Den inre klockan

Din inre klocka kan döda dig

Risken för hjärtstillestånd på morgonen ökar och effekten av läkemedel försämras. Och kvällsmackan är livsfarlig! Strul med den inre klockan kan bli din död.

Risken för hjärtstillestånd på morgonen ökar och effekten av läkemedel försämras. Och kvällsmackan är livsfarlig! Strul med den inre klockan kan bli din död.

Shutterstock & Lotte Fredslund

Efter tolv timmars resa lämnar du planet och möts av strålande dagsljus. Vid den här tiden på dygnet brukar du vara pigg och energisk, men nu känner du dig som en zombie. Om du inte hade flugit skulle du nämligen ligga och sova hemma i nattmörkret.

Under de följande dagarna plågas du av sömnlöshet, dålig aptit och humörsvängningar, eftersom resan över flera tidszoner har fått din inre klocka att gå fel.

Den inre klockan sitter djupt inne i hjärnan. Den anpassar din kropp till en rytm som harmonierar med dygnets 24 timmar och styr allt från aptit och matsmältning till blodtryck och muskelstyrka.

Kroppens tidsuppfattning är helt avgörande för vårt välmående. Om du har hamnat ur takt med din inre klocka kan den stoppa ditt hjärta eller förstöra din cancerbehandling.

I barndomen känns tiden lång

Tid är en egendomlig sak. Trots att ett dygn alltid är 24 timmar känns vissa evighetslånga, medan andra är över på ett kick.

År 2012 genomförde en grupp psykologer vid University of Alabama i USA en rad experiment för att lära sig mer om vår flexibla tidsuppfattning. De fann att motivationen för att uppnå någonting spelade stor roll.

Som barn ställs vi inför många nya intryck, vilket får det att kännas som att tiden går långsammare än senare i livet, då de nya intrycken blir färre.

Testdeltagarna fick se tre sorters bilder: en neutral med geometriska figurer, en lågt motiverande bild av blommor och en högt motiverande bild av en läcker dessert.

Trots att alla bilder visades lika länge upplevde de flesta att den frestande bilden av desserten visades en kortare tid än de övriga.

Därutöver visade försöket att de av testets deltagare som hade ätit strax innan de såg bilderna – och därmed lockades mindre av desserten – bedömde att dessertbilden visades längre än de två andra bilderna. De fick en helt annan upplevelse än de hungriga deltagarna, som kände att dessertbilden försvann på ett ögonblick.

Vår motivation för att uppnå något – i det här fallet att äta en läcker dessert – påverkar alltså tidsuppfattningen. Ett annat exempel på hur vår upplevelse av tiden varierar är vår känsla av att tiden går fortare ju äldre vi blir.

För tioåringar kan ett år kännas som en evighet, medan ett år senare i livet kan flyga förbi.

Skillnaden är bland annat att vi med åldern har lagt mer tid bakom oss. Som tioåring utgör ett år tio procent av livet, medan ett år för en 50-åring bara utgör två procent av den totala livslängden.

Dessutom får vi fler nya intryck som barn, vilket gör att tiden känns långsammare än senare i livet, då de nya intrycken blir färre.

Nyfiket barn pekar

Som barn är allting nytt och spännande, vilket får det att kännas som om tiden går långsamt.

© Shutterstock

Även våra sinnen kan påverka den inre klockan. En studie visade till exempel att det känns som om tiden går snabbare när vi lyssnar på bra musik. Trots att speltiden var identisk, bedömde testpersonerna att musik som gav dem en bra känsla varade kortare än musik som de upplevde som oangenäm att lyssna på.

Vår tidsuppfattning är med andra ord oberäknelig, eftersom den påverkas av vad vi upplever och gör, inte hur lång tid som faktiskt passerar.

Kroppen har däremot full koll på tiden.

Du har en klocka i hjärnan

För att få så mycket som möjligt ut ur tiden är kroppen gjord för att följa en rytm som stämmer överens med dygnets 24 timmar.

Klockan utgörs av en grupp celler i området nucleus suprachiasmaticus (SCN), som sitter i hypotalamus i hjärnan. Detta område tar emot information från ögonen, som registrerar ljusets intensitet i miljön där vi befinner oss.

Ögonens näthinna innehåller specialiserade nervceller, som meddelar SCN om det är ljust eller mörkt. SCN vidarebefordrar informationen till tallkottkörteln mitt i hjärnan, som ansvarar för insöndring av sömnhormonet melatonin.

