom kroppen inte utsätts för totalt mörker nattetid.

Fester på helgen kan vända upp och ner på dygnsrytmen, och sådana strapatser gör inte bara måndagsmorgonen till veckans absoluta lågvattenmärke, utan potentiellt också veckans farligaste period.

Statistiskt sett är det större risk att drabbas av en hjärtinfarkt en måndagsmorgon än vid någon annan tidpunkt under veckan.

Måndagsmorgonens dåliga rykte beror på att kroppen varje morgon ökar produktionen av proteinet PAI-1, som gör blodet mer trögflytande. Halten är som högst på morgonen och sjunker gradvis under dagens lopp.

Att ha tjockare blodet på dagen är logiskt ur ett evolutionärt perspektiv. Vid den tidpunkten på dagen löpte våra förfäder ökad risk för skador och blödningar, till exempel vid jakt eller hårt fysiskt arbete.

Nackdelen är att det tjocka blodet ökar risken att drabbas av hjärtinfarkt på morgonen, framför allt om kroppens inre klocka redan är medtagen till följd av den sociala jetlag vi drabbas av när vi har festat hela natten och sovit bort dagen efter.

Förändringen innebär att den inre klockan är försenad i förhållande till dygnets cykel av ljus och mörker. På måndagsmorgonen när väckarklockan ringer tvingas emellertid kroppen snabbt tillbaka in i normala gängor.

Denna tillfälliga missanpassning kan medföra förhöjt blodtryck och orsaka inflammationer runtom i kroppen, vilket ökar risken för hjärtinfarkt.

Kroppen kräver mat tidigt

Morgonen är i allmänhet en viktig tidpunkt på dygnet. Det gäller även på matfronten.

Mycket tyder nämligen på att hälsan påverkas inte bara av vad vi äter, utan också när vi äter. Flera studier har till exempel visat att folk som hoppar över frukosten löper större risk att gå upp i vikt och utveckla diabetes.

Forskare vid Harvard School of Public Health utvärderade närmare 30 000 mäns matvanor under en 16-årsperiod. Slutsatsen var att de som hoppade över att äta frukost löpte över 20 procent större risk att drabbas av diabetes än de som åt frukost.

Forskare har också funnit ett samband mellan tajmningen av måltiderna och viktnedgång. I en tolv veckor lång studie gick personer i testgruppen som intog ett kaloririkt mål på morgonen ner mer i vikt än de som fick i sig flest kalorier till kvällsmat, även om det totala kaloriintaget under dygnet var identiskt.

Sena måltider framstår som en dålig idé. Efter klockan åtta på kvällen försämras kroppens förmåga att reglera blodsockret markant, så sena måltider och kvällsmackor kan försätta dig i ett tillfälligt prediabetiskt tillstånd, där blodsockret är förhöjt under natten och medför försämrad nattsömn.

Cancer bör behandlas vid midnatt

Liksom alla övriga funktioner i kroppen varierar även ämnesomsättningens aktivitet under dygnets lopp, vilket har stor betydelse för läkemedels effektivitet.

I en studie på patienter med tarmcancer svarade över hälften av patienterna bättre på kemoterapi ifall de behandlades kring midnatt. Då ökar kroppens produktion av enzymet dihydropyrimidindehydrogenas, som bryter ner cellhämmaren fluorouracil.

Studier tyder också på att strålbehandling mot cancer ger bättre resultat på morgonen än på eftermiddagen. Och risken att drabbas av allvarliga skador efter en hjärtoperation halveras ifall den genomförs på eftermiddagen i stället för på morgonen.

Även bakterier har en klocka

Vår kropp är inte ensam om att känna av tidpunkten på dygnet. Både växter, djur och svampar har tidsuppfattning.

Växter använder till exempel solljusets styrka och sockerhalten i cellerna för att avgöra tiden och styra när de ska blomma och avge dofter.

Nu har en internationell forskargrupp visat att till och med bakterier långt nere i marken har tidsuppfattning. I en studie som offentliggjordes i januari 2021 fann de att jordbakterien Bacillus subtilis styrs av en dygnsrytm.

Studien visade att bakteriens gener uttrycks i cykler, vilket kan ge ett nytt vapen i behandlingen av infektioner.

Bakteriernas cykel kan nämligen innebära att gener som till exempel skyddar dem mot antibiotika är mindre aktiva vid vissa tidpunkter på dygnet än andra, vilket gör bakterierna försvarslösa.

Därför ska forskare nu studera om antibiotika fungerar bättre mot infektioner vid vissa tidpunkter på dygnet än andra och på så vis använda bakteriernas inre klocka mot dem.