Melatonin är klockans hjälpreda, som informerar kroppen om när det är dags att gå och lägga sig och när det är dags att stiga upp. Ju högre ljusintensitet ögonen registrerar, desto lägre blir insöndringen av melatonin.

(Artikeln fortsätter under grafiken)

Alla kroppens processer, från tarmsystemet till hjärtrytmen, samspelar som en symfoni. För att allt ska harmoniera är hela kroppen inställd på samma tid. En annan liknelse är soldater som synkroniserar sina klockor innan de ger sig ut på uppdrag.

Korrekt tajmning kan vara skillnaden mellan liv och död. Därför är kroppsfunktionerna inställda på en viss dygnsrytm, som börjar om varje gång ett dygn slutar och ett nytt börjar.

Rytmen tar sig uttryck som variationer i vår energinivå, aptit och kroppstemperatur under loppet av ett dygn. I takt med mörkrets inbrott sjunker till exempel blodtrycket, så att kroppen är förberedd för optimal vila.

Strul med klockan är livsfarligt

Den inre klockan är väldigt viktig, så det kan få stora konsekvenser om den kommer ur takt.

Många studier har visat samband mellan nattarbete och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, cancer och problem med ämnesomsättningen.

Huvudorsaken till de skadliga effekterna är att nattarbete motverkar produktionen av melatonin, eftersom kroppen inte utsätts för totalt mörker nattetid.

Kroppen utför otaliga uppgifter under dygnet, och en del av dem lämpar sig bättre för vissa tidpunkter än andra. Därför ser den inre klockan till att hålla kroppen i en dygnsrytm som säkerställer att varje uppgift utförs på bästa sätt och på mest effektiva vis.

Den inre klockan: Morgon
© Shutterstock & Lotte Fredslund

Morgon (6.00–12.00): Blodtrycket och tarmen kickar i gång dagen

Dagsljus får produktionen av sömnhormonet melatonin att upphöra. Blodtrycket och kroppstemperaturen stiger, medan produktionen av stresshormonet kortisol ökar. Tarmsystemet aktiveras och många känner ett behov av att bajsa på morgonen.

Den inre klockan: Middag
© Shutterstock & Lotte Fredslund

Middag (12.00–18.00): Kroppens fysiska förmåga är som störst

Maximal fysisk förmåga har du på eftermiddagen, då din reaktionshastighet och koordinationsförmåga är som bäst. Det är också nu muskelstyrkan är som bäst och hjärt-kärlsystemet är allra mest effektivt.

Den inre klockan: Kväll
© Shutterstock & Lotte Fredslund

Kväll (18.00–0.00): Ökad produktion av sömnhormon

Vid niotiden på kvällen börjar kroppen så sakteliga öka produktionen av sömnhormonet melatonin. Mot slutet av kvällen trycker även tarmsystemet på pausknappen, för att vi ska slippa stiga upp och gå på toaletten mitt i natten.

Den inre klockan: Natt
© Shutterstock & Lotte Fredslund

Natt (0.00–6.00): Kroppstemperaturen sjunker och tempot sänks

Melatoninproduktionen är som högst vid tre–fyratiden på natten. Ungefär samtidigt är kroppstemperaturen allra lägst. Blodtrycket och kortisolhalten är i botten, medan blodsockret hålls på en stabil nivå.

Fester på helgen kan vända upp och ner på dygnsrytmen, och sådana strapatser gör inte bara måndagsmorgonen till veckans absoluta lågvattenmärke, utan potentiellt också veckans farligaste period.

Statistiskt sett är det större risk att drabbas av en hjärtinfarkt en måndagsmorgon än vid någon annan tidpunkt under veckan.

Måndagsmorgonens dåliga rykte beror på att kroppen varje morgon ökar produktionen av proteinet PAI-1, som gör blodet mer trögflytande. Halten är som högst på morgonen och sjunker gradvis under dagens lopp.

Att ha tjockare blodet på dagen är logiskt ur ett evolutionärt perspektiv. Vid den tidpunkten på dagen löpte våra förfäder ökad risk för skador och blödningar, till exempel vid jakt eller hårt fysiskt arbete.

Bakfylla

Om du festar till långt in på natten och sover bort söndagen ställer du till det för din inre klocka – och riskerar att dö av en blodpropp på måndagsmorgonen.

© Shutterstock

Nackdelen är att det tjocka blodet ökar risken att drabbas av hjärtinfarkt på morgonen, framför allt om kroppens inre klocka redan är medtagen till följd av den sociala jetlag vi drabbas av när vi har festat hela natten och sovit bort dagen efter.

Förändringen innebär att den inre klockan är försenad i förhållande till dygnets cykel av ljus och mörker. På måndagsmorgonen när väckarklockan ringer tvingas emellertid kroppen snabbt tillbaka in i normala gängor.

Denna tillfälliga missanpassning kan medföra förhöjt blodtryck och orsaka inflammationer runtom i kroppen, vilket ökar risken för hjärtinfarkt.

Kroppen kräver mat tidigt

Morgonen är i allmänhet en viktig tidpunkt på dygnet. Det gäller även på matfronten.

Mycket tyder nämligen på att hälsan påverkas inte bara av vad vi äter, utan också när vi äter. Flera studier har till exempel visat att folk som hoppar över frukosten löper större risk att gå upp i vikt och utveckla diabetes.

Forskare vid Harvard School of Public Health utvärderade närmare 30 000 mäns matvanor under en 16-årsperiod. Slutsatsen var att de som hoppade över att äta frukost löpte över 20 procent större risk att drabbas av diabetes än de som åt frukost.

Forskare har också funnit ett samband mellan tajmningen av måltiderna och viktnedgång. I en tolv veckor lång studie gick personer i testgruppen som intog ett kaloririkt mål på morgonen ner mer i vikt än de som fick i sig flest kalorier till kvällsmat, även om det totala kaloriintaget under dygnet var identiskt.

Sena måltider och kvällsmackor kan försätta dig i ett prediabetiskt tillstånd.

Sena måltider framstår som en dålig idé. Efter klockan åtta på kvällen försämras kroppens förmåga att reglera blodsockret markant, så sena måltider och kvällsmackor kan försätta dig i ett tillfälligt prediabetiskt tillstånd, där blodsockret är förhöjt under natten och medför försämrad nattsömn.

Cancer bör behandlas vid midnatt

Liksom alla övriga funktioner i kroppen varierar även ämnesomsättningens aktivitet under dygnets lopp, vilket har stor betydelse för läkemedels effektivitet.

I en studie på patienter med tarmcancer svarade över hälften av patienterna bättre på kemoterapi ifall de behandlades kring midnatt. Då ökar kroppens produktion av enzymet dihydropyrimidindehydrogenas, som bryter ner cellhämmaren fluorouracil.

Studier tyder också på att strålbehandling mot cancer ger bättre resultat på morgonen än på eftermiddagen. Och risken att drabbas av allvarliga skador efter en hjärtoperation halveras ifall den genomförs på eftermiddagen i stället för på morgonen.

Mobil före läggdags

© Shutterstock

Så ställer du in din inre klocka

Sluta med kvällskaffet och stäng av mobilen innan du går och lägger dig. Det är två av vetenskapens tio steg för att ställa in den inre klockan.

1. Stig upp vid ungefär samma tid varje dag. Sätt väckarklockan om det behövs.
2. Ät vid ungefär samma tidpunkter varje dag.
3. Undvik tupplurar, i synnerhet sent på dagen.
4. Undvik koffein efter klockan fyra på eftermiddagen.
5. Ät ingenting efter klockan åtta på kvällen.
6. Mörklägg sovrummet helt när du ska sova.
7. Stäng av alla bildskärmar, även telefonen, minst en timme innan du går och lägger dig.
8. Låt sovrummet vara en plats för enbart sömn och sex.
9. Se till att få dagsljus direkt när du går upp.
10. Motionera regelbundet.

Även bakterier har en klocka

Vår kropp är inte ensam om att känna av tidpunkten på dygnet. Både växter, djur och svampar har tidsuppfattning.

Växter använder till exempel solljusets styrka och sockerhalten i cellerna för att avgöra tiden och styra när de ska blomma och avge dofter.

Nu har en internationell forskargrupp visat att till och med bakterier långt nere i marken har tidsuppfattning. I en studie som offentliggjordes i januari 2021 fann de att jordbakterien Bacillus subtilis styrs av en dygnsrytm.

Studien visade att bakteriens gener uttrycks i cykler, vilket kan ge ett nytt vapen i behandlingen av infektioner.

Bakteriernas cykel kan nämligen innebära att gener som till exempel skyddar dem mot antibiotika är mindre aktiva vid vissa tidpunkter på dygnet än andra, vilket gör bakterierna försvarslösa.

Därför ska forskare nu studera om antibiotika fungerar bättre mot infektioner vid vissa tidpunkter på dygnet än andra och på så vis använda bakteriernas inre klocka mot dem.